,

Branschfakta – Statlig sektor

Omkring 280 000 personer är anställda inom den statliga sektorn. Den största myndigheten är Polismyndigheten med cirka 35 000 anställda, följt av Försvarsmakten med drygt 24 000 anställda.

Andra stora myndigheter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården och Skatteverket som alla har mer än 10 000 anställda.

Utbildning är det största verksamhetsområdet, där omkring 29% är anställda inom.

Omkring 79% är tillsvidareanställda.

Figur 1: Antal anställda per verksamhetsområde och anställnings-/löneform, staten 2021

 

Källa: Partsgemensam statistik från AGV, bearbetad på OFR


Utbildning

Över 80% av de anställda har en eftergymnasial utbildning och andelen med forskarutbildning är den högsta på arbetsmarknaden.

Figur 2. Utbildningsnivå, anställda inom staten 2021

 

Källa: SCB


Könsfördelning

Kvinnor utgör 53% av de anställda. Andelen kvinnliga chefer har ökat kraftigt över tid och de är väl representerade på alla nivåer.

Figur 3: Könsfördelning efter ledningsansvar inom staten 2021

 

 

Källa: Partsgemensam statistik från AGV, bearbetad på OFR


Lönenivåer och lönespridning

Den genomsnittliga månadslönen (heltidsuppräknad) uppgick till 40 500 kr i september 2021. I begreppet ingår såväl fasta som rörliga tillägg.

Kvinnor tjänar i genomsnitt 5,3% mindre än männen till följd av flertalet relativt lågavlönade och starkt kvinnodominerade yrkesgrupper. Tar vi hänsyn till effekter av yrke, ålder och utbildningsnivå så minskar denna siffra till 3,4%.

Figuren nedan visar löneläget (10e percentilen, medianlönen och 90e percentilen) för de största yrkesgrupperna inom arbetsmarknadssektorn.

Figur 4. Lönespridning för de största yrkesgrupperna inom staten 2021

 

Källa: SCB


Nominell och reell löneökning

Figur 5 nedan visar den nominella kollektiva löneutvecklingen (ej rensad för inflation) för alla sektorer under den senaste 10-årsperioden.

Figur 5. Nominell kollektiv löneutveckling efter sektor och år

 

Källa: SCB

Den kollektiva löneutvecklingen anger lönekostnadsökningen. Från ett år till ett annat så går en viss andel relativt högavlönade i pension och en viss andel relativt lågavlönade nyexaminerade anställs, varför den kollektiva löneutvecklingen, allt annat lika, i genomsnitt är lägre än den enskilde individens löneutveckling.

Avtalsutfallet utvärderas i vissa fall genom att mäta löneökningen för s.k. ”identiska individer” – anställda som inte bytt jobb och/eller arbetsgivare från ett år till ett annat, då det är dessa som vanligen omfattas av revisionen. Yrkesgrupper med en brantare lönekurva behöver, allt annat lika, få ett högre utfall mätt på identiska individer än yrkesgrupper med flackare lönekurvor om lönerelationen mellan grupperna ska vara konstant. Även om avtalsutrymmet skulle vara 0% så behöver de enskilda individerna få ett visst påslag för att lönestrukturen ska vara intakt från ett år till ett annat.

För nya på arbetsmarknaden så är löneutvecklingstakten i genomsnitt avsevärt högre än för gruppen som helhet, för att sedan kontinuerligt avta med åldern.


Reallöneutveckling

Sedan mitten på 90-talet har de anställda i Sverige haft en stark reallöneutveckling. En trend som dock nu är bruten i och med de globala störningarna i logistikkedjorna som skett till följd av pandemihanteringen och effekterna av kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Figur 6 nedan visar den reala kollektiva löneutvecklingen (rensad för inflation) för alla sektorer under den senaste 10-årsperioden.

Figur 6. Kollektiv reallöneutveckling efter sektor och år, basår 2021

 

Källa: SCB


Mer statistik i ämnet

Utbildningsnivåer

Lönenivåer

Löneutveckling och lönespridning

 

Sidansvarig: mikael.johansson@ofr.se

Dela i sociala medier: