A

Allmänna anställningsvillkor

De villkor som inte gäller lönen. Det vill säga arbetstid, övertid, obekväm arbetstid mm.

Allmängiltigförklaring

Staten upphöjer ett dominerande kollektivavtal till lag.

Arbetsfred

Avtalet är undertecknat och fredsplikt råder – d.v.s. ingen får varsla eller utlösa konfliktåtgärder.

Arbetsrätt

Lagar som gäller arbetsmarknaden.

Arbetstidsbank

Konto där arbetstidsförkortning samlas och beräknas enligt vissa avtal. Tiden kan sedan tas ut i ledighet eller pengar.

Arbetstidskorridor

Regler i kollektivavtal som anger gränserna för hur arbetsgivaren kan lägga ut arbetstiden utan att betala övertidsersättning.

Avtal

Juridiskt bindande överenskommelse.

Avtalsdelegation

Grupp som utses att sköta avtalsförhandlingarna.

Avtalskrav

De krav fack och arbetsgivare driver i kollektivavtalsförhandlingarna. Förutom lön kan kraven gälla arbetstid och andra allmänna anställningsvillkor.

Avtalslöst tillstånd

Uppkommer då kollektivavtal upphör att gälla, antingen genom uppsägning eller genom att tidsbegränsade avtal löper ut och prolongeringsavtal inte tecknas

Avtalsrörelse

Förhandlingsperiod med syfte att träffa kollektivavtal, ofta rörande löner och arbetsvillkor. Görs i samband med att föregående avtalsperiod håller på att löpa ut.

Avtalsperiod

Den tidsperiod som kollektivavtalet gäller.

 

B

Blockad

Stridsåtgärd, då försök till förhandlingar har misslyckats med arbetsgivaren och ett varsel lagts.

 

C

Centralt kollektivavtal

Avtal mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation på nationell nivå.

 

D

Dispositiv

Förhandlingsbar. En stor del av lagstiftningen om arbetsmarknaden är dispositiv, vilket innebär att fack och arbetsgivare kan komma överens om annat än vad lagen säger.

 

F

Fredsplikt

När avtalet är undertecknat och så länge avtalet gäller får parterna inte gå ut i konflikt.

Förbundsavtal

Rikstäckande kollektivavtal.

Förhandling

En överläggning mellan två eller flera parter för att nå bästa möjliga kompromiss.

Förhandlingsavtal

Även kallat förhandlingsordningsavtal. Avtal vilket reglerar hur förhandlingar ska gå till, t.ex. start av förhandling och när medlare ska kopplas in.

Förtroendemannalagen

Lag (1974:358) som reglerar hur fackliga förtroendemän får företräda de anställda på arbetsplatsen.

 

G

Generalstrejk

En stor strejk som gäller nästan hela arbetsmarknaden.

Generell löneökning/påslag

Bestämd löneökning/påslag som, oavsett prestation, ges till alla som omfattas av avtalet.

 

H

Huvudavtal

Även kallat Saltsjöbadsavtalet. Grundläggande bestämmelser som kompletterar MBL (Medbestämmandelagen) och i huvudsak anger vilka som är parter centralt och lokalt, regler för förhandlingar och stridsåtgärder m.m.

Hängavtal

Avtal som hämtar sitt innehåll från ett redan träffat kollektivavtal och som sluts med arbetsgivare som inte är med i en arbetsgivarorganisation. Avtalet hänvisar till, ”hängs på”, det kollektivavtal som råder i branschen.

 

I

Individgaranti

Garanterad minsta löneökning för den enskilda arbetstagaren.

Individuell lönesättning

Lönen sätts för varje enskild anställd med hänsyn till bl.a. arbetsuppgifter, kompetens, måluppfyllelse, engagemang och resultat.

Individuell löneutveckling

Möjlighet att på individuell nivå få högre lön genom att till exempel ta på sig svårare arbetsuppgifter och vidareutbilda sig.

 

J

Jämställdhetspott

En satsning på jämställda löner som ingått i LO-samordningen. På avtalsområden med hög andel lågavlönade kvinnor skulle facket kräva större löneökningar, medan de mansdominerade avtalsområdena skulle stå tillbaka. Kallas även kvinnopott.

 

K

Klausul

Tilläggsbestämmelse eller undantag i ett avtal.

Kollektivavtal

Skriftligt juridiskt bindande avtal som träffas mellan facklig organisation och arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare om löner och allmänna anställningsvillkor.

Kompetensutveckling

Anställdas kunskaper ökar genom utbildning och vidareutveckling i arbetet.

Konfliktvarsel

Part som planerar stridsåtgärd måste enligt reglerna informera motparten viss tid innan dess början.

