Laval-utstationering

Bakgrund

John Monks har skrivit brev till kommissionens ordförande J M Barroso om Laval-fallet. I brevet betonar han att utfallet i denna fråga är av största betydelse för hela den europeiska fackföreningsrörelsen och att kommissionen har fler uppgifter än att prioritera den interna marknaden. Han framhåller att den nordiska modellen har visat sig mycket framgångsrik när det gäller att kombinera global competitiveness with high levels of social welfare and environmental sustainability. Han avslutar med att uppmana kommissionen att iaktta stor varsamhet och inta en balanserad hållning när det gäller kommissionens inlaga till EG-domstolen i Laval-fallet.

Norska LO har i ett brev till den norska regeringen uppmanat denna att intervenera i EG-domstolen, gärna i samarbete med den svenska regeringen. (2006-01-23)

De parter som är berörda (d v s Byggnads, Elektrikerförbundet samt Laval un Partneri) har nu lämnat in sina inlagor till EG-domstolen. Därutöver har Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Belgien, Frankrike och Österrike yttrat sig som medlemsstater. EU-kommissionen har också som alltid yttrat sig.

De till domstolen inkomna yttrandena är inte offentliga utan medlemsstaterna avgör själva om de vill offentliggöra dokumentet eller ej. Parternas yttranden liksom även de flesta övriga, inklusive det svenska, har offentliggjorts. Sveriges yttrande stöder arbetstagarparterna i tvisten. Detta gör även Frankrike, Finland, Danmark, Tyskland, Österrike och Belgien.

Kommissionens yttrande, som inte offentliggjorts, har dock kommenterats av Margot Wallström. Hon konstaterar att det enligt yttrandet inte finns någon motsättning mellan den svenska kollektivavtalsmodellen och EG-rätten samt att frågan om de fackliga kraven skulle gå utöver vad som gäller enligt EU:s utstationeringsdirektiv ska avgöras av svenska domstolar och inte av EU. Målet beräknas kunna avgöras under 2007. (2006-03-06)

EFS har i det så kallade Viking-fallet, som rör utflaggning av färjan Rosella från finsk flagg till estnisk och är ett parallellfall till Laval, skrivit brev till kommissionens ordförande Barroso och i princip framfört samma synpunkter som gjordes i brevet om Laval. Kommissionen ska yttra sig till EG-domstolen före april månads utgång. (2006-04-19)

Laval-målet är nu utsatt till muntlig förhandling i EG-domstolen i Luxembourg den 9-10 januari 2007. Det är inte känt om den svenska regeringen avser att ändra instruktionerna till sitt ombud i målet. (2006-11-24) 

Den 9 januari hölls en muntlig förhandling i det så kallade Laval-målet.

Målet handlar om förhållandet mellan rätten att använda fackliga stridsåtgärder för att driva igenom ett nationellt kollektivavtal med ett utländskt företag och den fria rörligheten för tjänster. Den svenska regeringen försvarade den svenska modellen med kollektivavtal vid de muntliga förhandlingarna i EU-domstolen.  Sverige fick dessutom stöd från elva andra medlemsländer och, något oväntat, från kommissionen. Kommissionen ansåg att de av arbetsgivarna åberopade fördragsreglerna om fri rörlighet av tjänster respektive etableringsrätt som ett hinder mot fackliga stridsåtgärder inte kan åberopas i målet.

Ett förslag från generaladvokaten väntas i vår och dom från EG-domstolen tidigast i höst. (2007-01-29)

Byggnads blockad av det lettiska bolaget Laval strider inte mot EU:s fria rörlighet anser Generaladvokaten. Stridsåtgärder som fackföreningar vidtar måste dock vara motiverade med hänsyn till mål av allmänt intresse, till exempel skydd av arbetstagare och motarbetande av social dumping. Åtgärderna får inte heller vara oproportionerliga. Generaladvokaten anser att den svenska arbetsdomstolen ska pröva om villkoren i Byggnads avtal avsevärt bidrar till det sociala skyddet för utländska företags arbetare i Sverige.

