Bakgrund
Kommissionen presenterade den 20 oktober ett direktivförslag rörande tjänstepensioners portabilitet. Frågan har varit föremål för behandling tidigare, senast i juni 2005 då OFR tillsammans med TCO, SACO och PTK svarade på ett frågeformulär från Pensionsforum rörande ”Förbättrad rörlighet för tjänstepensionsrätter inom EU”.
Kommissionens förslag syftar till att minska de hinder för arbetskraftens rörlighet som vissa regler i tjänstepensionssystemen kan utgöra. För svensk del finns inga sådana hinder eftersom de svenska pensionsvillkoren innebär att intjänade pensionsrättigheter är oantastbara och värdesäkrade och därmed inte hindrar utövandet av den fria rätten till rörlighet. Kommissionen kräver vidare en oinskränkt rätt att flytta intjänat pensionskapital mellan olika pensionsgivare inom EU. Detta krav förbättrar inte rörligheten utan medför bara problem för både arbetsgivare och arbetstagare.
Samråd med näringsdepartementet, i vilket OFR deltog, har ägt rum. Samtliga arbetsmarknadsorganisationer, såväl arbetsgivare som arbetstagarorganisationer, är helt eniga om att förslaget inte bör genomföras i nuvarande form. Beslut i ministerrådet kräver också enhällighet. TCO och SACO har enats om ett gemensamt svar till EFS. Svaret är avstämt med OFR. (2005-12-01)
Österrike kommer med hänvisning till att 2006 utsetts till ”The European Year of Mobility for Workers” att fortsätta arbetet med direktivförslaget om portabilitet.
Unice har förklarat att de inte är intresserade av att delta i några förhandlingar inom sociala dialogen i frågan. (2006-01-20)
Arbetsmarknadens parter kommer att träffa kommissionens företrädare på Näringsdepartementet den 24 april för att förklara sin ståndpunkt i frågan. OFR och PTK har samrått med centralorganisationerna om upplägget inför detta möte. Kontakter har även tagits med SKL och Agv för att få ett gemensamt anslag i frågan. (2006-04-20)
Den 7 juni anordnade Europaparlamentets sysselsättningsutskott ett välbesökt seminarium i Bryssel om förslaget till direktiv om tjänstepensioners portabilitet. Vid seminariet presenterade LO, TCO och SACO den svenska uppfattningen om förslaget. Den svenska synen stöddes också av Svenskt Näringslivs närvarande representant. Till mötet hade LO, TCO och SACO utarbetat ett gemensamt yttrande.
Enligt EFS-information kommer parlamentet att behandla frågan under hösten. Utskottets rapportör avlämnar sin rapport slutet av juni/början av juli. (2006-06-09)
Arbetet med att söka påverka utformningen av förslaget har fortsatt under sommaren. Viktigast är att åstadkomma en möjlighet att genom kollektivavtal kunna förhandla bort en ovillkorlig individuell flytträtt. Sysselsättningsutskottet behandlar förslaget vid sitt sammanträde den 12 – 13 september. Omröstning i utskottet sker den 5 oktober och parlamentet behandlar frågan i plenum den 14 – 15 november. (2006-09-01)
Den 5 oktober, när omröstningen i sysselsättningsutskottet var planerad, hade det inkommit ytterligare ett stort antal ändringsförslag. Ett av dem kom från EFS, som efter intensiv uppvaktning från de svenska medlemsorganisationerna hade enats om ett kompromissförslag. Förslaget går ut på att man i kollektivavtal ska kunna göra undantag från den individuella flytträtten. På grund av de många ändringsförslagen kunde utskottet inte genomföra omröstningen som planerat. Förslagen kommer att diskuteras 18 – 19 december. Omröstning i utskottet äger rum 24 januari och i parlamentet någon gång i februari. (2006-10-12)
Till ministerrådet med arbetsmarknadsministrarna den 1 december lade det finska ordförandeskapet en rapport som tillgodoser en del av den fackliga kritiken mot kommissionens förslag om tjänstepensioner, som presenterades för drygt ett år sedan. Inga formella beslut togs vid detta möte eftersom det var ett diskussionsmöte.
