Tjänstedirektivet

Tjänstedirektivet är nu föremål för implementering i nationella lagstiftningen i medlemsländerna. En process som ska vara klar 11 december 2009. Huvudansvaret för införlivandet ligger under handelsministern men flera av de andra departementen är inblandade.

Bakgrund

Diskussionen om kommissionens förslag till tjänstedirektiv var het i samband med valet av ledamöter till Europaparlamentet i somras. En av de viktigaste invändningarna var mot den s k ursprungslandsprincipen, dvs. att tjänsteföretag som huvudregel behöver följa bestämmelserna i det land företaget är registrerat i och inte där arbetet utförs.

LO, TCO och SACO samt Europafacket trycker på. Viktigast från facklig synpunkt är att få absoluta garantier för att svenska kollektivavtal, arbetsrätt och fackliga rättigheter vad gäller konflikter inte påverkas av förslaget. En viktig instans i arbetet är parlamentet eftersom detta är medbeslutande i frågan. (2004-09-14)

Ett möte mellan EU-kommissionären Frits Bolkestein och LO, TCO och SACO ägde rum i början av september. Mötet har följts upp med ett brev till Bolkestein vari organisationerna avslutningsvis framför att:

1.      det bör slås fast att direktivet inte får innebära några inskränkningar i föreningsfriheten, den fria förhandlingsrätten, rätten att teckna kollektivavtal och rätten att vidta stridsåtgärder,

2.      löner och arbetsvillkor normalt ska regleras i kollektivavtal i det land där verksamheten utförs,

3.      företag ska ha en representant i det land tjänsterna utförs,

4.      värdlandet ska ha rätt att kräva att gästande tjänsteföretag kan uppvisa alla handlingar som är nödvändiga för att kontrollera att tillämpliga lagar och kollektivavtal efterlevs,

5.      vem som är arbetstagare ska avgöras i enlighet med de regler som gäller i det medlemsland där tjänsterna utförs. (2004-10-03)

Vid Europaparlamentets hearing om förslaget till tjänstedirektiv i början av november framfördes kritik mot förslaget från många håll. Mycket av kritiken gällde en s k ursprungslandsprincipen. Flera påpekade att förslaget går tvärs mot gällande EU-rätt, t ex utstationeringsdirektivet. Niklas Bruun, professor vid ALI, påpekade det orimliga i att behandla tjänster på samma sätt som varor. Tjänster utförs av anställda och i praktiken är fri rörlighet för tjänster detsamma som fri rörlighet för arbetstagare. Det är därför allvarligt att direktivförslaget så uppenbart strider mot de principer som gäller för arbetstagarnas rörlighet.

Vid ett möte med konkurrensrådet sa Thomas Östros ”Vi accepterar inte ett förslag som riskerar att försvaga svenska lösningar på arbetsrättens område. Vi tänker slå vakt om kollektivavtalets ställning och rätten att vidta fackliga stridsåtgärder. Vi tänker också slå vakt om den svenska modellen för hälso- och sjukvård, social service och vår rätt att behålla monopolen.

Rapportens slutsats är att direktivet måste klargöras och ”kommuniceras” bättre. Bland annat ”ska det inte underminera den europeiska sociala modellen eller påverka utstationeringsdirektivet.(2004-12-10)

LO-TCO Rättsskydd har på uppdrag av LO och TCO utarbetat ett förslag till ändringar i direktivförslaget avsett att överlämnas till EFS, svenska EU-parlamentariker och till regeringskansliet. LO och TCO är i grunden kritiska till hela idén att bygga tjänstedirektivet på ursprungslandsprincipen och vill i princip att arbetslandsprincipen ska gälla. Om ursprungslandsprincipen ska vara kvar som huvudprincip måste ett antal ändringar göras för att den nordiska modellen ska kunna bevaras.

SACO har en något avvikande uppfattning och menar att såväl en strikt ursprungslandsprincip som en strikt arbetslandsprincip framstår som olämpliga. Det behövs en balanserad lagvalsregel med innebörd att om inte annat avtalats ska anställningsavtalet vara underkastat lagen i det land den anställde vanligtvis utför sitt arbete.(2005-01-28)

Den ansvarige kommissionären Michael McCreevy har sagt att man är beredda att undanta vård och offentliga tjänster. Dessutom ska reglerna vara sådana att social dumping inte är möjlig. Kommissionen kommer att fortsätta att arbeta med förslaget gentemot parlamentet under våren. EESK har yttrat sig över förslaget och konstaterar att en ursprungslandsprincip kan finnas endast om det finns en europeisk grundreglering. (2005-03-08)

I mitten av april presenterade Evelyne Gebhardt, EU-parlamentets inremarknadsutskotts rapportör, en preliminär rapport om tjänstedirektiv-förslaget. Betänkandet behandlar de två viktigaste principfrågorna. Vilka tjänster ska omfattas och vilka regler ska tjänsteföretagen följa, ursprungslandets eller värdlandets?