Den slutliga domen kommer tidigast i slutet av året. Generaladvokatens förslag är inte bindande för domstolens beslut.(2007-06-04)

Den 18 december kom utslaget i Vaxholmsmålet. Enligt EG-domstolen har facket rätt att ta till stridsåtgärder för att motverka social dumping. Men fackliga stridsåtgärder innebär en inskränkning i utländska företags frihet att tillhandahålla tjänster och sådana inskränkningar kan bara godtas om syftet är att skydda arbetstagarna. Stridsåtgärderna får inte heller gå utöver vad som är nödvändigt. Enligt domen var de stridsåtgärder som Byggnads vidtog inte motiverade. Men det är fortfarande oklart vilka löner och villkor som kan krävas av utländska tjänsteföretag.

Det är den svenska arbetsdomstolen som ska avkunna dom i målet och pröva om Byggnads stridsåtgärder är förenliga med EG:s fria rörlighet för tjänster. Men EG-domstolen har fört vissa resonemang/tolkningshjälp om vilka krav som kan ställas på utländska företag. De anser den svenska modellen att införliva ”minimilöner” genom förhandlingar och kollektivavtal vara oförenlig med utstationeringsdirektivet. Man ansåg inte heller att Byggnads lönekrav var någon minimilön. För att kunna kräva kollektivavtalad minimilön måste den vara tillräckligt preciserad och tillgänglig för tjänsteföretaget.

Även Byggnads förmånligare villkor för arbetstid och semester underkänner domstolen då man anser dem vara längre gående krav än vad som framgår av utstationeringsdirektivet. Enligt domstolen är kollektivavtalen inte allmängilitgförklarade och därför behöver utländska företag bara följa de föreskrifter som finns i lag när det gäller arbetstid, arbetsmiljö och semester.

Domstolen underkände även den ändring som gjordes i MBL i början av 90-talet (Lex Britannia) som syftade till att motverka löne- och villkorsdumping och kräver likabehandling av svenska och utländska företag på svensk arbetsmarknad. Domstolen säger att stridsåtgärder som syftar till att undantränga befintliga kollektivavtal, i detta fall det lettiska, är otillåtna.

Domen verkar på kort sikt leda till att Sverige får mycket svårare att skydda sig mot social dumping och att skydda de arbetstagare som utstationeras hit med dåliga villkor. På lång sikt undergrävs den svenska kollektivavtalsmodellen eftersom domen ställer krav på att en medlemsstat som vill motverka social dumping måste ha lagstadgat minimilönesystem eller kollektivavtal med angivande av minimilön. Det blir också svårt att upprätthålla arbetslandsprincipen och principen om likabehandling av företag och anställda på svensk arbetsmarknad.

Från fackligt håll anser man att det krävs en ändring i Utstationeringslagen. Den svenska lagen måste tydligare tala om vad facket får träffa avtal om med utländska företag. Även Lex Britannia behöver ändras. Ett förslag är att göra som i Danmark vid konkurrens mellan två avtal ska där det bästa avtalet för arbetstagarna tillämpas.

Från att direkt efter domen sagt att det bara kan bli aktuellt att ändra i Lex Britannia säger arbetsmarknadsminister Littorin att det nu även kan bli aktuellt att ändra utstationeringslagen. Han kan nu tänka sig att ändra utstationeringslagen så att det tydligt framgår att svenska kollektivavtal ska gälla även utländska företag. Regeringen har bjudit in arbetsmarknadens parter till ett samråd den 28 januari om konsekvenserna av Laval-domen. (2008-01-25)

