Skillnaden mellan AKAP-KR och KAP-KL – fördjupning

AKAP-KR och KAP-KL är två likvärdiga pensionsavtal men som bygger på två olika principer för hur du tjänar in din tjänstepension.

AKAP-KR (tidigare AKAP-KL) är ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal. Det innebär att arbetsgivaren löpande under din anställning sätter av pengar motsvarande en viss procentsats av din lön till en pensionsförsäkring.

KAP-KL består av både avgiftsbestämda och förmånsbestämda delar. Det förmånsbestämda intjänandet avser endast lönedelar över brytpunkten 7,5 inkomstbasbelopp. Det innebär i korthet en pensionsutfästelse där pensionens storlek beror på lönen i slutet av anställningen och din anställningstid. Först förklaras några centrala begrepp, därefter följer en beskrivning av de båda avtalen.

Tabell med jämförelse mellan AKAP-KR och KAP-KL

Begrepp

Kommunal sektor. Med kommunal sektor avses kommuner och regioner samt arbetsgivare som tillämpar kommunala avtal.

Ibb = inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet förändras årligen och fastställs varje höst av regeringen inför kommande år.

Inkomstbasbeloppet uppgår år 2023 till 74 300 kr. Brytpunkten på 7,5 inkomstbasbelopp för 2023 landar därför på en årsinkomst på 557 250 kr som i sin tur motsvarar en månadsinkomst på 46 438 kr.

År 2022 var inkomstbasbeloppet 71 000 kr. Det innebar en årsinkomst på 532 500 kr, vilket motsvarade en månadsinkomst på 44 375 kr.

Avgiftsbestämd pension. Går också under benämningen premiebestämd pension. Arbetsgivaren betalar löpande under anställningstiden, motsvarande en viss procentsats av lönen, in till en pensionsförsäkring. Kan därför liknas vid ett sparande. Pensionens storlek beror på lönen under hela anställningen, dvs hur mycket pengar arbetsgivaren betalar in, samt hur väl kapitalet förräntas och växer. Inkomsten under hela arbetslivet är viktig, inte minst i början eftersom kapitalet då har lång tid på sig att växa.

Förmånsbestämd pension. Det innebär i korthet en pensionsutfästelse där pensionens storlek beror på lönen i slutet av anställningen och din anställningstid (en andel av lönen). Det är den genomsnittliga lönen sista åren över brytgränsen 7,5 ibb – det så kallade pensionsunderlaget – som ligger till grund för beräkning av den slutliga förmånsbestämda pensionen samt anställningstidens längd från 28 års till 65 års ålder.

Pensionsgrundande lön. De delar av lönen som ligger till grund för pensionen. Begreppet har i princip samma innebörd för förmånsbestämd och avgiftsbestämd del i KAP-KL och AKAP-KR såsom fast lön, fasta lönetillägg, semesterlön och semesterersättning, lön under ledighet, ersättning för fyllnadstids- och övertidsarbete, tillägg för obekväm arbetstid, jour- och beredskapsersättning, tillägg vid förskjuten arbetstid, färdtidsersättning, timlön. Även lönebortfall ingår vid sjukdom och vid föräldraledighet enligt Föräldraledighetslagen, dvs pensionsgrundande lön motsvarar lönen du skulle ha haft om du inte hade varit ledig. Det gäller även under vissa förutsättningar vid fackliga förtroendeuppdrag.

Beskrivning av AKAP-KR och KAP-KL

AKAP-KR

AKAP-KR är en helt avgiftsbestämd tjänstepension. Från och med 2023-01-01 höjs avgifterna med 1,5 % till:

6 % för lön upp till 7,5 ibb
31,5 % för lönedelar överstigande 7,5 ibb upp till 30 ibb. (6 % om anställningen fortsätter efter LAS-åldern.)

Det finns inte någon undre åldersgräns för intjänande. Det finns en övre åldersgräns som innebär att AKAP-KR gäller för arbetstagare som tillträder en anställning före LAS-åldern. Från år 2023 är LAS-åldern 69 år. För anställningar som påbörjas efter LAS-åldern kan enskild överenskommelse träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare om att omfattas av AKAP-KR.

Avgifterna beräknas på inkomster du haft per halvår och betalas av arbetsgivaren till din försäkring varje kvartal.

Du kan själv välja placering för de pensionsavgifter som arbetsgivaren betalar, antingen i en traditionell pensionsförsäkring eller fondförsäkring hos någon försäkringsgivare som är valbar inom avtalet. Om du inte gör något val placeras pengarna i en traditionell pensionsförsäkring hos KPA Pension med återbetalningsskydd (läs mer nedan). Kapitalets storlek och därmed pensionsutfallet beror på din lön under hela anställningstiden och hur kapitalet förräntas under såväl sparandetid som under utbetalningstid.

Läs mer om återbetalningsskydd

KAP-KL

KAP-KL innehåller två delar, en avgiftsbestämd del och en förmånsbestämd del.

Den avgiftsbestämda delen

Arbetsgivaren betalar in löpande motsvarande 4,5 % av hela lönen upp till 30 ibb. Den avgiftsbestämda delen betalas från att arbetstagaren fyllt 21 år till så länge anställningen består.

Beräkning av pensionsavgifterna sker en gång per år vid årsskiftet och betalas därefter av arbetsgivaren den 31 mars.