Det tidigare förslaget att enskilda skulle ha rätt att ta med sig det intjänade pensionskapitalet när man flyttar till andra EU-länder är inte längre aktuellt. Återstår att diskutera är hur man bäst bevarar vilande pensionsrättigheter, dvs pensionsrätt intjänad vid tidigare anställningar. Eftersom tjänstepensions-systemen ser olika ut föreslås en period på 10 år för regelanpassning i medlemsländerna.
Samtidigt pågår behandling av kommissionens direktivförslag från oktober 2005 inom parlamentet. Sysselsättningsutskottet hade omröstning om sin rapport 24 januari. Omröstning i parlamentet planeras i maj. (2007-01-29)
Behandlingen av kommissionens direktivförslag i parlamentets sysselsättningsutskott, EMPL, blev uppskjutet. Nytt datum är 21 mars. I EMPLs preliminära svar på kommissionens meddelande accepterar man att det ska kunna göras en överföring av kapital upp till ett tröskelvärde som medlemsstaterna bestämmer. Man vill dessutom göra vissa förtydliganden och begränsningar, bland annat att den faktiska kostnaden för överföringen ska betalas av den som vill göra överföringen och att det ska vara möjligt för det utbetalande pensionssystemet att göra justeringar i beloppet för att inte äventyra fondens finansiella stabilitet.
Omröstning i parlamentet är planerat till april eller den 9 maj. Det kompromissförslag som det finska ordförandeskapet tog fram i höstas, och som en majoritet av rådets medlemmar ville fokusera på, är skyddande av intjänade pensionsrätter och minimiregler för intjänande. En rådsarbetsgrupp arbetar vidare med dessa frågor. För närvarande diskuteras vad som inbegrips i uttrycket ”fair treatment” av vilande pensionsrätter. Sverige har synpunkter på att begreppet inte får begränsa parternas möjligheter att komma fram till olika lösningar.
Det tyska ordförandeskapet siktar på en politisk lösning vid rådsmötet i slutet av maj. Därefter ska parlamentets och rådets förslag jämkas ihop. Eventuellt blir det då en andra behandling i parlamentet och ett mer formaliserat beslutsunderlag vid ett andra rådsmöte. (2007-03-05)
EU-parlamentets sysselsättningsutskott, EMPL, beslutade den 21 mars att inte stödja paragraf 6 i Kommissionens direktivförslag om en lagfäst individuell rätt till flytt av pensionskapital. EMPLs förslag handlar nu om att utforma tjänstepensionssystemen så att vilande pensionsrätter får en skälig uppräkning och att de anställda inte går miste om den intjänade pensionsrätten vid flytt inom eller utanför landets gränser. EMPL föreslår också en maximal kvalifikationstid på 5 år innan en anställd börjar intjäna pensionsrätt och denna tid kan inte tillämpas efter det att arbetstagaren fyllt 25 år. När det gäller åldersgräns och kvallifikationstider finns möjlighet till avvikelse genom kollektivavtal.
Direktivet föreslås omfatta all arbetsrelaterad pension, både fonderad och ofonderad. Direktivet ska också, enligt EMPLs förslag, endast omfatta pensionsrätter som intjänats efter att direktivet börjat gälla, vilket troligen blir den 1 juli 2008.
EMPLs förslag ska upp till omröstning i plenum 24 april.
Parlamentets text ligger nu mycket nära rådets text och det pågår förhandlingar dem emellan. (2007-04-16)
Sysselsättnings- och socialministrarna misslyckades med att nå en politisk uppgörelse om tjänstepensionerna vid sitt möte den 30 maj. Holland säger nej då man menar att deras system skulle undermineras av direktivförslaget. Det innebär att det tyska ordförandeskapet inte har något mandat att förhandla med parlamentet om en uppgörelse. Istället blir det portugiserna som får ta över frågan och försöka nå en politisk uppgörelse.
Diskussion och beslut i parlamentet om sysselsättningsutskottets förslag har skjutits upp flera gånger. Troligtvis för att man hoppats på ett nytt förslag från rådet. Nästa datum för diskussion i parlamentet är satt till den 20 juni. Underlag för den diskussionen blir kommissionens ursprungliga direktivförslag. (2007-06-04)
Parlamentet tog den 20 juni ett första beslut i tjänstepensionsfrågan. Beslutet baserades på Sysselsättningsutskottets förslag (se 2007-04-16.) Kommissionens omdiskuterade förslag att pensionskapitalet skulle kunna flyttas med vid byte av arbetsgivare och land blev nedröstat. Fokus ligger nu istället på att säkra de intjänade rättigheterna vid byte av arbetsgivare samt att dessa vilande rättigheter värdesäkras.