Regeringen och arbetsmarknadens parter träffades den 28 januari för att diskutera hur den svenska arbetsrätten ska ändras efter Laval-domen. På mötet enades man om att tillsätta en utredning som ska utföras i nära samarbete med parterna. Framförallt är det utstationeringslagen och Lex Britannia som ska ses över. Ännu har inget slutdatum för utredningen satts men arbetsmarknadsministern anser att det brådskar. Grundvärderingen som utredaren/arna ska utgå från är att avtal alltid är bättre än lag. Även direktiven till utredningen görs i samråd med parterna. De fackliga representanterna vill ändra lagen så att kollektivavtalen även gäller utländska företag på tillfälligt uppdrag i Sverige. Annars finns risk för social dumping och lägre löner. Arbetsgivarsidan vill att EG-domstolens utslag ska gälla, de vill urholka konflikträtten och införa minimilöner. Utredningen kommer inte att invänta AD-domen som tidigast kommer i slutet av året.

Många fackliga organisationer funderar också över domstolens krav på transparenta avtal med tydliga löner. De flesta förbund har en angiven lägsta lönenivå i avtalet, även om den kan vara otydligt formulerad som i Byggnads avtal som EG-domstolen kritiserade. Vårdförbundet har inte någon lägsta lön i avtalet men vill diskutera frågan med SKL i de pågående löneförhandlingarna.

Även i Danmark ska regeringen analysera konsekvenserna av Laval-domen. Den danska arbetsmarknaden bygger, liksom vår, på kollektivavtal. Oppositionspartier både till höger och vänster, tillsammans större än regeringskoalitionen, anser att oklarheterna måste redas ut innan det nya Lissabonfördraget kan godkännas.(2008-02-25)

Claes Stråth, som är generaldirektör för medlingsinstitutet, har utsetts av regeringen att utreda och lämna förslag till ändringar i svensk lagstiftning som behöver vidtas till följd av EG-domstolens beslut i Lavalfallet. Enligt direktivet ska utredaren komma med förändringar i utstationeringslagen, Det ska vara förslag som så långt det är möjligt innebär att de svenska kollektivavtalen får genomslag för alla som arbetar i Sverige. Utredaren ska också föreslå om Lex Britannia ska ändras, avskaffas eller ersättas. Lex Britannia innebär att det är tillåtet att strejka mot ett utländskt företag som arbetar i Sverige och vars anställda har utländskt kollektivavtal. Enligt EG-domstolen är det bara tillåtet att strejka om det handlar om hälsa och säkerhet för de utländska arbetarna, vilket enligt domstolen inte var fallet i Lavalmålet. Utredningen ska vara klar senast den 15 december. Från fackligt håll är man relativt nöjda med direktivet medan Svenskt Näringsliv är negativa då man menar att få av deras förslag tillgodosetts. De vill att utredaren ska överväga en proportionalitetsprincip och att utredningen allt för mycket styrs mot kollektivavtalslösningar, vilket de menar är tveksamt om det är förenligt med EG-rätten.

Den 3 april kom domstolen med ännu ett utslag i en arbetsrättslig fråga, det så kallade Rüffert-målet. En tysk delstat hade krävt att ett företag, för att få ett offentligt uppdrag, måste betala sina anställda minst den lön som gäller enligt kollektivavtalet på orten. Domstolen tolkade fallet som att det var den betydligt lägre nationella minimilönen som skulle gälla och inte den högre miniminivån som gällde i delstaten. Europafacket kräver efter domen att europeiska myndigheter bekräftar att EU inte bara är ett ekonomiskt projekt utan har som främsta syfte att förbättra för den vanlige löntagaren. EFS anser att domstolen har en alltför snäv tolkning av utstationeringsdirektivet och ignorerar direktivet om offentlig upphandling som tillåter sociala klausuler. Utstationeringsdirektivet var tänkt som ett minimidirektiv som skulle garantera utstationerade arbetskraft ett visst skydd, men det skulle också vara möjligt för fackförbund att ställa högre krav.

