När corona-pandemin bröt ut i början av 2020, tvingades personal inom hälso- och sjukvården att snabbt ställa om sina verksamheter. De tvingades också omfördela resurserna för att kunna möta det ökade vårdbehovet under corona-pandemin.
Det har Mynak (Myndigheten för arbetsmiljökunskap) kommit fram till i en sammanställning som har analyserat coronapandemins kort- och långsiktiga konsekvenser och påverkan på arbetsmiljön i Sverige.
– Resultaten av kunskapssammanställningen visar att hög arbetsbelastning, att vara utsatt för hög smittorisk samt brist på skyddsutrustning är arbetsmiljöfaktorer som påverkade hälsan för många anställda inom hälso- och sjukvården, säger docent Anna Nyberg, Uppsala universitet och en av författarna till sammanställningen.
Studierna i sammanställningen visar också att det är möjligt att minska riskerna för psykisk ohälsa, bland annat genom ändrade arbetsrutiner, anpassad bemanning och handledning av personalen. Även åtgärder för att möjliggöra återhämtning hos personalen verkade ge positiva effekter på kort sikt på den psykiska hälsan.
– Trots att få studier om ledarskap ingick tyder resultatet på att ett stödjande ledarskap är viktigt för den psykiska hälsan hos hälso- och sjukvårdspersonal under en pandemi. Detta innebär i sin tur att arbetsgivare behöver arbeta för att säkerställa kompetens hos chefer och arbetsledare samt skapa bra stödstrukturer för dem, säger docent Ingrid Demmelmaier, Uppsala universitet, en annan av författarna till sammanställningen.
För att sjukvården ska bli mer motståndskraftig och bättre rustad för framtida kriser behöver man lära sig mer om t ex resursfördelning, stöd till personalen och flexibel bemanning. Det är också viktigt att undersöka vilka åtgärder som enskilda medarbetare kan vidta för att minska stress och förhindra ohälsa. Då behövs mer kunskap.
– Både arbetsgivare och arbetstagare ska känna till att stresshantering på individnivå, som meditation och avspänning, åtminstone verkar ha kortsiktiga positiva effekter på hälso-och sjukvårdspersonal som är hårt pressade, fortsätter Ingrid Demmelmaier.
Läs mer i Publikation – Arbetsmiljön för hälso- och sjukvårdspersonal under coronapandemin
