Branschfakta – Statlig sektor

Cirka 266 000 personer har en anställning inom den statliga sektorn. Av dessa arbetar cirka 34 procent i Mellersta Sverige, 30 procent i Stockholms län, 20 procent i Södra Sverige och 15 procent i Norra Sverige.
Cirka 78 000 personer är anställda inom verksamhetsområdet utbildning, vilket motsvarar ca 29 procent. Cirka 55 000 eller 21 procent arbetar inom verksamhetsområdet samhällsskydd och rättsskipning.
Den största myndigheten är Polismyndigheten med närmare 32 000 anställda, följt av Försvarsmakten med drygt 20 000 anställda. Andra stora myndigheter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården och Skatteverket som alla har mer än 10 000 anställda.
De månadsavlönade utgör drygt 95 procent av de anställda.
Cirka 77 procent inom staten är tillsvidareanställda, övriga är visstidsanställda.
Cirka 52 procent av de anställda inom staten är kvinnor men bland cheferna är bara 45 procent kvinnor.
Exempel på stora yrkesgrupper inom staten är universitets- och högskolelärare, poliser, militärer, kriminalvårdare, jurister, utredare och socialförsäkrings¬hand-läggare.
Bland de anställda är drygt 97 000 eller cirka 37 procent anslutna till OFR via sina fackförbund.

Utbildningsnivå inom staten

Utbildningsnivån är hög bland de som arbetar inom statlig sektor. Tre av fyra har eftergymnasial utbildning, övriga har gymnasial eller förgymnasial utbildning.

Mer detaljerat så har cirka 12 procent forskarutbildning, 45 procent eftergymnasial utbildning på tre år eller mer och 21 procent eftergymnasial utbildning på mindre än tre år. Cirka 12 procent har treårig gymnasial utbildning, 7 procent gymnasial utbildning på högst två år och 2 procent förgymnasial utbildning. För cirka 1 procent av de statligt anställda saknas uppgift om utbildningsnivå (Figur 1)

Figur 1. Utbildningsnivå anställda inom statlig sektor, 2018

Lönenivå och löneökning år 2018

Medellönen* bland statligt anställda var i september 2018 cirka 38 000 kronor.
25 procent hade mindre än 29 400 kronor i fast månadslön och 25 procent hade mer än 43 500 kronor i fast månadslön, resterande 50 procent hade en månadslön i spannet 29 400 till 43 500 kronor.
Mellan september år 2017 och september år 2018 ökade medellönen med ca 1 100 kronor eller 3,0 procent.

Lönenivåer i staten år 2008-2018 uppdelat på kön

Medellönen för samtliga anställda inom statlig sektor var cirka 38 000 kronor i september år 2018. År 2008 var medellönen per månad cirka 29 100, det innebär en ökning på cirka 8 900 kronor eller 31 procent. Förändringen är beräknad utan hänsyn taget till förändringar i strukturen avseende sammansättning av ålder, befattningar, utbildning etc.

Medellönen för alla anställda kvinnor ökade under samma tidsperiod med cirka 9 100 kronor eller 33 procent, från 27 700 kronor år 2008 till 36 800 kronor år 2018. Männens medellön ökade med cirka 8 400 kronor eller 27 procent, från 31 000 kronor till 39 400 kronor. (Figur 2)

Figur 2. Medellöner statlig sektor år 2008-2018

Nominell och reell löneökning

Nominell löneökning

Medellönen ökade nominellt, dvs. utan hänsyn taget till inflation, med cirka 8 900 kronor eller 31 procent i staten mellan åren 2008 och 2018. I övrig offentlig sektor, primärkommunal och landstingskommunal sektor, var motsvarande löneökning 32 respektive 31 procent. (Figur 3)

Figur 3. Utveckling medellöner 2008-2018, offentlig sektor, nominellt.

Reell löneökning

Reellt, dvs. med hänsyn taget till inflation och med medellönerna för år 2018 omräknade till 2008 års penningvärde, ökade medellönerna med cirka 5 700 kronor eller 19 procent mellan åren 2008 och 2018 i staten. I primärkommunal och landstingskommunal sektor var motsvarande löneökning cirka 4 700 kronor eller 20 procent respektive 5 700 kronor eller 20 procent. (Figur 4)

Figur 4. Utveckling medellöner år 2008 – 2018, offentlig sektor, reellt.

Lönenivåer* och lönespridning för ett antal yrkesgrupper

Lönespridningen, mätt som kvoten mellan 90:e percentilen och 10:e percentilen, var i september år 2017 cirka 2,1 för statliga sektorn totalt. Diagrammet nedan (Figur 5) visar lönespridning för ett antal olika yrkesgrupper. Exempelvis var lönespridningen för gruppen domare cirka 1,9 och för gruppen kriminalvårdare cirka 1,3.

Figur 5. Lönespridning inom statlig sektor, totalt och för ett antal yrkesgrupper.

Källor

Sammansättning avseende verksamhet och personal (anställningsform, yrkesgrupper, könsfördelning etc.): Partsgemensam statistikrapport Arbetsgivarverket (AgV), partsgemensam lönestatistik från AgV bearbetat på OFR och Statistiska Centralbyrån (SCB).
Utbildningsnivåer, lönenivåer och löneökningar: SCB

Mer statistik i ämnet