Europaparlamentet har beslutat att ta ställning till konsekvenserna efter EG-domstolens domar i Vaxholm-, Viking och Rüffert-målen. Det är sysselsättningsutskottet tillsammans med det juridiska utskottet som ska ta fram en gemensam rapport som sedan ska läggas fram för omröstning i parlamentet. Frågor som ska behandlas är bland annat strejkrättens status och konsekvenserna efter EG-domstolens domar samt maximi- och minimiregler för löntagare som tillfälligt arbetar i ett annat EU-land. Jan Andersson som är ordförande i sysselsättningsutskottet har av parlamentet utsetts till rapportör. Han anser att domstolen gjorde en felbedömning i Lavalfallet då strejkrätten är en grundläggande rättighet och som sådan ska väga tyngre än den fria rörligheten för tjänster. Dessutom anser han att domstolen tolkat in en ursprungslandsprincip trots att parlamentet med stor majoritet avvisade ursprungslandsprincipen vid behandlingen av tjänstedirektivet. Parlamentets betänkande är inte juridiskt bindande för EU men de kan i ett uttalande be kommissionen att lägga fram ett nytt förslag. Omröstning om rapporten väntas ske i september. (2008-04-14)

I Roffertdomen underkände EG-domstolen den Tyska delstaten Niedersachens rätt att kräva av företag som får offentliga kontrakt att de ska betala sina anställda löner enligt kollektivavtal på orten. Indirekt underkänner domstolen därmed också den princip som ILO:s konvention nummer 94 om arbetsklausuler i kontrakt bygger på, där offentlig myndighet är part. Konventionen säger att stater som ratificerat konventionen ska se till att deras offentliga kontrakt innehåller klausuler som tillförsäkrar arbetstagarnas anställningsvillkor enligt kollektivavtalet på platsen där arbetet utförs. Tyskland har inte ratificerat konventionen och det var kanske därför som domstolen inte tog hänsyn till den. Konvention 94 är ett av ämnena för ILO:s arbetskonferens i sommar. I en rapport till konferensen föreslår ett antal experter att den ska skärpas.

I Danmark arbetar en kommitté med representanter för arbetsmarknadens parter och berörda ministerier med att analysera Laval-domens konsekvenser för dansk rätt. Arbetet ska vara klart i juni. Kommittén ska i första hand bedöma om stridsåtgärder som danska fackföreningar vidtar mot utländska företag är lovliga. Dessutom ska de överväga om det är nödvändigt att anpassa dansk rätt på andra områden, bland annat lagstiftningen om arbetstagare som utstationeras från andra EU-länder.

Europaparlamentet debatterade den 22 april reglerna för vad som ska gälla när arbetskraft från ett EU-land tillfälligt arbetar i ett annat. Bakgrunden är Laval- och Roffertmålen där EG-domstolen underkänner både den fackliga och det delstatliga kravet på likabehandling av utländska arbetstagare. Domarna har fått företrädare för olika partigrupper i parlamentet att kräva en översyn av utstationeringsdirektivet. Men många försvarar också dagens regler. Debatten föranleddes av en fråga om utstationeringsdirektivet till den ansvarige kommissionären Spidla. Kommissionen deklarerade att de inte kommer att föreslå några ändringar i direktivet utan lyfte istället fram sitt förslag från början av april om bättre tillämpning av direktivet.

EU-parlamentets rapport om konsekvenserna av domarna från Viking/Laval/Roffert-målen kommer att presenteras för sysselsättningsutskottet i slutet av maj. Ansvarig rapportör, Jan Andersson, föreslår flera ändringar i utstationeringsdirektivet. Bland annat föreslår han en ny legal bas som bättre ska skydda de utstationerade och att medlemsländerna istället för att hänvisa till minimilöner ska kunna, i lag eller avtal, hänvisa till gängse löner som det definieras i ILO 94. Han föreslår också att man bara ska kunna vara utstationerad under en begränsad tidsperiod och att det framgår ännu tydligare än nu att utstationeringsdirektivet eller annan EU-lagstiftning inte förbjuder medlemsstater eller fackföreningar att kräva mer förmånliga villkor för de anställda. Jan Andersson vill också ha med andra modeller för kollektivavtal än dem som beskrivs i direktivet, där beskrivs olika former av allmängilitgförklarande av avtal.

