Regeringen ger en ljus bild av den svenska ekonomin och arbetsmarknaden. Tillväxten är hög och likaså efterfrågan på arbetskraft. I budgetpropositionen vill regeringen satsa på fortsatt tillväxt och minska arbetslösheten för att rusta Sverige för framtiden. De satsningar det innebär ska också omfatta hela Sverige, framgångar och tillväxt ska komma hela befolkningen och hela landet till del.

I propositionen vill regeringen i bokstavlig mening knyta ihop landet genom infrastruktursatsningar som ytterligare resurser till kollektivtrafik och vägunderhåll – samt nattågstrafik till Jämtland. Regeringen vill också fortsätta arbetet med att omlokalisera myndigheter samt satsa på att säkra och stärka statlig lokal service på landsbygden och i socialt utsatta områden.

I en mer bildlig mening vill regeringen sammanföra landet genom det generella välfärdsbygget som är en del av den svenska modellen. Det ska ske bland annat genom att höja barnbidraget, förändra fördelningsprofilen i skattesystemet och minska orättvisa skillnader i beskattningen.

Den svenska modellen förutsätter ordning och reda på arbetsmarknaden och där är fackföreningarna hörnstenar. För att underlätta fackföreningarnas medlemstillströmning vill regeringen återinföra skattereduktionen för fackföreningsavgifterna.

Till arbetet med ordning och reda räknar regeringen också åtgärder mot fusk i välfärdssystemen som förslag till månadsuppgifter för ersättningar som ska lämnas till Skatteverket och utökade möjligheter för andra myndigheter att få direktåtkomst till dessa uppgifter.

Regeringens vision av den svenska modellen och det gröna samhällsbygget ska utvecklas och upprätthållas genom den generella och gemensamt finansierade välfärden. Välfärden vilar på en solidarisk finansiering och en inkomstbortfallsprincip i trygghetssystemen men kräver att fler människor arbetar och bidrar till finansieringen av den gemensamma välfärden.

Men det är på arbetsmarknaden som de stora utmaningarna finns. Regeringen ser förvisso att arbetslösheten kommer att minska något under 2018 men anses trots det vara alldeles för hög. Särskilt hög är arbetslösheten bland personer som inte har gått ut gymnasieskolan och bland personer som är födda utanför Europa. Utmaningen med den sistnämnda gruppen ökar i takt med att de personer som sökte asyl i Sverige under 2015 har fått uppehållstillstånd och nu ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt är arbetskraftsbristen stor i många sektorer, särskilt inom yrken som kräver relativt hög utbildning och yrkeskunskaper.

Regeringen ser att den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad och pekar på att löner och arbetsvillkor i kvinnodominerade yrken är sämre än i mansdominerade och att kvinnors sysselsättningsgrad är längre än mäns. I detta sammanhang uttrycker regeringen flera ambitioner som att det är viktigt att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande med särskilt fokus på kvinnor födda utanför Europa, och att kvinnors ställning på arbetsmarknaden måste förbättras genom ett jämnare uttag av föräldraförsäkringen. Regeringen vill också att fler ska få möjlighet till en trygg anställning och att heltidsarbete på sikt ska bli norm, men föreslår få konkreta åtgärder som tar sikte på könssegregeringen på arbetsmarknaden.

Inom ramen för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag går det att hitta några åtgärder som riktar sig specifikt mot ”utrikes födda kvinnor”, till exempel insatser i svenska under föräldraledigheten, insatser för att stärka dessa kvinnors företagande, samt förslag om resurser för uppsökande och studiemotiverande verksamhet.

Vad gäller åtgärder mot arbetslösheten föreslås främst en ny subventionerad anställningsform och utbildningsinsatser som både ska adressera de grupper som står längre från arbetsmarknaden och underlätta karriärbyte senare i arbetslivet.