Kommissionen har deklarerat att ett nytt förslag till direktiv ska komma. Det ska grunda sig på de förändringar som parlamentet röstat igenom. Det är ännu oklart om Portugal som nuvarande ordförandeland tar tag i frågan då den är blockerad i rådet av Holland. (2007-09-10)
Kommissionen antog den 9 oktober ett ändrat direktivförslag om tjänstepensioners portabilitet. Man har där inarbetat huvuddelen av parlamentets ändringsförslag men även beslut från rådet och kommissionen. Förslaget fokuserar på minimikrav för bättre åtkomst till pensionsrättigheter och tydligare regler för bevarande av vilande pension. Det tidigare förslaget om transferering av pensionskapital är borttaget. Ansvarig kommissionär förklarar ändringsförslaget och då speciellt att de släppt kravet på flytt av pensionskapital med att det är viktigare att förbättra de anställdas rättigheter nu än att omedelbart nå alla kommissionens mål. Kommissionären anser också att ett förslag som möjliggör rörlighet i hela Europa utan att personer förlora sina tjänstepensionsrättigheter är ett tydligt exempel på praktisk flexicurity.
Av förslaget framgår också att kommissionen i sin rapport, som ska göras 5 år efter att direktivet har trätt ikraft, på nytt ska undersöka frågan om transferering av pensionskapital.
Förslaget kommer nu att tas om hand av ordförandelandet Portugal som ska söka nå enighet i rådet. Därefter behövs en överenskommelse med parlamentet i deras andra behandling av frågan. (2007-10-15)
Kommissionens nya förslag är nu uppe för behandling i rådet. Samtidigt förs förhandlingar mellan rådet, parlamentet och kommissionen eftersom detta är en fråga där parlamentet har medbestämmande. Syftet är att ett beslut ska tas i rådet den 5 december. Men det är osäkerhet om ett beslut verkligen kan tas då eftersom vissa problem kvarstår för Holland och Tyskland.
Från svensk synpunkt är förslaget tillfredställande då avsnittet om transferering av pensionskapital är borttaget. Dessutom tillåts arbetsmarknadens parter för vissa avsnitt ha andra lösningar än de som anges i direktivet, förutsatt att det ger ett likvärdigt skydd.(2007-12-03)
Rådet lyckades inte heller denna gång nå en överenskommelse vid mötet den 5 december. Nu är det Tyskland som har problem och då med intjänandeperioder (så kallad vesting periods). Direktivförslaget har också fått ett nytt namn eftersom man strukit en av huvudpunkterna i det tidigare förslaget, nämligen rätten att överföra pensionsrättigheter. Det heter numera Direktiv om minimikrav för ökad rörlighet för arbetstagare genom förbättrade villkor för intjänande och bevarande av kompletterande pensionsrättigheter. Slovenien som nu tagit över ordförandeklubban har schemalagt behandling av frågan på rådsmötena sista februari och 9-10 maj.
Kommissionen har presenterat två oberoende studier som visar att tjänstepensionssystem hindrar rörligheten. Enligt den ena studien kräver 32 procent av de förmånsdefinierade systemen att arbetstagare betalar till ett system i mer än två år innan de får pensionsrätt. Studien visar också att 25 procent av dessa system inte värdesäkrar vilande pensionsrätter när arbetstagare bytt jobb. Den andra studien visar att i genomsnitt 40 procent av dagens arbetskraft byter jobb inom fem år och därför är potentiella förlorare på grund av de långa intjänandeperioder som finns i många tjänstepensionssystem. Kommissionen hoppas inom några månader kunna lösa dessa problem inom tjänstepensionssystemen tillsammans med ordförandelandet Slovenien. (2008-01-25)
Två oberoende studier som har presenterats av kommissionen visar att tilläggspensioner hindrar den fria rörligheten. Enligt studierna måste det bli lättare för personer som flyttar och byter arbete mellan medlemsländerna att även kunna flytta med sina tilläggspensioner. Den första studien visar att 32 procent av pensionssystemen kräver att de anställda stannar minst två år på arbetsplatsen för att få ut sin tilläggspension. En fjärdedel av pensionssystemen skriver inte heller upp pensionen utan inbetalda avgifter är frysta fram till pensionsdagen. Den andra studien visar på ett samband mellan länder där det krävs att man stannar länge på arbetsplatsen för att tjäna in pension och att anställda sällan byter jobb.
