Grönbok om arbetsrätt samt flexicurity

Bakgrund

Enligt information från Kommissionen skulle Grönboken om utvecklingen av arbetsrätten, både på EU-nivå och på nationell nivå, ha offentliggjorts den 13 september. Detta har dock inte skett och orsaken är inte känd.

Bakgrunden till grönboken anges vara förändringar i samhällsekonomi och arbetsmarknad, däribland diskussionen om flexicurity. Den sägs komma att omfatta cirka 15 sidor och utmynna i ett antal diskussionsfrågor. Frågor om den kollektiva arbetsrätten avses inte beröras. (2006-09-15) 

Grönboken skulle ha offentliggjorts i mitten av oktober men detta har nu skjutits upp. Innehållet har dock läckt ut och dokumentet finns tillgängligt på webben.

Dokumentet mynnar ut i elva frågor som skulle utgöra underlag för en offentlig konsultation under hösten 2006, men som nu får senareläggas. Sammanfattningsvis kan huvudfrågan sägas vara hur åstadkomma en flexibel arbetsmarknad med tillräcklig hög grad av trygghet.

Enligt webbsidan euractiv.com diskuterades grönboken vid ett ”livligt” möte den 4 oktober med en grupp kommissionärer, bl a ordföranden Barroso och vice-ordföranden Verheugen. Kommissionärerna beslöt att grönboken måste kompletteras med en redovisning av det skandinaviska systemet med ”flexicurity”, eftersom detta kombinerar en flexibel arbetskraft med hög nivå av social säkerhet. Källor inom kommissionen anger att grönboken kommer att offentliggöras tidigast under november. Avsikten har också varit att hålla en offentlig konsultation under hösten 2006, men denna måste nu senareläggas.

Bakgrunden till uppskjutandet av offentliggörandet sägs dock vara kritik från UNICE. I ett brev till ordföranden Barroso, med kopior till Spidla m fl, säger sig UNICE vara djupt bekymrade av innehållet i dokumentet och ber Barroso att ompröva både grönbokens innehåll och tidpunkten för offentliggörandet. De anser att dokumentet ger en för negativ bild av olika flexibla anställningsformer och skulle leda till ytterligare regleringar.

Catelene Passchier, EFS, säger att UNICE försöker sabotera diskussionen om flexicurity genom att bara vilja diskutera flexibilitet utan att samtidigt ta med frågan om de sociala villkoren. Simon Wilson, director of the Social Platform, säger att det är upprörande att kommissionen går i UNICEs ledband till den grad att de inte ens kan publicera ett dokument som bara ställer frågor om vilken politik Europa behöver.  (2006-10-13) 

Onsdagen den 22 november presenterades EU-kommissionens grönbok om arbetsrätten. Syftet är att starta en debatt om vilken lagstiftning som kommer att behövas för framtidens arbetsmarknad.

Grönboken, som nu görs till föremål för en offentlig konsultation som ska pågå till den 31 mars 2007, innehåller dels en genomgång av dagens förhållanden inom EU och dels fjorton frågor som rör arbetstider, arbetstagarbegreppet, svartarbete m.m.

I förhållande till den version som läckte ut tidigare har vissa ändringar i linje med den kritik som arbetsgivarna tidigare gett utryck för gjorts. Bland annat har skrivningarna om tillfälliga arbeten och egenföretagande, som arbetsgivarna ansåg vara för negativa, justerats. (2006-11-24)

Saco och TCO har lämnat preliminära yttranden över kommissionens förslag. Båda organisationerna anser att flexibilitet kombinerat med social trygghet är ett sätt att skapa sysselsättning och tillväxt men avvisar att detta skulle regleras i EU-lagstiftning. Arbetsrättsliga frågor ska även i fortsättningen vara en uppgift för medlemsstaterna.