Konfliktåtgärder

Tillåtna konfliktåtgärder för den statliga sektorn är:
Strejk, lockout, nyanställningsblockad, övertidsblockad

Krisavtal

En benämning på det krisavtal som IF Metall och ett antal arbetsgivarorganisationer slöt efter finanskrisen 2008. Avtalet gjorde det möjligt att sluta lokala avtal om kortare arbetstid, sänkt inkomst för de anställda i motsvarande omfattning under en begränsad period.

 

L

LAS 

Lagen om anställningsskydd, reglerar bland annat uppsägningar, tidsbegränsade anställningar, företrädesrätt vid återanställning med mera.

Lockout

Arbetsgivarens konfliktvapen. Arbetstagare stängs ute från sitt arbete och får ingen lön.

Lokalt kollektivavtal

Sluts mellan ett fackförbund och en arbetsgivare, inom ramen för centralt kollektivavtal.

Låglönesatsningar

Extra löneökningar för de lägst avlönade.

Lönebild

En bild över löneläget kallas lönebild. Det är i första hand statistik, men kan också vara andra beskrivningar av till exempel lönenivåer, löneskillnader eller löneökningar. Lönebilden beskriver lönestrukturen (se nedan).

Lönebildning

Lönebildning är de beslut som fattas och det arbete som görs kring löner. Parterna har genom förhandlingsrätten ett starkt inflytande på lönebildningen men även andra aktörer anger förutsättningar och påverkar som t.ex. regering, riksbank och prognosinstitut.

Lönediskriminering 

Skillnad i lön som beror på faktorer som inte är sakligt grundade, till exempel kön, etnicitet eller funktions­variationer.

Löneglidning

Löneökning utöver det som kollektivavtalet anger.

Lönekartläggning

Att kartlägga eventuella osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivarens skyldighet att göra dessa kartläggningar regleras i diskrimineringslagen

Lönenormering

Det kollektivavtal som sluts först blir en norm för löneökningarna i de övriga avtalen.

Lönepolicy

Policy som tydliggör arbetsgivarens principer och kriterier för lönesättningen.

Lönerevision

Lokal löneförhandling, genomgång och översyn av de anställdas löner som sker vanligen en gång per år.

Lönespridning

Skillnaden mellan högsta och lägsta lön.

Lönesättning

Lönesättning är att bestämma lönens storlek, det vill säga själva genomförandet och beslutet om vilka löner som ska betalas ut. Det är vid lönesättningen man bestämmer hur stor lön den enskilda individen eller grupper av individer får.

Lönestruktur

Struktur betyder uppbyggnad. Lönestrukturen är lönerna och dess inbördes förhållande till varandra. För att visa lönestrukturen krävs ett system för att beskriva dem, till exempel BESTA (tidigare TNS) eller annan klassificering. Lönestrukturen är innehållet i en lönebild.

Löneutrymme

Den nivå på löneökningar som samhällsekonomi klarar av.

Löneväxling

När arbetstagaren byter en del av sin lön mot någon skattefri eller skattepliktig förmån. Man kan t.ex. växla lön till pension.

 

M

Medarbetaravtal

Gemensamt avtal som gäller både arbetare och tjänstemän på en arbetsplats.

Medellön

För att räkna ut medellönen summeras alla löner inom det aktuella yrket. Därefter divideras summan med det totala antalet referenser.

Medianlön

Medianlönen är den lön som ligger i mitten av spannet. Är spannet jämnt delbart är medianlönen medelvärdet av de två löner som ligger i mitten av spannet.

Medling

Kan parterna inte komma överens om ett nytt kollektivavtal och parterna har rätt att gå i konflikt kan den ena eller båda parterna gemensamt begära hjälp av medlare. Medlarnas uppgift är att försöka få parterna att träffa avtal utan att vidta konfliktåtgärder.

Medlingsinstitutet

Medlingsinstitutet, MI, är en statlig myndighet med ansvar för medling i arbetstvister och med uppdrag att verka för en väl fungerande lönebildning.

Minimilön

Kallas även lägstalön. Den lägsta lön som arbetsgivaren enligt gällande kollektivavtal får betala ut.

Märket

Det som i avtalssammanhang kallas “märket” är det som har blivit norm i den aktuella avtalsrörelsen. Vanligtvis är det så kallade Industriavtalet som sätter märket som alla andra avtal sedan förhåller sig till.

 

N

Neutralitet

Arbetstagare är inte skyldig att utföra arbete som är föremål för strejk, lockout eller lovlig blockad. Den som inte deltar i konflikten ska fullgöra sina vanliga åligganden.

Nollavtal

Kollektivavtal utan centralt fastställda löneökningar – även kallat sifferlöst avtal.