Gebhardt vill undanta ett antal områden från direktivets tillämpningsområde, däribland välfärdstjänster, framför allt inom vården och i stället för ursprungslandsprincipen vill hon ha en regel om ömsesidigt godkännande. Med detta menas att en ekonomisk aktör som i en medlemsstat utför en tjänst i överensstämmelse med denna medlemsstats lagstiftning får utan hinder utföra en sådan tjänst i en annan medlemsstat. Denna lösning förutsätter en viss minimiharmonisering av sociala, miljömässiga och andra förhållanden. Vidare slås fast att principen om ömsesidigt erkännande inte ska tillämpas på bestämmelser i lag eller i avtal i värdlandet inom områdena konsumentskydd, miljöskydd eller arbetslagstiftning, särskilt inte i fråga om avlöning, arbetsvillkor och säkerhets- och hälsoåtgärder. Det fullständiga betänkandet från inre marknadsutskottet presenteras den 24 maj.

Utskottet för sociala frågor och sysselsättning, rapportör Anne Van Lancker, lämnade sitt betänkande den 10 maj. Här undantas tjänster av allmänt intresse från direktivets tillämpningsområde, liksom att det inte ska tillämpas på arbetsrättslagstiftning, arbetsvillkor och arbetsmarknadsfrågor i stort. I syfte att helt undvika social dumping ska inte heller ursprungslandsprincipen finnas kvar.

Parlamentet kommer att ta sitt beslut i oktober och därefter vidtar den vanliga medbeslutandeprocessen med ministerrådet. (2005-05-24)

Gebhardts slutliga rapport offentliggjordes 2005-05-25. Den fackliga bedömningen av de båda rapporterna ger vid handen att Van Lanckers förslag bäst tillgodoser fackets synpunkter. (2005-06-10) 

EU-parlamentets utskott för sociala frågor och sysselsättning (rapportör Anne van Lancker) antog den 12 juli med 32 röster för, 6 emot och 9 nedlagda ett yttrande om tjänstedirektivförslaget. I yttrandet, som tar hänsyn till den svenska arbetsmarknadsmodellen, sägs bl a att direktivet inte får påverka relationerna mellan arbetstagare och arbetsgivare. Inte heller inverka på arbetsrätten, kollektivavtalen, fackliga åtgärder eller lagliga konflikter. Yttrandet öppnar för medlemsstaterna att kräva en representant för det gästande företaget samt ställa krav på skriftlig dokumentation. Utskottet slår också fast att det är det land där tjänsten utförs som ska avgöra vem som är arbetstagare och vem som är företagare.(2005-09-01)

Europaparlamentets inre marknadsutskott beslutade den 22 november att den kontroversiella ursprungsprincipen ska gälla för det kommande tjänstedirektivet.

Europafacket tar avstånd från beslutet angående ursprungsprincipen men tycker att det är bra att arbetsrätten undantas från direktivet liksom allmännyttiga tjänster. Den svenska regeringen välkomnar beslutet. Thomas Östros säger att Sverige vill ha liberalisering av tjänstehandeln, men att undantag måste göras för arbetsrätten.

Det är dock inte säkert att beslutet i marknadsutskottet också blir parlamentets beslut.  Det är redan klart att kommissionens hårt kritiserade förslag kommer att ändras på en rad punkter. Kommissionen ska också komma med sitt förslag och man har redan sagt att det ursprungliga förslaget inte håller. Även medlemsstaternas regeringar ska säga sitt. (2005-12-02)

EFS-styrelsen antog vid sitt möte 5-6 december ett uttalande som starkt kritiserar utfallet av omröstningen i EU-parlamentets utskott för inre marknads- och konsumentskyddsfrågor (IMCO). Uttalandet var dock nedtonat i jämförelse med det pressmeddelande som skickades ut i samband med omröstningen, där EFS starkt fördömde utfallet. (2006-01-20) 

Europaparlamentet godkände den 16 februari ett kraftigt omarbetat förslag till tjänstedirektiv. Röstsiffrorna blev 394 för, 215 emot och 35 nedlagda.

Det förslag som parlamentet nu har ställt sig bakom innebär bl a att ursprungslandsprincipen ändrats. Det är värdlandets regler när det gäller arbetsrätt, miljökrav m m som ska gälla. Vidare vill parlamentet ta undan tjänster i allmänhetens intresse, t ex utbildning och socialförsäkringar, från direktivets tillämpningsområde liksom även bemanningsföretag och privata säkerhetstjänster. Däremot ska ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse omfattas. Med detta menas bl a post- och eltjänster, vatten och avfall. Offentlig sjukvård undantas medan privat omfattas.

Förslaget återgår nu till kommissionen som har förklarat (kommissionären Charlie McCreevy) att ett nytt förslag kommer att presenteras i april. Det nya förslaget ska därefter behandlas i både parlamentet och i rådet.

Den demonstration som EFS anordnade i Strasbourg den 14 februari för att understryka kraven på ändringar i direktivförslaget samlade enligt EFS 50 000 deltagare. (2006-03-06) 

Kommissionen presenterade den 4 april ett reviderat förslag till tjänstedirektiv. Förslaget stämmer i princip överens med den kompromiss som Europaparlamentet i mitten av februari ställde sig bakom och innebär bl a att den s k ursprungslandsprincipen strukits ur förslaget och ersatts med en allmän formulering om frihet att tillhandahålla tjänster.

Förslaget undantar i likhet med parlamentets kompromiss också offentlig och privat sjukvård, sociala tjänster, bemanningsföretag och spel och lotterier. Den nationella arbetsrätten ska heller inte påverkas av förslaget. Kommissionen vill däremot, i motsats till parlamentet, att tjänstedirektivet ska omfatta juridiska tjänster.

Samtidigt presenterade kommissionen nya riktlinjer för EU-ländernas tillämpning av utstationeringsdirektivet. Efter det att alla hänvisningar till arbetsrätten tagits bort från förslaget till tjänstedirektiv ska dessa frågor nu regleras i utstationeringsdirektivet. Där sägs att det är värdlandets regler som ska gälla när arbetare från ett EU-land är tillfälligt stationerade i ett annat EU-land.

Tjänstedirektivförslaget kommer att behandlas nästa gång den 22 april vid ett informellt ministermöte i Graz, Österrike. Den ansvarige kommissionären Mc Greevy kommer att presentera förslaget och därefter är tid avsatt för diskussion. Det finns inga uppgifter om hur det österrikiska ordförandeskapet avser att driva frågan vidare.(2006-04-19)

Efter utdragna diskussioner enades EUs näringsministrar den 29 maj om förslaget till tjänstedirektiv. Resultatet ligger nära den kompromiss som en bred majoritet i Europaparlamentet ställde sig bakom i mitten av februari och som beskrivits tidigare.

Ministerrådets överenskommelse ska bekräftas i ett formellt beslut vid ett senare ministerrådsmöte och sedan skickas åter till Europaparlamentet för en andra läsning. Parlamentet beräknas kunna fatta beslut i december eller januari. Medlemsländerna får tre år på sig att införa direktivet som beräknas kunna börja gälla 2010.(2006-06-09)

Inremarknadsutskottets rapportör Evelyne Gebhardt presenterade den 13 september sitt reviderade förslag i utskottet. Förslaget innebär ändringar beträffande arbetsrätt, sociala tjänster, konsumentskydd m m. Ändringsförslaget rörande arbetsrätten innebär att betydelsen av nationell praxis på arbetsmarknaden betonas, vilket liberalerna i parlamentet tyckte var för fackföreningsvänligt. Hon konstaterar dock att utrymmet för ändringar inte är stort om det ska gå att nå enighet mellan parlamentet och ministerrådet under hösten. Stoppdatum för ändringsförslag i utskottet är den 20 september och omröstning i det ansvariga inremarknadsutskottet äger rum 23 oktober. Parlamentets plenumbehandling är planerad till den 15 november.

Under sommaren har UNICE fått gehör i ministerrådet för ett förslag innebärande att medlemsländerna själva ska anmäla egna regler som kan tänkas bryta mot direktivets princip om fri rörlighet för tjänster (artikel 39.5). Evelyne Gebhardt är tveksam till det nya tillägget. Hon menar att det är Kommissionens ansvar, och inte medlemsstaternas, att se till att EUs regelsystem åtföljs och har mot den bakgrunden riktat ett antal frågor till Rådet och Kommissionen om förslagets innebörd. Från svensk sida har SACO uttalat sig positivt till en screeningmekanism. (2006-09-15) 

EFS inställning är att kompromissen i rådet är en framgång som inte bör riskeras genom för radikala ändringsförslag. Ambitionen är nu i första hand att försöka åstadkomma ändringar i rådskompromissens skrivningar rörande arbetsrätten men att undvika att förslaget går till medling. Man är dock klar över att om detta inte lyckas måste andra metoder övervägas.

Omröstning i IMCO (Inremarknadsutskottet) den 23 oktober. Parlamentet röstar i plenum 13  16 november. (2006-10-13)

Förslaget till tjänstedirektiv antogs den 15 november med stor majoritet av Europaparlamentet. Röstsiffrorna blev 405 för och 105 emot. Alla de tre stora partigrupperna  konservativa, socialister och liberala  röstade för förslaget.