Andra förslag är att bekämpa brevlådeföretag, en social klausul i den primära lagstiftningen som säkrar strejkrätten och ett omedelbart antagande av direktivet om bemanningsföretag. I det direktivförslaget framgår tydligt att tillfälligt anställda ska omfattas av samma regler som de som anställs direkt av ett företag.

Rapporten kommer att behandlas i parlamentets plenum i september.

Parterna i Vaxholmsmålet, Laval, Byggnads och Elektrikerförbundet är ense om att det inte behövs en huvudförhandling i arbetsdomstolen. Anledningen är att EG-domstolens dom var så tydlig att det inte längre finns något att tvista om. Skadeståndsfrågan kvarstår dock. Laval har krävt nästan 2,8 miljoner vilket facken bestrider eftersom de anser att stridsåtgärderna var lagliga vid konflikttillfället. Parterna anser att den frågan kan lösas utan att parterna behöver kallas in. Frågan kommer troligtvis att avgöras av arbetsdomstolen i höst. (2008-05-26)

EU-parlamentets rapport om konsekvenserna av domarna från Viking/Laval/Roffert-målen diskuterades i parlamentets sysselsättningsutskott den 29 maj. Endast en liten minoritet var emot Jan Anderssons förslag om ändringar i utstationeringsdirektivet. Utskottet röstar om betänkandet i september och det behandlas i plenum i oktober. Huvudprincipen i betänkandet är likabehandling och lika lön för lika arbete. Vidare anser han att utstationeringsdirektivet måste ändras då domstolen tolkning inte är den som lagstiftaren avsåg. EU-kommissionen uppmanas lägga fram ett förslag till förändringar av direktivet. Där måste vara klart att minimikrav är ett minimum och att fördelaktigare villkor i kollektivavtal är tillåtet. Det måste också vara klart att den grundläggande rätten att vidta stridsåtgärder inte är underordnade inre marknadens regler om fri rörlighet för tjänster.

EG-domstolen avgjorde den 18 juni ett nytt mål i samma anda som Viking/Laval och Roffert. Det är kommissionen som dragit Luxemburg inför domstolen då de anser att de införlivat utstationeringsdirektivet på ett felaktigt sätt. Domstolen anser att Luxemburg brutit mot direktivet och mot fördragets artiklar om fri rörlighet för tjänster genom att ställa krav på tjänsteutövare som går utöver de krav som finns i utstationeringsdirektivet. Luxemburg har bland annat ett system med indexerade löner som domstolen har ifrågasatt.

Den danska arbetsgrupp som tillsattes för att utreda de lagmässiga konsekvenserna av Laval-domen presenterade sitt förslag i slutet av juni. De kräver att likabehandling av danska och utländska företag slås fast i lag för att undvika att danska företag diskrimineras. Gruppen föreslår ändringar i den danska utstationeringslagen så att löntagarorganisationerna kan kräva kollektivavtal med utländska företag om löner och villkor för dess personal på samma villkor som med danska företag, och även kunna ta till stridsåtgärder vid konflikter. Det ska tecknas tydliga nationella avtal inom olika sektorer av de mest representativa parterna. Dessa avtal ska gälla alla företag, danska och utländska, som utför arbete i Danmark. För att ha samma krav på danska och utländska företag ska hela arbetskraftskostnaden ingå i den lägsta lön som ska kunna krävas. Det innebär att även kostnader som semesterersättning, pension, utbildning, vidareutbildning och förmåner vid barnafödande som avtalats på riksnivå inom samma sektor eller näringsgren också ska betalas av utländska arbetsgivare. Utredningens förslag kommer att läggas fram för Folketinget med samma innehåll som i utredningen.