Nominell löneökning

Hur mycket lönerna ökar i kronor eller procent, utan att man tagit hänsyn till inflationen.

Nyanställningsblockad

Innebär att anställning inte får tillträdas sedan blockaden trätt i kraft.

 

O

OB-tillägg

Extra ersättning för arbete på obekväm arbetstid. En fråga som ofta tas upp vid avtalsförhandlingarna främst inom handeln.

Omställningsavtal

Kollektivavtal om insatser och åtgärder för anställda som berörs av personalneddragningar.

Osakliga löneskillnader

Diskriminerande löneskillnader, för lika eller likartat arbete, där skillnaden inte har saklig grund.

 

P

Part

Den organisation, fackförbund, arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation, som skriver under ett kollektivavtal är part i kollektivavtalet, eller kollektivavtalspart.

Prolongeringsavtal

Tillfälligt avtal om förlängning av kollektivavtals giltighetsperiod.

 

R

Reallön

Lön i förhållande till prisnivån.

Reallöneökning

Löneökningar minus inflation. Lönerna ökar mer än inflationen, vilket innebär att anställda får mer pengar att röra sig med.

Retroaktiv lön

Lön som betalas ut i efterhand om ett nytt avtal gäller från en tidpunkt som redan har passerats.

Riksavtal

Rikstäckande kollektivavtal.

Rörlig lön

En del av lönen som ofta är kopplad till prestation, resultat eller arbetstidens förläggning.

 

S

Samordnade förhandlingar

När avtalsförhandlingar förs gemensamt av flera fackförbund.

Semidispositiv

Lag som kan ersättas av andra bestämmelser i kollektivavtal (te.x. semesterlagen)

Sifferlöst avtal

Kollektivavtal utan centralt fastställda löneökningar – även kallat Nollavtal. Löneöversyn sker genom lokal lönebildning.

Skyddsarbete

Arbetstagare är skyldig att utföra skyddsarbete. Skyddsarbete innebär arbete som fordras för avveckling av verksamhet på ett tekniskt försvarligt sätt eller för att förebygga fara för människor eller skada på egendom.

Strandning

När förhandlarna inte längre förmår komma vidare och begär hjälp av medlare eller när medlarna konstaterar att förhandlingar inte är meningsfulla.

Strejk

En stridsåtgärd som innebär att arbetstagarna vägrar arbeta.

Strejkkassa

De pengar facket avsatt föra att betala ut ersättning till dem som strejkar, eftersom de inte får lön under strejken.

Strejkvakt

Person som står utanför arbetsplats som är försatt i strejk för att bevaka så att strejken inte bryts.

Stupstock

Tvingande regel om lokala fack och arbetsgivare inte kommer överens.

Sympatiåtgärder

Konfliktåtgärder som vidtas för att stödja annan som har vidtagit en lovlig konflikt. Statligt anställda får vidta sympatiåtgärder till förmån för andra offentligt anställda, men inte för övriga.

 

T

Tillsvidareanställning

Innebär att din anställning löper på från ett startdatum tills dess att antingen du eller din arbetsgivare säger upp anställningen.

Tidsbegränsad anställning

Anställning för viss tid eller visst arbete. Exempel på tidsbegränsade anställningar är allmän visstidsanställning, vikariat och säsongsanställning.

Turordning

Regler i LAS som säger vilka som ska sägas upp om det råder arbetsbrist. Grundregeln är sist in först ut, men möjlighet till undantag finns.

Turordningslista

Arbetsgivare och fack kan lokalt förhandla fram en turordningslista som inom vissa ramar gör avsteg från LAS vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

 

U

Utstationeringsdirektivet

Styr vilka rättigheter och skyldigheter utstationerade löntagare och deras arbetsgivare har.

 

V

Varsel

Förhandsbesked om konflikt. Ska lämnas till motpart och till Medlingsinstitutet sju arbetsdagar i förväg.

Vild strejk

Otillåten strejk trots att avtalet fortfarande gäller och arbetsfred råder.

Visstidsanställning

En tidsbegränsad anställning där det finns ett bestämt slutdatum för anställningen.

 

Y

Yrkande

Avtalskrav.

 

Ö

Öppningsklausuler

Tysk modell som gör det möjligt för de lokala parterna att under vissa förhållanden avvika från kollektivavtalet. Teknikarbetsgivarna har länge varit intresserade av att införa klausulerna i svenska avtal.

Övergångsbestämmelser

Regler för hur lönerna förändras under avtalsperioden.

Övertidsblockad

Förbud för arbetstagare att arbeta mer än den ordinarie arbetstid de är anställda för. Deltidsarbetstid får inte heller utökas.

Dela i sociala medier: