Seminarium – Från informationssamhälle till innovationssamhälle!
OFR och OFR-veteranerna bjöd in till seminarium den 26 april om hur digitaliseringen påverkar samhället och samtliga verksamhetsområden.
Det var ett intressant eftermiddagsseminarium där Erik Borälv från Vinnova och tidigare tillförordnad huvudsekreterare i Digitaliseringskommissionen talade om hur digitaliseringen påverkar arbetsmiljön. Anneli Hagberg enhetschef och strateg Vision berättade om hur Vision arbetar med digitaliseringsfrågor och Niklas Cserhalmi direktör vid Arbetets museum presenterade museets projekt om vilka samtalsunderlag vi behöver som medarbetare och medborgare för att kunna vara med och forma framtidens robotiserade och digitaliserade arbetsliv.
Fullsatt när OFR tar #metoo vidare!
OFR arrangerade ett inspirationsseminarium Efter #metoo – är kollektivavtal en väg framåt? Det stöd som finns idag när det gäller sexuella trakasserier räcker inte till kan man lugnt konstatera och därför ville vi – tillsammans med representanter från arbetsmarknadens parter och andra aktörer – diskutera hur man kan föra frågan framåt. Och det var många som ville delta i diskussionen.
OFRs ordförande Lars Fresker inledde seminariet med att konstatera att en anledning till att #metoo-rörelsen har upprört är den stora mängd konkreta, tydliga och slående berättelser som vi har fått tagit del av. Lars, som också är ordförande för Officersförbundet, nämner att Försvarsmaktens upprop #givaktochbitihop består av 118 sidor text, med allt ifrån exkluderande jargong till grova övergrepp. Och det är ett av ungefär 32 upprop som förts fram under vintern. #metoo-rörelsen liknar den fackliga rörelsen i sin barndom; en grupp människor i arbetslivet, med relativt liten makt, samlas till en rörelse och formulerar sig kraftfullt kring problem i arbetet. Ser man det så blir vår oförmåga att hantera både övergripande kulturfrågor och konkreta anmälningar tydlig. Vi måste skärpa de verktyg vi har och gå från ord till handling.
Seminariets huvudtalare Lena Svenaeus, fil dr vid rättssociologiska institutionen Lund, redogjorde för det Kanadensiska systemet där kollektivavtal kompletterar lagstiftningen om sexuella trakasserier. Hon har noterat att det rättsliga skyddet i lag i Kanada är minst på samma nivå som i Sverige. Man har således inte kollektivavtal för att lagstiftning saknas utan för att komplettera lagstiftningen, framför allt på lokal nivå/företagsnivå. Hur man benämner frågan har betydelse anser Lena, i Kanada hör frågan hemma i kategorin mänskliga rättigheter och inte exempelvis inom arbetsmiljö. Lena anser att facket har en stor och viktig uppgift på detta område. Kollektivavtalet och brott mot det är en mycket effektiv sanktion. DO behöver restaureras – det är ett mycket stort problem att det nästan inte sker någon utredning av ärendena idag.
Jag förstår inte alls rädslan för kollektivavtal! Det skulle vara bra att ha tydliga gemensamma regler för när, var och hur man ska hantera ärendena på arbetsplatsen. Allt är prövat – varför inte något nytt?
Peter Löfvendahl, förbundsdirektör Officersförbundet, menade på att det finns ett stort mörkertal när det gäller sexuella trakasserier. Brist på tillit gör att anmälningarna inte når fram – vi måste visa att vi kan ta hand om problemen och att vi tar detta på allvar. Vi måste ha fakta för att lösa skuldfrågan. Jag ser tre möjliga åtgärder framför mig; kollektivavtalade rutiner, utvecklade utredningsenheter och arbetsmedicinska utredningar till stöd för de drabbade.
Låt förhandlingsframställningarna komma, sa Eva Liedström Adler.
”It takes two to tango” sa Eva Liedström Adler, generaldirektör på Arbetsgivarverket, om arbetet mot sexuella trakasserier som hon menar måste ske i samarbete mellan fack och arbetsgivare. -Vi måste ta oss från berättelserna till handling men kan behöva hjälpa varandra på traven. Eva har ingen bestämt uppfattning om det fortsatta arbetet ska ske genom kollektivavtal eller inte, men uppmanar samtidigt – låt förhandlingsframställningarna komma. Hon påminde samtidigt om att det görs en hel del arbete på lokal nivå utanför förhandlingarna.
Mika Romanus, förbundsdirektör för Teaterförbundet för scen och konst, berättade om den oberoende kommission som förbundet har tillsatt tillsammans med arbetsgivarparten Svensk Scenkonst. Kommissionen ska göra en nulägesbeskrivning av problemen, men också utarbeta konkreta riktlinjer om ett förändringsarbete för att hantera tystnadskulturer och få bort sexuella trakasserier. Teaterförbundets medlemmar var ju först ut med olika utrop som sedan följdes av en våg av olika branschupprop.
Tove Dahlgren, Mika Romanus och Peter Löfvendahl.
Tove Dahlgren, t.f. vd AlBright, gläds åt den uppmärksamhet som sexuella trakasserier har fått i samband med #metoo. Tove menar att ett stort problem är att företagsledare har dålig kunskap om den lagstiftning som finns på diskriminerings- och arbetsmiljöområdet och vill se bättre information på området och att Diskrimineringsombudsmannen driver på. Bland andra åtgärder vill Tove Dahlgren se fler kvinnor på ledande positioner inom näringslivet, samt utbildningar för företagsledare om normkritik.
Seminariet avslutades med en/ett givande diskussion/samtal och alla var rörande överens om att nu blåser förändringarnas vindar – sexuella trakasserier är oacceptabelt!
Moderator Pia Sehm, Peter Löfwendahl, Lena Svenaeus, Tove Dahlgren, Mika Romanus och Eva Liedström Adler.
Lena Svenaeus Power-pointbilder