Den dialog med arbetsmarknadens parter och medlemsländerna om den oro som uppstått efter bland annat Laval- och Rűffertdomarna som kommissionen aviserade i den förnyade sociala agendan ska genomföras i Bryssel den 9 oktober. I handlingarna inför mötet framgår att kommissionen överväger att komma med nya riktlinjer hur utstationeringsdirektivet ska tolkas.(2008-09-08) 

Parlamentets sysselsättningsutskott antog med 38 röster för och 0 emot parlamentets egen rapport om konsekvenserna av domarna från Viking/Laval/Roffert/Luxemburg. I rapporten krävs att utstationeringsdirektivet ska omförhandlas och att ett socialt protokoll fogas till det nya fördraget. Rapporten kommer att behandlas i plenum 21 oktober. Om parlamentet ställer sig bakom förslaget kommer parlamentet begära att kommissionen tar fram förslag på ändringar. Kommissionen bestämmer själva om de vill lägga ett förslag eller inte. En ändring i utstationeringsdirektivet måste tas av ministerrådet och ett socialt protokoll kan bara antas av stats- och regeringscheferna vid ett toppmöte.

EU-kommissionären för arbetsmarknadsfrågor Vladimir Spidla besökte Sverige den 7 oktober. Han sa då att han inte är övertygad om att utstationeringsdirektivet behöver ändras. Han menade att direktivet idag gör det möjligt för varje land att välja den lösning det vill, minimilöner eller kollektivavtal. En ändring av direktivet skulle också ta lång tid, minst fem år.

Den 9 oktober ordnade kommissionen ett Forum för att diskutera konsekvenserna av domstolens utfall i domarna Viking/Laval/Rűffert/Luxemburg. Vid mötet framkom helt skilda meningar om vilka slutsatser som ska dras av domarna. Kommissionär Spidla ska tillsätta en högninvågrupp för att studera frågan om rörlighet och de fundamentala rättigheterna. Hans åsikt är att det inte är domstolens tolkning som är problemet utan implementeringen av direktivet. Han anser inte att det behövs en revidering. Helst vill han skjuta över frågan till parterna och att de gemensamt ska kräva att något måste göras. Något som inte är så realistiskt då BUSINESSEUROPE är nöjda med domarna. Av de närvarande arbetsmarknadsministrarna var det bara Tysklands, och möjligen också Frankrikes, som var för en revidering. De andra tyckte inte att det behövdes, även om motiven till det var olika. Tjeckien ansåg att domarna var bra som slog fast att den fria rörligheten inte fick hindras av sociala krav. Luxemburgs arbetsmarknadsminister är rädd att en öppning av direktivet skapar mer problem när alla vill ha sitt. Danmark har haft en nationell utredning och anser att med en del förändringar är den danska arbetsmarknadsmodellen inte hotad av den nuvarande lagstiftningen. Dessutom har de två gånger fått garantier om att deras kollektivavtalsmodell är accepterad av EU. Samma garantier som Sverige fick vid medlemskapsförhandlingarna. Sverige företrädd av arbetsmarknadsminister Littorin vill inte heller ha en revidering utan trodde att det skulle vara möjligt att ändra svensk lagstiftning så att den tar hänsyn till domarna utan att den svenska modellen behöver ändras. Europaparlamentet förespråkar genom sin Lavalrapport en revidering medan europafacket förespråkar en partiell revidering. EFS vill att direktivet ska ändras så att det klart framgår att det är ett minimidirektiv, att det förbjuder diskriminering och att hänsyn ska tas till de arbetsmarknadsmodeller som finns i Europa.