Kommissionen och Slovenien, som är nuvarande ordförandeland, försöker under detta halvår nå enighet med rådet och parlamentet om ett direktiv om tjänstepensioner. Inget förslag presenterades vid arbetsmarknadsministrarnas möte i slutet av februari. Nästa gång de träffas är 9-10 juni. (2008-04-14)
Arbete pågår med ett nytt direktivförslag med syfte att det ska behandlas vid arbetsmarknadsministrarnas möte 9-10 juni. Men det är ännu osäkert om man lyckas få fram något. Problemet är att Tyskland inte kan acceptera de skrivningar som finns om intjänandeperioder (så kallade vesting periods). Enligt förslaget ska man genom lagstiftning kunna acceptera intjänandeperioder under begränsad tid i redan träffade avtal. Nu vill Tyskland att denna möjlighet ska finnas också i framtida avtal. Ett av de stora problemen med tjänstepensioner vid byte av arbete inom EU skulle i så fall finnas kvar. (2008-05-26)
Det Slovenska ordförandeskapet lyckades inte under våren nå en uppgörelse om förslaget om tilläggspensioner. Men den Franska arbetsmarknadsministern har uttryckt att de hoppas nå en kompromiss under hösten. (2008-09-08)
I en dom (Mål C – 379/09) som kom i våras gav EU-domstolen en arbetstagare rätt. Personen hade arbetat åt British Airways i flera olika länder och med samma anställningsavtal. Men pensionsavtalen var olika i olika länder och avtalet i Tyskland gav inte rätt till någon tjänstepension då han arbetat för kort tid där. Domstolen kom fram till att kollektivavtalet missgynnade arbetstagaren när han utnyttjat den fria rörligheten och det är inte tillåtet. Personen ska därför ha pension även för åren i Tyskland.
Målet är speciellt eftersom personen arbetade hos samma arbetsgivare hela tiden och man kan därför inte dra några långtgående slutsatser. Men det är ännu ett exempel på att EU-rätten drar upp gränser för avtalsfriheten.
Rådet har ännu inte kunnat enas om något direktiv om tjänstepensioner. Senast frågan fanns på bordet var 2008. Men kommissionen har aviserat att man senare i höst kommer med lagförslag på pensionsområdet utifrån de svar de fått på grönboken från förra året om tillräckliga, långsiktiga, bärkraftiga och trygga pensionssystem i EU. Eftersom det fanns frågor om tjänstepension i grönboken är det troligt att det på något sätt finns med i förslagen.(2011-09-06)
Det nuvarande ordförandelandet Cypern har återupptagit förhandlingarna om direktivförslaget från 2007 om minimikrav för ökad rörlighet genom förbättrade villkor för intjänande och bevarande av kompletterande pensionsrätter. Ett första möte hölls i början av november i en rådsarbetsgrupp. Fokus på arbetet ligger just nu på att slå fast minimistandarder för intjänande och bevarande av tjänstepensionsrättigheter.
Det har sedan 1998 funnits flera direktivförslag men det senaste är från 2007 och är en revision av ett förslag från 2005. Den stora skillnaden mellan de båda senaste förslagen är att man i det senare har tagit bort möjligheten att flytta intjänad pension. De två frågor som kvarstår att lösa är intjänande av pensionsrättigheter (här ligger problemet att det i vissa medlemsländer finns krav på att man måste ha arbetat en viss period innan pension kan börja intjänas, så kallad vesting period) och hur de intjänande pensionsrätterna ska värdesäkras.
Ordförandelandet vill bygga vidare på det som hade uppnåtts 2008 och försöka lösa återstående frågor istället för att börja om från början. Anledningen till att frågan föll år 2008 var att man inte kunde nå enighet i rådet. Hur intjänade rättigheter skulle värdesäkras fanns hyfsad samsyn runt men den svåra frågan var hur man ska nå samsyn runt hur intjänandetid ska räknas. (2012-11-09)
Det nuvarande ordförandelandet Irland vill försöka ta fram allmänna riktlinjer för pensioners portabilitet. De fortsätter därmed Cyperns återupplivningsförsöka av frågan. Båda länderna bygger vidare på det direktivförslag som fanns 2008 om minimikrav för ökad rörlighet genom förbättrade villkor för intjänande och bevarande av pensionsrätter. Den rättsliga grund som förslaget från 2008 bygger på kräver enhällighet i rådet men kommissionen arbetar nu med att ta fram en annan rättslig grund för förslaget så att det endast krävs kvalificerad majoritet. (2013-01-29)
En rådsarbetsgrupp träffades den 6 mars för att försöka ena medlemsländerna i olika delfrågor, men fortfarande finns stora åsiktsskillnader mellan länderna. En av de frågor som diskuterades är vilken rättslig grund direktivet ska men ingen gemensam syn kunde nås. Gruppen kommer att fortsätta diskussionerna den 23 april. (2013-03-20)
Den 20 juni lyckades EU:s arbetsmarknadsministrar nå en politisk överenskommelse om det så kallade portabilitetsdirektivet. Direktivet innehåller minimikrav för intjänande och bevarande av kompletterande pensionsrättigheter för arbetstagare som börjar arbetar i en annat medlemsland. Denna fråga har diskuterats sedan 2005.
Det nya direktivet kräver att medlemsländerna genomför regler som skyddar förvärv och behållande av pensionsrättigheter för människor som flyttar till ett annat medlemsland för att arbeta. Enligt överenskommelsen kan medlemsländerna låta de sociala parterna komma överens om tjänstepensionslösningar. Men sådana överenskommelser får inte ge en mindre förmånlig lösning och inte skapa hinder för fri rörlighet. Det är oklart vad som menas med ett mindre förmånligt skydd.
De fackliga organisationerna håller på och analyserar förslaget och går igenom vilka förändringar man anser behövs. Bland annat ser man tveksamheter när det gäller direktivets tillämpningsområde. Avser direktivet bara ålderspensioner eller också andra pensionsförmåner som kan betalas ut vid sjukdom eller förtidspension. Det finns också oklarheter i definitionen av begreppet avgående arbetstagare eftersom det är så komplext. Det är endast den grupp som skyddas av direktivet.
Förslaget ska nu behandlas i en trepartsförhandling mellan parlamentets sysselsättningsutskott, rådet och kommissionen. Arbetet startar i slutet av september. (2013-09-03)
En informell överenskommelse är nu nådd mellan rådet, parlamentet och kommissionen om nya regler för tjänstepensioner. De nya reglerna handlar om intjänande och bevarande av pensionsrättigheter för arbetstagare som arbetar i flera EU-länder men också för så kallade gränsarbetare. Enligt överenskommelsen får man inte ha krav på intjänandeperiod, aktivt medlemskap i ett pensionssystem, som överstiger tre år.
Den informella överenskommelsen måste nu bli formellt godkänd av rådet och parlamentet. När så skett kommer medlemsländerna få fyra år på sig att genomföra reglerna eftersom det finns så stora skillnader vad gäller praxis i de olika länderna.
Denna fråga är en riktig långkörare. Kommissionens första förslag presenterades 2005 och hette då portabilitetsdirektivet eftersom det från början var tänkt att man skulle kunna flytta med det intjänande pensionskapitalet. Men den frågan har släppts under behandlingens gång. Att det till sist blev ett förslag beror på att Lissabonfördraget gör att beslut kan tas med kvalificerad majoritet och inte enhällighet vilket krävdes tidigare. (2013-12-04)
I förra EU-nytt informerades om att Rådet, Parlamentet och Kommissionen nått en informell överenskommelse om nya regler för tjänstepensioner i en så kallad trialog. Här kommer lite mer information om vad direktivförslaget innehåller.
Direktivet ska bara gälla vid gränsöverskridande situationer, det vill säga då en person flyttar till ett annat EU-land. En person som avslutar intjänande i ett pensionssystem för att flytta kallas för avgående arbetstagare (outgoing worker). Direktivet är avgränsat till tjänstepensionssystem som är kopplade till en anställningssituation och som ger tjänstepension till anställda. Dessutom gäller förslaget endast för anställningstid efter att direktivet har genomförts. Förslaget omfattar inte invaliditets- och/eller efterlevandeförmåner om det är en del av ett tjänstepensionssystem.