Saco efterlyser en närmare definition av begreppet flexicurity eftersom det inte är ett entydigt begrepp. Flexicurity måste ses i relation till de önskade målen och i den nationella miljö där det ska finnas. Dessutom anser de att om parternas autonomi i Sverige begränsas genom EU-lagstiftning kan resultatet i stället bli att flexibiliteten begränsas.

TCO anser att det är felaktigt att tro att man kan skapa nya och bra jobb genom avreglering av löntagarnas individuella rättigheter. Man anser dessutom att det inte behövs några nya kategorier av arbetare mellan arbetstagare och egenföretagare.

Även LO har lämnat ett preliminärt yttrande.

Den svenska regeringens principiella utgångspunkt är att man välkomnar en förutsättningslös diskussion om hur arbetsrätten inom EU kan utvecklas men eventuella reformer är en nationell fråga.

Efter den konsultationsperiod som nu pågår fram till 31 mars planerar kommissionen att presentera en utvärdering/uppföljning. Det tyska ordförandeskapet planerar för att anta rådsslutsatser om grönboken vid rådsmötet i maj. Kommissionen aviserar ett meddelande om flexicurity under 2007.

Många av de områden som diskuteras i grönboken omfattas av gemenskapskompetens och medbeslutande med Europaparlamentet.

Arbetsmarknadsministrarna höll ett informellt möte den 19 januari. Punkter på dagordningen var hur man förbättrar kvaliteten på arbeten och kommissionens grönbok om en moderniserad arbetsrätt. Kommissionen planerar ett flexicurity-forum den 20 april.  Ett meddelande om flexicurity är planerat till juni. Det ska innehålla förslag på lösningar för att kombinera arbetsmarknadsåtgärder. Enligt kommissionen inkluderas i begreppet flexicurity flexibla anställningskontrakt, livslångt lärande, välfärdssystem och arbetsmarknadspolitik. Tanken är att flexicurity ska in i sysselsättningsriktlinjerna för 2008 vilket innebär att medlemsländerna måste uppfylla kraven eller förklara varför man avviker från dem.

Parlamentets sysselsättningskommité, EMPL, genomför en hearing om flexicurity och aktiv arbetsmarknadspolitik den 20 mars.

Europafacket anser att Grönboken om arbetsrätt har blivit kapad av flexicurity-debatten. Fokus ligger nu på att avreglera, skapa nya anställningsformer och underlätta avsked snarare än att förbättra anställningsförhållanden. (2007-03-05) 

EFS deltog den 8 mars i ett trepartssamtal tillsammans med arbetsgivare och kommissionen. Huvudtemat var flexicurity. Kommissionen anser att flexicurity är den centrala reformen för att öka både jobb och tillväxt i unionen. Arbetsgivarna anses helt fokuserade på frågor runt anställning och avsked. EFS lyfter fram, förutom att det är nödvändigt att hitta en allmänt vedertagen definition på flexicurity, att Europa behöver fler bra jobb. Det måste bli ett slut på ökningen av osäkra jobb. Man slår vakt om anställningsskyddslagarna men vill komplettera dem med arbetsmarknadspolitik som främjar rörlighet.  Eftersom anställnings- och trygghetssystemen ser så olika ut vill man ha en bred ansats när gäller balansen mellan flexibilitet och trygghet, inte bara fokusera på den danska modellen. EFS anser att det både för de anställda och för ekonomin är viktigt med flexibilitet uppåt och inte nedåt.

Sacos säger i sitt definitiva svar på Grönboken att begreppet flexicurity bör definieras på nationell nivå och de tror inte på en gemensam europeisk modell. Avvägningen mellan flexibilitet och trygghet görs bäst i kollektivavtal på sektors, bransch eller arbetsplatsnivå. I Sverige underlättar omställnings- och trygghetsavtal flexibiliteten och rörligheten på arbetsmarknaden.

Saco tror inte på mer flexibel anställningsskyddslagstiftning med minskat skydd som kompenseras med stödåtgärder. Däremot är bra möjligheter till kompetens- och karriärutveckling avgörande för att bibehålla anställningsbarheten. Ett område där det finns behov av lösningar på EU-nivån är bättre, enklare och mer enhetliga regler om gränsöverskridande arbetstagarinflytande.