Europaparlamentet har antagit en resolution där de uppmanar rådet att enas om ett EU-mål för minimilön i alla medlemsländer. Syftet med resolutionen är att främja social integration och bekämpa fattigdom. Minimilönen ska motsvara 60 procent av relevant genomsnittslön.

Laval-målet fortsätter också i den svenska Arbetsdomstolen. Den första oktober var parterna kallade till en muntlig förhandling om den fortsatta handläggningen. Preliminära datum för när parterna ska ha lämnat in bevisuppgifter har bestämts. Datum har också satts ut för huvudförhandling, det blir den 2 och 3 april 2009. Laval har krävt att målet ska skickas till EG-domstolen igen om Arbetsdomstolen inte går med på de skadestånd som de vill ha eftersom EG-domstolen står över Arbetsdomstolen och EG-domstolen har givit Laval rätt. Facken anser inte att de ska betala skadestånd eftersom konflikten var tillåten enligt svenska regler och för att arbetsdomstolen har godkänt den. (2008-10-13)

Europaparlamentets rapport om utstationeringsdirektivet antogs den 22 oktober. Rapporten är skriven av Jan Andersson, ordförande i parlamentets sysselsättningsutskott, som också var föredragande vid parlamentsbehandlingen. Beslutet innebär en uppmaning till kommissionen att utarbeta förslag som kan bidra till att förhindra motstridiga tolkningar av direktivet i framtiden. En eventuell översyn av vissa delar av direktivet bör göras efter en grundlig analys på nationell nivå. Viktiga motiv för parlamentets ställningstagande är likabehandling av utstationerade, fackens strejkrätt och att lagstiftning inom EU inte ska strida mot ILO-konventioner. Rapporten kräver också en garanti för att europeisk lagstiftning kan implementeras med alla idag i Europa existerande arbetsmarknadsmodeller samt att balansen mellan den fria rörligheten för tjänster och fackliga rättigheter ska åtgärdas i primärrätten.

Parlamentets rapport och beslut innebär inte att utstationeringsdirektivet skrivs om. Det är bara kommissionen som kan lägga fram sådana förslag. Och det tycks de inte vara intresserade av nu, ansvarig kommissionär har istället uppmanat parterna att lösa frågan förhandlingsvägen. Men parlamentets beslut ska ses som en tung opinionsyttring från en tung instans.

Lavalutredningen här hemma är inne i sin slutfas. Den ska presenteras för regeringen den 12 december. Det lutar åt ett förslag liknande det danska vilket innebär att den svenska modellen med kollektivavtal kan behållas. Fackens möjlighet till stridsåtgärder begränsas dock. De föreslås bara få användas om ett utländskt företag bryter mot en tydlig minimilön och tydliga minimivillkor i det kollektivavtal för den aktuella branschen som har slutits mellan fack och arbetsgivare på central nivå. Om ett utländskt företag har ett kollektivavtal i sitt hemland, med villkor som motsvarar de svenska, kan de svenska facken inte ta till stridsåtgärder. Men det är de utländska företagen som måste bevisa att villkoren är tillräckligt bra. De måste kunna bevisa det genom dokumentation. Lex Britannia, som EU-domstolen ansåg var diskriminerande, kommer troligtvis att vara kvar men inte omfatta EU-länderna. I förslaget ingår fortfarande också att utländska företag som tillfälligt gör jobb i Sverige ska undantas från arbetstidslagens nattarbetsförbud.(2008-11-24)

Den 12 december presenterade statens utredare Claes Stråth utredningen om hur svensk lagstiftning ska ändras till följd av EU-domstolens utslag i Lavalmålet. Enligt förslaget ska villkoren för utstationerade regleras av kollektivavtal och villkoren ska gälla utstationeringsdirektivets hårda kärna; minimivillkor för lön, semester och arbetstid. Minimivillkoren ska tydligt anges i kollektivavtalet. Om villkoren i avtalet är bättre än de som regleras i lag, ska avtalet gälla. Stridsåtgärder får användas men bara om det utländska företaget inte kan visa att det har likvärdiga eller bättre villkor. Lagändringen görs i Utstationeringslagen. Medbestämmandelagen lämnas i princip helt orörd vilket innebär att Lex Britannia fortsätter att gälla för företag från länder utanför EU.