Läs mer om återbetalningsskydd

Den förmånsbestämda delen

Gäller för lönedelar som överstiger 7,5 ibb upp till 30 ibb och innebär i korthet en pensionsutfästelse där pensionens storlek beror på lönen i slutet av anställningen och din anställningstid. Pensionsutfästelsen utgör en andel av den genomsnittliga årsinkomsten som du uppnått under en beräkningsperiod – det så kallade pensionsunderlaget. Andelen är 55 % för lönedelar mellan 7,5 – 20 ibb samt 27,5 % för lönedelar mellan 20 – 30 ibb. För födda 1966 och tidigare är den förmånsbestämda delen något högre och varierar beroende på årskull, se tabell nedan.

Födelseår	Andel pension av lönedelar som överstiger 7,5 ibb upp till 20 ibb	Andel pension av lönedelar som överstiger 20 ibb upp till 30 ibb
1957	58,57	29,29
1958	58,21	29,11
1959	57,86	28,93
1960	57,50	28,75
1961	57,14	28,57
1962	56,79	28,39
1963	56,43	28,21
1964	56,07	28,04
1965	55,71	27,86
1966	55,36	27,68
1967 och senare	55,00	27,50

I tabellen anges inte nivåerna för årskullarna 1946 – 1956

Lägsta uttagsålder för förmånsbestämd pension är 61 år och uttagstiden är livsvarig. Några ändringar sker inte från och med 1 januari 2023.

Skillnad mellan livränta och förmånsbestämd ålderspension

Livränta beräknas för en tid innan du påbörjar uttag av pension. Det sker per varje årsskifte som du är anställd i sektorn eller i samband med att du avslutar en anställning i sektorn. Det kan också ske i samband med att du väljer att byta från KAP-KL till AKAP-KR. Förutsättningen är att du fått ihop ett genomsnittligt pensionsunderlag som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp.

Förmånsbestämd ålderspension beräknas vid pensionsavgång, som kan ske från 61 års ålder.

Mer information om livränta och förmånsbestämd ålderspension

Inkomst som ligger till grund för livränta och förmånsbestämd ålderspension

Beräkning sker utifrån ett pensionsunderlag som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Om vi utgår från år 2022, så motsvarar det i 2022 års nivå en årsinkomst på 532 500 kr. Det är flera årsinkomster hos din nuvarande arbetsgivare som ligger till grund för beräkning av pensionsunderlaget. Det är de 9-7-5 åren som är viktiga. Det innebär att man inte tittar på lönen 2022, inte heller lönen 2021. Däremot tittar man på inkomsterna de sju åren dessförinnan 2014 – 2020. Om genomsnittet för de fem bästa inkomståren överstiger 7,5 inkomstbasbelopp i 2022 års inkomstbasbelopp, ja då beräknas en livränta eller förmånsbestämd ålderspension för 2022.

Om du varit anställd färre år än de 9-7-5 åren hos din nuvarande arbetsgivare, beräknas livränta eller förmånsbestämd ålderspension utifrån genomsnittet av lönerna de hela kalenderår du varit anställd hos din arbetsgivare med undantag för det sista och näst sista året. Årsinkomsterna i underlaget indexeras med den årliga förändringen av prisbasbeloppet. Det finns även metoder att beräkna livränta eller förmånsbestämd ålderspension för kortare anställningstider.

Inkomst hos tidigare arbetsgivare ingår inte i pensionsunderlaget hos senare arbetsgivare.

Anställningstid som ligger till grund för livränta

Tjänstetidsfaktorn räknas utifrån anställningstid när du avslutar din anställning. Om du väljer att byta från KAP-KL till AKAP-KR under tiden 1 april – 31 maj 2023 kommer en livränta att beräknas per årsskiftet 2022/2023.

Beräkning av tjänstetidsfaktor kan vara komplex beroende på att olika pensionsavtal avlöst varandra genom åren. En mycket förenklad och kort version är att din anställningstid i avtalsområdet divideras med samma tid plus kvarvarande tid fram till 65 års ålder, dock med minst 30 år. Om du avslutar intjänande i KAP-KL före pensionsuttag uppnår du alltså inte full tjänstetidsfaktor även om du har uppnått 30 års anställningstid.

Om du har varit anställd hos flera arbetsgivare inom kommunal sektor, får du normalt sett tillgodoräkna tiden hos tidigare arbetsgivare med tiden hos senare arbetsgivare inom avtalsområdet. Beräkning kan dock ske på annat sätt vid flera samtidiga anställningar inom avtalsområdet.

Vid byte från KAP-KL till AKAP-KR beräknas en livränta vid årsskiftet om du var anställd den 2022-12-31 och den 2023-01-01. Om du omfattas av övergångsbestämmelserna på grund av anställning någon gång under perioden 2022-10-01 – 2022-12-31 tittar man på den livränta som beräknats någon gång under den tiden.

Anställningstid som ligger till grund för förmånsbestämd ålderspension

För att få full tjänstetidsfaktor och därmed full förmånsbestämd ålderspension krävs totalt 30 anställningsår inom kommunal sektor fram till 65 års ålder. Tiden räknas mellan åldern 28 – 65 år. Om du inte får ihop 30 år får du pension i proportion till de anställningsår du har. Om du börjar ta ut din förmånsbestämda ålderspension tidigare, vilket kan ske helt eller delvis från 61 års ålder, räknas anställningstiden ändå fram till 65 års ålder, så kallad slutbetalning. Månadsbeloppet blir dock lägre än om du tar ut pension vid 65 år eftersom pensionen ska betalas under en längre tid.

Om du haft fler anställningar samtidigt, så kallade parallella anställningar, kan anställningstiden komma att beräknas i separata perioder istället för i en följd. Du bör därför se upp för parallella anställningar.

Även vid förmånsbestämd ålderspension kan beräkning av tidsfaktorn vara komplex beroende på att olika pensionsavtal avlöst varandra genom åren.

Statistik

Marknadsföring

Personliga annonser

Nödvändiga cookies