OFR kommenterar regeringens arbetsmiljöstrategi En god arbetsmiljö för framtiden

Regeringens arbetsmiljöstrategi En god arbetsmiljö för framtiden innehåller flera välkomna delar för offentlig sektorArbetslivet ska enligt strategins rubriker vara hållbart, hälsosamt, tryggt och utan brott och fusk. Där finns tryck på att förbättra välfärdens arbetsmiljöer, översyn av arbetsmiljöregelverket ur ett jämställdhetsperspektiv, fokus på kognitiv arbetsmiljö och en nollvision för dödsfall i arbetslivet som inkluderar suicid och stressrelaterad ohälsaDär finns också fokus på förebyggande arbete och på samverkan på arbetsplatsen och med parterna 

OFRs kommentarer 

Regeringen pekar i arbetsmiljöstrategin på ett antal områden som behöver arbetas med för att förbättra arbetsmiljön i offentlig sektorInte minst pekas det politiska ansvaret för balans mellan krav och resurser utInnehållsligt är strategin alltså mer än välkommen.  

Strategin är också intressant ur ett styrningsperspektiv. Man ger arbetsmiljömyndigheterna uppdrag att formulera egna handlingsplaner vilket visar större tillit och frigör expertisen bättre än klassiska regleringsbrev och duschar av tilläggsuppdrag. Samtidigt finns en tydlighet kring sakinnehållet och förväntningar som innebär att myndigheterna inte får carte blancheHade till exempel de tydliga prioriteringarna om att stödja SAM varit på plats före Arbetsmiljöverkets arbete med regelförenkling så hade arbetsmiljöverkets förslag till ny struktur sannolikt haft ett helt annat arbetsplatsfokus.  

Men frågan är om strategin räcker för att möta offentlig sektors problem ändå – eller om de över huvud taget går att bota enkom med arbetsmiljöåtgärder. Det måste nog till mer i termer av budget-, lagstiftnings och styrningsarbete. Då menar vi inte pengar till arbetsmiljöverket (även om det också behövs), förändringar i arbetsmiljölag eller styrningen av de närmast sörjande myndigheterna. Den obalans mellan krav och resurser som strategin pekar ut som orsak till en stor del av välfärdens arbetsmiljöproblem kommer man inte åt. Det finns ingen självkritik på området styrning, där regeringen äger frågan om både resurser, krav och till stora delar styrning av offentlig sektor. Man pekar för all del ut ansvaret hos fullmäktige och nämnder i kommuner och regioner, men säger inget om hur krav på bättre arbetsmiljö ska kunna påverka resurser eller de lagar och andra ramar som formar kravmiljön i sektorn.  

Fortsatt arbete 

Rent konkret föreslår regeringen två saker: dels uppdrag till Mynak och AV att formulera åtgärdsplaner inom sina respektive områden och att  planerna ska utgå från strategins prioriterade områden och tydligt beskriva åtgärder, tidsplan och uppföljning.  Dels upprättandet av ”Regeringens arbetsmiljöforum” i syfte att upprätthålla och fördjupa trepartsarbetet. I forumet ska parter och myndigheter diskutera pågående och planerade åtgärder inom strategins område, samt AVs och Mynaks åtgärdsplaner.  

Innehåll ur offentlig sektors perspektiv 

Välfärdsyrkena återkommer i olika tappningar under de första tre rubrikerna, där regeringen bland annat konstaterar att  välfärdsyrken är överrepresenterade i sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa” menar därför att ”det är viktigt att Arbetsmiljöverket fortsätter att utöva och utveckla tillsynen av arbetsmiljön inom välfärden. Fullmäktiges och nämnds arbetsmiljöansvar pekas särskilt ut och man pekar då ut att ”resurserna inom de kvinnodominerade yrkena är små i förhållande till arbetsbelastningen och att det förebyggande arbetsmiljöarbetet i många fall är svagt”. Arbetsmiljön nämns som en faktor när det kommer till kompetensförsörjning och valet att lämna välfärdsyrkena med pension.  

Jämställdhetsperspektivet är centralt i strategin. Regeringen aviserar en översyn av regelverket ur ett jämställdhetsperspektiv, och överväger i sammanhanget sanktionsavgifter kopplade till den OSA frågor för att ”komma åt de arbetsmiljörisker som finns i kvinnodominerade sektorerDetta kommer att prägla uppdragen till Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) och Arbetsmiljöverket (AV) under strategin.  

Utöver obalans mellan krav och resurser (och den ohälsosamma stress som följer) är hot och våld och kränkande särbehandling faktorer som särskilt pekas ut som områden där delar av offentlig sektor är särskilt utsatta, och som ska hanteras inom ramen för strategin.  

Den tidigare strategin omfattade en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet. Denna utvidgas nu till att också omfatta förtidig död till följd av exempelvis arbetssjukdomar, cancer och stressrelaterad ohälsa. Suicid får en framskjuten plats i strategin, samtidigt som regeringen hänvisar till en kommande strategi för psykisk ohälsa och suicidprevention.  

Utöver riskfaktorerna pekar regeringen ut ett medvetet arbete för att arbetslivet ska bidra till hälsa och säger att arbetsmiljöarbetet också ska kunna handla om att utveckla de positiva faktorerna i arbetetSkrivningar om systematiskt arbetsmiljöarbete är återkommande och regeringen trycker på samverkan från arbetsplats till centrala parterSkyddsombudens roll och förutsättningar lyfts fram.