TCO förkastar väsentliga delar av kommissionens analys och förslag. Man anser att Kommissionens resonemang vilar på den felaktiga synen att det finns en motsättning mellan konkurrenskraftiga företag och trygghet för arbetstagarna. Enligt TCO kan det vara tvärtom, en rätt utformad arbetsrätt stimulera rörligheten. I länder med kollektivavtal kan arbetsrätten anpassas till företags och arbetstagares behov i olika branscher. TCO anser inte heller att det finns behov av ytterligare kategorier arbetstagare, mellan anställda och egenföretagare.

TCO anser att arbetsrätten även i fortsättningen ska regleras på nationell nivå. På EU-nivån bör regleringen koncentreras till att förhindra ojust konkurrens och social dumping samt likabehandling och ickediskriminering och garantera arbetsrättens legitima undantag från interna marknadsreglerna.

Sven-Otto Littorin anordnade ett flexicurity-seminarium i Bryssel den 11 april.

Grönboken ska behandlas i parlamentets sysselsättningsutskott den 7 juni och i plenum den 10 juli.

Kommissionen har ett forum om flexicurity den 20 april. Ett meddelande om flexicurity ska komma i juni och ett om arbetsrätt i september. (2007-04-16) 

EFS har lämnat sitt svar på Grönboken. Man kritiserar där kommissionens analys av problem på den europiska arbetsmarknaden. Kommissionen menar att den traditionella arbetsrätten hindrar nya anställningar och att de vanliga fasta jobben inte passar på dagens arbetsmarknad. EFS anser att det är en oacceptabel syn och menar att det är skyddet av de osäkra jobben som måste förbättras. Det finns ett antal utvecklingstrender som utmanar arbetsrätten, exempelvis att de mest sårbara som kvinnor, ungdomar och invandrare har de osäkraste anställningarna och att den ökade rörligheten i Europa är en utmaning för kollektivavtalen att ge ett ordentligt skydd för anställda. Därför ser EFS ett strakt behov av att stärka arbetsrätten och kollektivavtalen på nationell och EU nivå.

Datumen för behandling i parlamentet 7 juni i sysselsättningsutskottet och 10 juli i plenum – kvarstår. Likaså uppgiften att det ska komma ett meddelande om flexicurity i juni och ett om arbetsrätten i september.

Kommissionär Spidla har sagt att det varken nu eller senare ska komma något direktiv om flexicurity. (2007-06-04)

Parlamentets sysselsättningsutskott, EMPL, behandlade den 25 juni Kommissionens Grönbok om arbetsrätt. Den 11 juli behandlades utskottets förslag i plenum. Europafacket var starkt kritiskt till parlamentets utkast till svar på grönboken som ansåg att traditionell arbetsrätt förhindrade nya arbetstillfällen. I Parlamentets slutliga version, som EFS välkomnar, finns en mer balanserad syn på reformeringen av arbetsrätten. Där anges att tillsvidareanställning ska vara norm och att en moderniserad arbetsrätt måste ge ett tillräckligt skydd, likabehandling och bra jobb åt alla, inklusive de med a-typiska jobb och osäkra anställningar.

Den 26 juni presenterade Kommissionen ett meddelande om flexicurity. EFS anser att meddelandet i grunden handlar om att sänka nivån på anställningsskyddssystemen i Europa. I meddelandet finns också ett förslag att ett arbetsrättsindex ska läggas till övriga indikatorer i sysselsättningsstrategin. Medlemsländerna skulle då tvingas att regelbundet redovisa vad de gör för att minska bördan av arbetsrätten. Urholkning av arbetsrätten ger högre poäng och nya regler som skyddar arbetstagarna ger lägre.