Inför debatten som föregick omröstningen gjorde den ansvarige EU-kommissionären McCreevy ett förtydligande. Han slog bl.a. fast att tjänstedirektivet inte påverkar arbetsrättsliga fackliga rättigheter enligt nationell lagstiftning och praxis.

Från direktivet undantas också en rad branscher. Dit hör bemanningsföretag, hälso- och sjukvård, transport, spel och lotterier, privata säkerhetstjänster samt sociala tjänster.

Nu går frågan vidare till ministerrådet för slutligt beslut, förhoppningsvis under december månad. Direktivet ska vara införlivat senast tre år efter den officiella publiceringen i ”Official Journal, d v s i början av  2010. (2006-11-24)

Tjänstedirektivet antogs av ministerrådet 11 december 2006. Direktivet träder i kraft under 2007 och medlemsländerna har sedan 3 år på sig att införliva det i den nationella lagstiftningen. (2007-01-29)

Implementeringen av Tjänstedirektivet kommer att hanteras av ett sekretariat under handelsminister Tolgfors. Även Närings- och Finansdepartementen är viktiga i sammanhanget. (2007-03-05)

Tjänster av allmänt intresse har beröringspunkter med tjänstedirektivet som nu är föremål för implementering i medlemsländerna. Tjänstedirektivet omfattar, med vissa undantag, tjänster som utförs mot ekonomisk ersättning. Tjänster av allmänt intresse omfattas därför inte av det direktivet men det gör tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. I implementeringsprocessen ingår att reda ut vilka områden som räknas som ekonomiska respektive icke-ekonomiska och därför är det viktigt att följa arbetet med tjänstedirektivet.

Inom regeringskansliet hanteras implementeringen av en statssekreterargrupp, under handelsministern. Dessutom finns ett sekretariat på UD som kommer att bjuda in arbetsmarknadens parter och andra organisationer från civilsamhället.

EFS planerar att bilda en grupp som ska följa implementeringen och ge möjlighet till erfarenhetsutbyte. (2007-09-10) 

För implementeringen av tjänstedirektivet har ett särskilt sekretariat inrättats i Regeringskansliet. Sekretariatet sorterar under UD och dess syfte är att samordna och bistå departementen. Så gott som samtliga departement berörs.

Sekretariatets inledande arbete har fokuserat på det interna arbetet i Regeringskansliet. Man har påbörjat en genomgång av departementens lagstiftning för att utreda bland annat vilka etableringshinder, tjänstehinder och otillåtna tillståndssystem som finns i svensk lagstiftning. En departementspromemoria ska tas fram och den beräknas vara klar våren/sommaren 2008. I nästa steg ska man dra igång de externa kontakterna kring direktivets genomförande.

För att EU-marknaden för tjänster ska kunna integreras ställer direktivet omfattande krav på administrativ förenkling i medlemsländerna och administrativt samarbete mellan myndigheter i medlemsländerna. Bland annat ska man koppla samman alla länders nationella system genom en ny elektronisk plattform. Syftet är att det ska bli lättare för företag att sälja tjänster i länder där de inte är etablerade. Detta kommer att ställa en hel del praktiska krav på myndigheter och kommun och region. (2007-10-15)

Regeringens Tjänstedirektivssekretariat ska bistå departementen i arbetet med genomförandet av Tjänstedirektivet. Det stora arbetet just nu är att utforma Kontaktpunkten där all information om krav och tillstånd ska finnas samlat på ett ställe. Kontaktpunkten ska knyta ihop myndigheterna och vara ett ”One stop shop” för förenklade elektroniska förfaranden. Den ska innehålla information om leverantörer och de krav de uppfyller, dessutom ska både leverantörer och konsumenter få råd och information. Kontaktpunkten ska också fungera i en europeisk teknisk lösning. Det är ännu inte beslutat vilken myndighet som ska bli ansvarig för kontaktpunkten. Arbetet med avgränsning av vilka tjänster som faller under tjänstedirektivet respektive räknas som icke-ekonomiska och inte ska ingå, pågår på departementen.

Forum för genomförandet av tjänstedirektivet är en mötesplats för arbetsmarknadens parter och olika myndigheter som Tjänstedirektivssekretariatet håller i. Ett första möte hölls den 29 januari. (2008-02-25) 

I början av april var det ett nytt möte med Regeringskansliets Tjänstedirektivssekretariat och arbetsmarknades parter och myndigheter. En första sammanställning har presenterats av den regelinventering som fackdepartementen gjort för att se om några regler behöver ändras för att Sverige ska fullgöra sin skyldighet att genomföra Tjänstedirektivet. I den presenterade sammanställningen fanns inget om vilka områden som anses falla under Tjänstedirektivet fullt ut respektive ska vara undantagna. (2008-04-14)

I början av maj var det ett nytt möte med Regeringskansliets Tjänstedirektivssekretariat, arbetsmarknadens parter och myndigheter. Mötet handlade främst om den kontaktpunkt som ska vara mellanhand mellan tjänsteleverantörer, behöriga myndigheter och konsumenter. En webbportal med helpdesk ska inrättas där tjänsteleverantörer ska kunna fullgöra allt som krävs för att få bedriva verksamhet i Sverige samt få information om det svenska regelverket. Det är Kommerskolegium, Nutek och Konsumentverket som samarbetar i uppbyggandet av kontaktpunkten med Kommerskollegium som ansvarig samordnare. Arbetet ska vara klart i december 2009.

Den regelinventering som gjorts på departementen planeras bli redovisad i en Ds till midsommar med 3 månaders remisstid. Man har där, för varje departement, tittat på om nationella regler faller inom eller utanför direktivets område. Om de är inom undersöks om de är förenliga med tjänstedirektivet, de som är oförenliga utreds. Man tittar också på vilka krav som får ställas på tjänsteutövarna och hur tillståndsförfarandet får gå till. En kartläggning görs också av tillstånds- och tillsynsmyndigheter. (2008-05-26)

Det möte med Regeringskansliets Tjänstedirektivssekretariat som var planerat till den 17 juni ställdes in och genomfördes i stället 3 september. Den departementspromemoria om vilka behov av lagändringar som finns för att införa Tjänstedirektivet är dock ännu inte klar. Senaste beskedet är att den ska komma i början av oktober och att det då ska bli tre månaders remisstid.

I slutet av maj ordnade Europafacket ett möte om hur det går med genomförandet av Tjänstedirektivet i medlemsländerna. I de flesta länder håller man på med en genomgång av lagstiftningen och de som kommit längst väntade en rapport före sommaren. Med på mötet fanns också parlamentets rapportör vid behandlingen av tjänstedirektivet, Evelyne Gebhardt. Hon berättade att parlamentet hade motsatt sig tillämpningsföreskrifter från kommissionen inför implementeringen av direktivet i medlemsländerna. Man ville förhindra att kommissionen försöker neutralisera ändringar som parlamentet gjort i kommissionens ursprungliga förslag. Trots det har GD för inre marknad utarbetat en handbok. I den har man dock ”glömt” att nämna att kollektivavtal inte räknas som krav  i Tjänstedirektivets mening. (2008-09-08) 

Den sedan länge utlovade departementspromemorian om genomförandet av tjänstedirektivet har till sist kommit. Remissen kom i slutet av oktober och svaren ska vara inne i mitten av januari. Rapporten går igenom författningsändringar och administrativa förenklingar som gör det enklare för företag att tillfälligt tillhandahålla tjänster på EU:s inre marknad. Administrativa förenklingar innebär att det skapas en gemensam kontaktpunkt, för leverantörer och mottagare, som tillhandahåller viss information på elektronisk väg och också erbjuder förenklade tillståndsförfaranden.(2008-11-24) 

Remissvaren på departementspromemorian om genomförandet av tjänstedirektivet har lämnats in. LO och TCO, som lämnat ett gemensamt svar, och Saco har i stort sett reagerat på samma sak. Organisationerna menar att den nya lag som föreslås äventyrar grundläggande fackliga rättigheter som rätt till förhandling, ingå och tillämpa kollektivavtal samt vidta stridsåtgärder och påverkar därmed även arbetsrätten. Detta strider mot Tjänstedirektivet som gjort undantag för arbetsrätten. Problemen uppstår genom promemorians förslag att kravet på en i Sverige bosatt föreståndare för näringsidkare som inte är bosatta i Sverige, tas bort inom EES-området. Förslaget är att kravet tas bort även på de områden som är undantagna från direktivets tillämpningsområde. Det innebär att det kommer att kunna bedrivas verksamhet i Sverige utan att det finns någon behörig person som facket kan lämna förhandlingsframställningar till och genomföra förhandlingar med.

De fackliga centralorganisationerna motsätter sig förslaget och föreslår en ny bestämmelse. Den innebär att de som bedriver näringsverksamhet i Sverige ska anmäla en representant i Sverige till registreringsmyndigheten. Den personen ska ha behörighet att företräda företaget och att företa de rättshandlingar som verksamheten i Sverige kräver. Personen behöver inte vara anställd av företaget eller vara bosatt i Sverige. Däremot måste personen ha en arbetsplatsadress i Sverige där han eller hon kan nås. (2009-01-26)

Även SKR har i sitt remissvar på departementspromemorian om genomförandet av tjänstedirektivet reagerat på den lag som där föreslås. De avslår förslaget om lagen då de anser den mycket otydlig och svår att tillämpa. De fackliga centralorganisationerna menade i sina remissvar att den nya lagen äventyrar grundläggande fackliga rättigheter.