Om det finns speciella krav för att tjäna in pensionsrätt eller få tillgång till intjänade rättigheter föreslås regler för att begränsa det. I de fall det finns krav på en viss anställningstid innan någon kan börja intjäna tjänstepension (waiting period) eller en angiven tid som en anställd måste tillhöra ett tjänstepensionssystem innan man får rätt till de intjänade rättigheterna (vesting period) får den tiden inte överstiga 3 år för båda kraven tillsammans. Om det krävs en minimiålder för att börja intjäna pensionsrätter, när man tillhör ett tjänstepensionssystem, (vesting age) får den inte överstiga 21 år. Om man enbart har ett krav på minimiålder, utan något krav på anställningstid eller intjänandetid för att börja intjäna pensionsrätter, anses det inte vara ett hinder för rörlighet och berörs därför inte av detta direktiv.
Ett något kontroversiellt förslag från facklig synvinkel är att en anställd som har betalat in avgifter till ett pensionssystem men ännu inte intjänat några pensionsrätter då personen ska flytta till ett annat medlemsland kan få dessa avgifter återbetalda. Risken är att personen använder pengarna till annat än ett nytt pensionssparande och därmed kommer att få en lägre pension.
Intjänade pensionsrättigheter ska kunna vara kvar i det pensionssystem där de är intjänade när någon flyttar till ett annat medlemsland. De vilande pensionsrätterna ska hanteras på samma sätt som för de som fortfarande är aktiva. Men om värdet på de intjänande pensionsrätterna inte överstiger ett angivet tröskelvärde (som bestäms av varje land) kan pensionsbolagen ha rätt att betala ut dem. Kravet är dels att personen flyttar till ett annat EU-land och därmed avslutar intjänande i det gamla systemet men också att personen blir informerad om och samtycker till utbetalningen. Detta är ytterligare ett kontroversiellt förslag som riskerar att en person tycker sig ha behov av pengarna nu och därmed får en låg pension vid pensioneringen. Visserligen anges i direktivet att anställda som får denna typ av återbetalning ska få en skriftlig information om att de bör ta råd för att investera kapitalet för pensionsändamål.
Direktivförslaget innehåller en del krav på information. Förutom det som angavs ovan om information till de som får återbetalningar ska de som har avslutat ett arbete kunna få information om hur det påverkar deras pensionsrättigheter. Dessutom ska man kunna få information om storleken på vilande pensionsrätter och hur de värdesäkras.
Medlemsländerna kan låta de sociala parterna reglera intjänande och andra bestämmelser i kollektivavtal så länge kollektivavtalen inte är mindre förmånliga, ger ett sämre skydd eller skapar hinder för rörlighet. Medlemsländerna kan också anta mer förmånliga regler om intjänande, bevarande och uppskjutna förmånstagares rätt till information än vad som beskrivs i detta direktiv.
Genomförandet av direktivet få under inga omständigheter användas som ursäkt för att reducera intjänande eller bevarande av tjänstepension eller tjänatepensionsmedlemmar eller förmånstagares rätt till information.
Direktivet ska vara införlivat inom 4 år efter att det tillkännagivits. Tillkännagivande infaller när parlamentet och rådet har tagit sina slutgiltiga beslut och det har annonserats i Europeiska unionens officiella tidning.
Rättslig grund för att anta direktivet är artikel 46 – åtgärder som är nödvändiga för att genomföra den fria rörligheten för arbetstagare och artikel 45 som anger att den fria rörligheten för anställda medför rätten att acceptera anställningserbjudande och fritt flytta inom unionen i det syftet.
Ännu finns ingen facklig analys av direktivförslaget. I en tidigare version av direktivförslag ansågs från svenskt håll att det fanns en hel del oklarheter som skulle kunna leda till osäkerhet vid genomförande och tillämpning och i sämsta fall försämringar i redan existerande kompletterande pensionssystem. Oklarheter rörde bland annat begreppet avgående arbetstagare (outgoing workers) och om definitionerna på waiting och vesting är tillräckligt distinkta för att inte påverka våra minimiålder för inträde i pensionssystemet. Vissa förändringar har gjorts i det nu framlagda förslaget men det är ännu oklart om det är tillräckligt.
Nästa steg i antagningsprocessen är att parlamentet ska rösta om det i februari. (2014-01-31)
OFR består av tretton förbund som tillsammans representerar drygt 571 000 medlemmar inom offentlig sektor.