EFS vill i sitt svar (som ska lämnas i oktober) fokusera på två nyckelfrågor. För det första är man kritisk till kommissionens syn att anställdas rättigheter skapar segmentering på arbetsmarknaden och att sänkt anställningsskydd skulle begränsa användningen av tillfälliga anställningar. För det andra är man kritisk till synsättet att anställningsskydd och säkra jobb står i motsättning till varandra och att man måste ge upp det ena för att få det andra.

På toppmötet före jul kommer flexicurity att tas upp. Under hösten bearbetar sysselsättningsutskottet kommissionens förslag. Parlamentet behandlar frågan i november. (2007-09-10)

I mitten av september organiserade det Portugisiska ordförandeskapet en debatt om flexicurity. EFS lyfte där fram sin kritik mot kommissionens senaste meddelande. EFS anser att det huvudsakligen handlar om att minska trygghetssystemen i Europa i stället för att anpassa dem till nya behov.

Rapportören från Europaparlamentets sysselsättningsutskott instämmer huvudsakligen i Europafackets kritik. Bland annat är utskottet kritiskt till kommissionens grundläggande antagande att löntagare med fasta jobb ska ge upp en del av sin anställningstrygghet för att för att de med osäkra och tillfälliga jobb ska få anständigare villkor. Utskottet anser dessutom att kommissionen tolkar flexicurity alltför snävt och efterlyser i stället en tydlig definition av begreppet. Dessutom framhåller man att arbetsmarknadens parter måste vara med i processen.

TCO har skrivit till arbetsmarknadsministern och uppmanat regeringen att arbeta för att den arbetsrättsindikator, som beskrevs i förra EU-nytt, inte ska införlivas i Lissabonprocessen. Dessutom vill man mot bakgrund av att regeringen tidigare sagt att arbetsrätten inte är ett problem för sysselsättningen veta vilken position regeringen har i ministerrådet.

Av Littorins svar framgår att han anser att diskussioner om indikatorer är viktigt på EU-nivå och att en indikators konstruktion måste göras med noggrannhet och med kunskap om dess brister och förtjänster. Däremot ska lagstiftning på detta område alltid ske nationellt. Svaret måste tolkas som att han inte kommer att motarbeta införandet av indikatorer om arbetsrätten på EU-nivå. Av svaret framgår också att Littorin anser att den svenska arbetsmarknaden ligger helt i linje med det senaste meddelandet om flexicurity. Det finns ett gott grundskydd och det är lätt att byta jobb för dem som finns på arbetsmarknaden. Problemet är de grupper som står utanför arbetsmarknaden. Det är ett gemensamt EU-problem och det är där han anser att de stora utmaningarna för europasamarbetet ligger.

Förra veckan antog EU:s finansministrar allmänt hållna riktlinjer om de ekonomiska aspekterna på flexicurity. I slutsatserna framhölls bland annat att strategin för flexicurity måste ta hänsyn till kostnadseffektivitet, vikten av hållbara finanser och behovet av att göra arbetet mer lönsamt.

Tidtabellen för ärendet är att Parlamentets sysselsättningsutskott röstar om kommissionens senaste meddelande den 12 november och i Europaparlamentets plenum 28 november. Ministerrådet för sysselsättning och sociala frågor kommer att behandla flexicurity 5 – 6 december och sedan ska det antas vid toppmötet 13 – 14 december. Men även nu på toppmötet nu 18 – 19 oktober kommer frågan att diskuteras.

Ett meddelande om arbetsrätten ska komma 23 oktober. (2007-10-15)

Kommissionen har med ett uppföljningsmeddelande den 24 oktober satt punkt för det rådslag om arbetsrätten som startade för cirka ett år sedan. Ungefär 450 yttranden har inkommit vilket kommissionen anser vara en succé. Många betonar behovet av att fullt ut implementera nu existerande arbetsrättslagstiftning och att lösa frågorna om arbetstidsdirektivet och regler för bemanningsföretagen innan EU går in på nya områden. De flesta har också uttryckt att man vill hitta lösningar på nationell nivå istället för EU-nivån. Ansvarig Kommissionär säger att de inte avser att komma med några nya lagförslag på området men att EU kommer att ha fortsatt fokus på de mest sårbara löntagargrupperna.

Kommissionens meddelande om flexicurity från 26 juni kommer att behandlas av arbetsmarknadsministrarna den 5 december och på toppmötet 13-14 december. Meddelandet innehöll ett antal principer om felxicurity som man vill att medlemsländerna ska enas runt. Ett beslut kommer inte att leda till någon ny lagstiftning men de ska föras in i riktlinjerna för sysselsättningsstrategin. Det innebär att medlemsländerna varje år kommer att få redovisa vilka åtgärder de vidtar för att främja flexicurity.

Den största fackliga stridsfrågan handlar om i vilken mån EU ska tala för att arbetsrätten ska försämras. Kommissionen pressar på för att allt de föreslog i meddelandet ska godkännas utan ändringar. Medan EFS och de svenska centralorganisationerna befarar att det skulle innebära ett tryck nedåt för arbetsrätten i Europa om OECD-indexet kommer in i sysselsättningsstrategin.

Parlamentet röstade den 28 november fram en resolution om flexicurity. EFS har haft inflytande över dess utformning och är också mycket nöjda med slutprodukten. Men då parlamentet inte har något medbeslutande i denna fråga är det rådet som är den viktigaste institutionen att påverka. (2007-12-03)

Kommissionens förslag om flexicurity antogs av Arbetsmarknadsministrarna den 5 december och av toppmötet den 13 -14 december. Dokumentet som antogs beskriver begreppet i åtta punkter. Dokumentet ska i vår inlemmas i EU:s riktlinjer för sysselsättningspolitiken.

Arbetsmarknad och sysselsättning är nationella kompetenser så kommissionen kan inte föreslå lagstiftning på området. Men de antagna principerna kan ändå antas få stor betydelse eftersom de förs in i sysselsättningsriktlinjerna vilket betyder att medlemsländerna varje år ska redovisa vilka åtgärder de vidtagit för att främja flexicurity. Eftersom kommissionen föreslår oförändrade indikatorer för hur åtgärder inom sysselsättningsområdet ska bedömas är, åtminstone tillfälligt, faran över för att förändringar mäts med OECDs arbetsrättsindex.

EFS har ställt sig bakom flexicurity-programmet, som inte längre ses som ett enkelt sätt att göra sig av med anställda. Men man anser att politiken måste implementeras med försiktighet på nationell nivå så att det inte skapar nya kryphål i arbetsmarknadslagstiftningen. EFS anser också att arbetsmarknadens parter och kollektivavtal har en viktig roll i utformningen och implementeringen av mer flexibla anställningsregler. (2008-01-25)

På arbetsmarknadsministrarnas informella möte i slutet av januari debatterades flexicurity med fokus på ungdomar och äldre. Ordförandelandet Slovenien hade formulerat fyra frågor som skulle behandlas: Hur ska principerna om flexicurity se ut för att möta ungdomars och äldres speciella problem, vilken kombination av politiska åtgärder har varit mest effektiv för att öka jämställdheten, hur ser relationen ut mellan de sociala trygghetssystemen och arbetsrätten för att få fler i arbete, hur ska man få förtroende bland unga och äldre arbetare för reformer och vilken roll kan arbetsmarknadens parter spela i det sammanhanget. (2008-02-25)

EU-kommissionen har dragit igång en ”Mission for flexicurity”. Syftet är att öka medvetenheten om de gemensamma principer för flexicurity, som beslutades på toppmötet i december 2007, och underlätta det praktiska införandet i medlemsstaterna. Missionen består av att en grupp med ansvarig kommissionär i spetsen besöker fem medlemsländer under maj/juni, Sverige får besök den 2 juni. De ska då diskutera implementeringen med alla berörda parter. Gruppen ska sedan i december redovisa sina erfarenheter från medlemsstaternas arbete med principerna. (2008-05-26)