Regeringen arbetar nu på en proposition som beräknas vara klar i maj och ska behandlas av riksdagen i höst.

De europeiska Handelskamrarna har vid flera tidpunkter gjort en översyn av hur långt medlemsländerna kommit med att genomföra Tjänstedirektivet. I sin senaste rapport skriver de att flera EU-länder är illa förberedda för genomförandet. I en fjärdedel av länderna är det osäkert om man hinner genomföra direktivet i tid. I flera länder har man heller ännu inte beslutat hur de kontaktpunkter för tjänstedirektivet, som ska finnas i varje land, ska organiseras eller vilka språk de kommer att erbjuda service på. (2009-03-23)

Regeringen har behandlat alla remissvar på utredningen om genomförandet av tjänstedirektivet och har nu lämnat ett förslag till lagrådet för juridisk granskning. Regeringen har i lagrådsremissen inte tillmötesgått de fackliga centralorganisationernas krav på att den som bedriver näringsverksamhet i Sverige ska anmäla en representant som är behörig att företräda företaget. När tjänstedirektivet beslutades i parlamentet fick facket stöd för principen att det är de arbetsrättsliga reglerna i det land där arbetet utförs som ska gälla. Men regeringen anser att fackens krav nu inte är förenliga med EG-rätten men har lovat att återkomma i frågan. Den fackliga ståndpunkten är att utan motpart finns ingen att förhandla med vilket drar undan benen för den svenska modellen.

Regeringen kommer senast den 28 maj att presentera en proposition om lagen om tjänster på den inre marknaden som kan lämnas till riksdagen. Riksdagen beslutar någon gång under hösten och lagen ska träda i kraft den 28 december. Kommissionen kommer i samband med ikraftträdandet att begära in en rapport från alla medlemsländer om hur införandet har gått och vilka regler och krav på tjänsteverksamhet som medlemsländerna tänker behålla. (2009-05-18)

Regeringen presenterade den 20 maj propositionen om genomförandet av tjänstedirektivet. Det fackligt kontroversiella i propositionen är att regeringen föreslår att kravet på att filialer måste ha en föreståndare som bor i Sverige ska tas bort för företag från EU/EES. Det motiveras med att kravet kan strida mot tjänstedirektivets regler om etableringsfrihet. Att kravet på föreståndare enligt filiallagen skulle tas bort var känt sedan tidigare och LO/Saco/TCO, som kritiserat det ändrade kravet hårt, har förslagit att regeln skulle ersättas med en skyldighet att registrera en representant med postadress här och med behörighet att företräda företaget. Något som alltså inte tillgodosågs.

Från fackligt håll är man upprörd över regeringens förslag till ändring av filiallagen eftersom den slutliga uppgörelsen om Tjänstedirektivet innebar att arbetsrätten och kollektivavtalen inte skulle beröras och att man även i framtiden skulle få kräva att utländska bolag ska ha en person på plats i landet. Utan en behörig företrädare äventyras de fackliga organisationernas rätt att förhandla och ingå och tillämpa kollektivavtal.

Bakgrunden till regeringens agerande är att kommissionen påpekat att den svenska filiallagen strider mot tjänstedirektivet. Kommissionen har också hotat med att inleda ett formellt fördragsbrottsförfarande. En särskild utredning ska tillsättas i höst för att se över hela filiallagen. (2009-09-07)

LO, Saco och TCO har gemensamt uppvaktat Närings- och Arbetsmarknadsdepartementen för att göra dem uppmärksamma på att den ändring i Filiallagen, som regeringen föreslår i propositionen om genomförandet av tjänstedirektivet, äventyrar den svenska kollektivavtalsmodellen. Om det saknas en representant för näringsidkaren i Sverige som är behörig att förhandla med facket fungerar inte kollektivavtalsmodellen i praktiken. Vid träffarna exemplifierar man sina krav med hur det är inom byggbranchen som redan idag saknar kravet på behörig representant. Man informerar också departementen om att Finland inför implementeringen av Tjänstedirektivet införde krav på behörig representant. Man har gjort det som ett tillägg till lagen om utstationerade arbetstagare och det gäller vid utstationering som pågår mer än 14 dagar.