Den främsta fackliga kritiken är de svaga bevisregler som gäller för utländska företag som påstår att de minst uppfyller de krav som ställs enligt kollektivavtal. Det försvårar de svenska fackens möjligheter att kontrollera att de utländska tjänsteföretagen lever upp till kraven i de svenska kollektivavtalen.

Kommissionen har nu svarat på den resolution om utstationeringsdirektivet som antogs i parlamentet i oktober. Parlamentet krävde då en översyn av vissa delar av direktivet. Framförallt krävde de likabehandling av inhemska och utstationerade arbetstagare och rätten att strejka för att få det. Den rapport som resolutionen baserade sig på var skriven av Jan Andersson som är ordförande parlamentets sysselsättningsutskott. Kommissionen anser i sitt svar att det nuvarande utstationeringsdirektivet är tillräckligt och inte behöver ändras. De utesluter inte en ändring men anser att rättsläget behöver utredas ytterligare. De påpekar också att arbetsmarknadsministrarna i december inte ansåg det nödvändigt att i dagsläget göra ändringar i direktivet.

Huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen i Lavalmålet är utsatt till den 2 och 3 april. Parterna skulle senast sista november 2008 lämna in uppgifter om de vittnen de vill åberopa och ytterligare bevisuppgifter. Lavals ombud åberopar tre vittnen vilka alla tre bör avvisas enligt Byggnads och Elektrikerförbundets ombud då de inte anses relevanta för förhandlingen. Byggnads och Elektrikerförbundets ombud lämnar in två brev där förbunden svarat på brev från Lavals ombud om stridsåtgärderna har återkallats samt kopior på varslen. (2009-01-26)

I början av februari utbröt vilda strejker vid brittiska raffinaderier. De protesterade mot att deras jobb gått till för arbetsgivaren billigare utländska arbetare från Italien och Portugal. De fick den brittiska lagstadgade minimilönen i stället för kollektivavtalade löner. I samband med konflikten fanns uppgifter om att kommissionen sagt att man ska se över utstationeringsdirektivet. Men uppgifterna har senare dementerats, det är inte aktuellt nu säger kommissionen.

Däremot ska en partssammansatt expertgrupp inom EU diskutera utstationeringsdirektivet under våren. Det sker inom ramen för sociala dialogen. Gruppen har tillkommit på basis av ett meddelande från kommissionen förra våren som ett sätt att öka det administrativa samarbetet i frågor om utstationering och ska inte ses som att kommissionen har för avsikt att ändra i utstationeringsdirektivet. Gruppens arbete är enbart rådgivande. Europafacket är inte särskilt optimistiskt om gruppens resultat. Arbetsgivarna vill ju inte göra några ändringar i utstationeringsdirektivet medan EFS vill det. (2009-03-23)

Kraven på förändringar i utstationeringsdirektivet från parlamentet och från EFS har inte givit resultat. Istället pågår arbete i olika kommittéer. Dels diskuterar parterna inom ramen för sociala dialogen om de kan uppnå någon samsyn. Det arbetet ska vara klart i juni. Dessutom har ansvarig kommissionär tillsatt en kommitté som ska granska hur direktivet tillämpas i medlemsländerna. Problemet enligt kommissionen är inte själva direktivet utan hur det har implementerats. Kommissionens kommitté ska hålla tre möten under året. I kommittén ingår också representanter från parterna. Samtidigt utreder Europafackets arbetsrättsexperter vilka artiklar i direktivet som behöver ändras för att leva upp till det ursprungliga syftet när det antogs 1996. (2009-05-18)