Handelsminister Ewa Björling vill att EU:s fria rörlighet för tjänster också ska omfatta vårdtjänster och andra sociala tjänster, det skulle enligt henne gynna både Sveriges export och sysselsättning. Hon tar upp frågan på ett informellt ministermöte i mitten av oktober. Frågan tas upp i en debatt om förbättringar av EU:s inre marknad. Tjänstedirektivet som ska reglera den fria rörligheten för tjänster antogs den 12 december 2006 och ska vara helt införlivat i medlemsländernas nationella lagstiftningar senast den 28 december i år. Beslut tas i riksdagen i höst. I direktivet finns ett antal områden uppräknade som inte omfattas av kravet på fri rörlighet, bland undantagen finns vårdtjänster och andra sociala tjänster. (2009-10-19)

Den 4 november röstade riksdagen ja till tjänstedirektivet. Direktivet syftar till att förenkla för tjänsteföretag att etablera sig och verka inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, utan att hindras av byråkratiskt krångel. Enligt beslutet ska det också ske ett administrativt samarbete mellan länderna. Samtidigt får köpare av tjänster stärkta rättigheter.

Arbetsrätten ska inte påverkas av direktivet, exempelvis förändras inte rätten att vidta fackliga stridsåtgärder och teckna kollektivavtal. Men regeringen har tagit bort regeln att utländska företag ska ha en fast representant i Sverige. Den förändringen görs utifrån ett brev från kommissionen förra året där de påpekar att denna regel kan stå i strid med tjänstedirektivet.

Både den fackliga sidan och oppositionen är kritiska till borttaget då konsekvensen blir att det blir svårare att få tag i en företagsrepresentant vilket i sin tur gör det svårare att sluta kollektivavtal. Facket kräver inte att en företagsrepresentant ska vara bosatt i Sverige men att det ska finnas en registrering av vem som företräder företaget. Regeringen är medveten om kritiken och ska tillsätta en utredning för att se över om det behövs ett nytt regelverk. Från fackligt håll är man kritisk till att utredningen tillsätts först i efterhand.

Vid en EFS-konferens om tjänstedirektivets genomförande i mitten av oktober kom frågan om nationella krav på behörig representant upp. Den som företrädde kommissionen menade att ett krav på behörig representant är acceptabelt men man kan inte kräva att personen ska vara bosatt i verksamhetslandet. Det är inte bara Sverige som har problem med behörig representant, det är samma sak i Storbritannien och Tyskland. Kommissionens representant klargjorde också att det är finansieringen som avgör om en tjänst omfattas av tjänstedirektivet eller inte. Det är bara privat finansierade tjänster som omfattas, inte offentligfinansierade.

Den förre kommissionären Mario Monti ska få i uppdrag att se över problemet med den inre marknaden för tjänster och de sociala rättigheterna. (2009-11-30)

Regeringen beslutade den 17 december om direktiv till en utredning av Filiallagen. Filiallagen säger att utländska företag ska ha en fast representant i Sverige. Lagen togs bort inför beslutet i riksdagen i november om införlivandet av Tjänstedirektivet då den anses stå i strid med Tjänstedirektivet. De fackliga organisationerna har protesterat mot borttagandet då det försvårar möjligheten att teckna kollektivavtal och vidta fackliga stridsåtgärder, något som inte skulle påverkas enligt tjänstedirektivet.

Den 28 december började tjänstedirektivet gälla i samtliga medlemsländer. Det syftar till att ta bort handelshinder och förenkla företagens myndighetskontakter. Trots att det var tre år sedan beslutet togs på EU-nivå och att det sedan dess har pågått ett stort arbete inom regeringskansliet vet man idag inte hur stor del av tjänstesektorn i Sverige som omfattas av det nya direktivet. Men nu ska Kommerskollegium utreda hur stor del det är. (2010-01-11)

Regeringen har utsett Jörgen Hettne att utreda filiallagen. Direktiven till utredningen klubbades av regeringen den 21 december men redan den 30 april ska utredaren redovisa sina överväganden och förslag. De fackliga organisationerna har tidigare föreslagit att det nuvarande kravet på filial ska ersättas av krav på behörig representant så att de fackliga organisationerna har en motpart att förhandla med när ett utländskt tjänsteföretag har verksamhet i Sverige. Finland införde krav på behörig representant i den finska lagstiftningen 2004.

Enligt en undersökning från Eurochambres hade endast 9 av de 27 medlemsländerna fullt ut infört tjänstedirektivet den 28 december 2009 som var slutdatum. 8 medlemsländer var mycket försenade med implementeringen medan resten inte har så stora problem. Det som vållat störst problem är införandet av kontaktpunkten där all information om krav och tillstånd ska finnas samlat elektroniskt på ett ställe. I 25 procent av medlemsländerna har inte ens de grundläggande förberedelserna för kontaktpunkten gjorts. Andra har infört kontaktpunkten men den ger ännu inte full service. Dessvärre finns också länder som ännu inte har ersatt information från pappersdokument med elektronisk information. Ett annat problem är att i nästan hälften av länderna finns informationen bara tillgänglig på det nationella språket. (2010-03-15)

Utredningen om filiallagen, som beslutades den 21 december 2009, skulle enligt direktiven ha redovisats redan 30 april i år. Men utredaren har nu fått anstånd till den 30 juni. Filiallagen försvann när den nya tjänstelagen införlivades i svensk lag i december förra året. I och med borttagandet av kravet på att utländska tjänsteföretag i Sverige ska ha en filial försvårades avsevärt möjligheten för de fackliga organisationerna att ha en motpart att förhandla med. De fackliga organisationerna har krävt att det istället ska ersättas med krav på en behörig representant. (2010-05-10)

Den särskilde utredare som haft i uppdrag att föreslå ändringar i filiallagen har nu lämnat sina förslag. Han föreslår att utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige med anställd personal ska anmäla det till Bolagsverket. Om verksamheten ska pågå mer än åtta dagar ska de också utse en särskild kontaktperson som är behörig att motta delgivningar. Han föreslår inte att det ska finnas något krav på att utse en representant som är behörig att förhandla om kollektivavtal, något som de svenska facken krävt. Han betvivlar att kravet på behörig representant är förenligt med EU-rätten. Men om det vore så skulle en sådan regel i så fall tas in i utstationeringslagen.

Sverige är ensamt bland de nordiska länderna att inte ha någon som helst form av anmälningsskyldighet för företag som utstationerar arbetstagare hit. Utredarens uppdrag var att dels föreslå ändringar som tydliggör skillnaden mellan etablering och tillhandahållande av tjänster och dels överväga om det är möjligt att införa en regel i stil med den som de fackliga organisationerna begärt. (2010-09-13)

Mer än ett år efter att tjänstedirektivet skulle vara helt genomfört i medlemsländerna är det bara 14 som har fullt fungerande kontaktpunkter. Där ska finnas all information om arbetsmarknadslagstiftning, skatt- och socialförsäkringsregler och annat som ett företag behöver för att starta verksamhet i ett medlemsland. Kommissionen har nyligen gjort en utvärdering av hur tjänstedirektivet genomförts i praktiken och föreslår ett antal riktade åtgärder för att stärka tjänstemarknaden. Bland annat ska kommissionen genomföra tester av hur direktivet fungerar i praktiken ur användarens perspektiv.

Kommissionen har i sitt meddelande inte berört hur gästande företag ska ha kontakt med facket. Inte heller den svenska regeringen har krävt att gästande tjänsteföretag ska ha någon kontaktperson på plats för kontakter med facket. (2011-03-14)

Tjänstedirektivet syftade till att få bort hinder mot en helt integrerad tjänstemarknad, något som skulle öka tillväxten i medlemsländerna. Men enligt kommissionen har flera medlemsländer ännu inte helt infört direktivet vilket innebär att många hinder mot röligheten på tjänstemarknaden består och den fulla potentialen för tillväxten då inte heller uppnåtts. Kommissionen vill nu skynda på genomförandeprocessen och presenterade hur det skulle göras i ett meddelande i början av juni. Fokus i rapporten ligger på de servicesektorer som har störst ekonomisk tyngd. Det är företagstjänster, byggande, turism och detaljhandel. De åtgärder man vill vidta är exempelvis nolltolerans mot brister i genomförandet vilket innebär att kommissionen kommer att starta överträdelseprocesser om det blir nödvändigt, modernisera yrkeskvalifikationsdirektivet (ska vara klart innan årsskiftet), ta bort regler som försvårar etablering av verksamhet i ett annat medlemsland, stärka konsumenternas rätt till likabehandling oavsett i vilket medlemsland tjänsten handlas samt förbättra den nationella kontaktpunkten som ska finnas i alla medlemsländer.

Genomförande av förslagen i meddelandet kommer att övervakas av kommissionen, bland annat ska de ta fram en rapport som pekar ut vilka länder som har flest hinder kvar. Övervakningen kommer också att göras som ett led i den så kallade europeiska planeringsterminen där kommissionen kan ge landsspecifika rekommendationer. (2012-09-04)

Sysselsättningsutskottet i parlamentet antog i mitten av mars direktivförslaget som framförhandlades i trialogen i december 2013. Rådet antog förslaget vid sin första läsning i mitten av februari. Hela parlamentet väntas rösta om frågan den 3 april. Om det då antas kommer förslaget sedan att publiceras i Officiell Journal of the European union. Medlemsländerna har därefter 4 år på sig att införliva direktivet nationellt. (2014-03-27)