Omkring 880 000 personer är anställda inom landets 290 kommuner, vilket gör den primärkommunala sektorn till den näst största arbetsmarknadssektorn (efter privat sektor).
De största yrkesgrupperna är undersköterskor och grundskolelärare som antalsmässigt uppgår till omkring 100 000 vardera. Omkring 80% är månadsavlönade och tillsvidareanställda.
Över hälften av de anställda har en eftergymnasial utbildning. Andelen forskarutbildade är dock lägst bland alla arbetsmarknadssektorer.
Figur 1. Utbildningsnivå, anställda inom kommuner, 2022
Källa: SCB
Kvinnor utgör 76% av de anställda. Andelen kvinnliga chefer har ökat över tid, men på de högre chefsnivåerna är de fortfarande tydligt underrepresenterade.
Figur 2. Könsfördelning efter ledningsansvar inom kommuner 2022
Källa: Partsgemensam lönestatistik från SKR, bearbetad på OFR
Den genomsnittliga månadslönen (heltidsuppräknad) uppgick till 33 700 kr i november 2022. I begreppet ingår såväl fasta som rörliga tillägg.
Kvinnor tjänar i genomsnitt 1,5% mindre än männen. Tar vi hänsyn till effekter av yrke, ålder och utbildningsnivå så minskar denna siffra till 0,5%.
Figuren nedan visar löneläget (10e percentilen, medianlönen och 90e percentilen) för de största yrkesgrupperna inom arbetsmarknadssektorn.
Figur 3. Lönespridning för de största yrkesgrupperna (SSYK) inom kommunal sektor 2022
Källa: SCB och MI
Figur 4 nedan visar den nominella kollektiva löneutvecklingen (ej rensad för inflation) för alla sektorer under den senaste 10-årsperioden.
Figur 4. Nominell kollektiv löneutveckling efter sektor och år
Källa: SCB
Den kollektiva löneutvecklingen anger lönekostnadsökningen. Från ett år till ett annat så går en viss andel relativt högavlönade i pension och en viss andel relativt lågavlönade nyexaminerade anställs, varför den kollektiva löneutvecklingen, allt annat lika, i genomsnitt är lägre än den enskilde individens löneutveckling.
Avtalsutfallet utvärderas i vissa fall genom att mäta löneökningen för s.k. ”identiska individer” – anställda som inte bytt jobb och/eller arbetsgivare från ett år till ett annat, då det är dessa som vanligen omfattas av revisionen. Yrkesgrupper med en brantare lönekurva behöver, allt annat lika, få ett högre utfall mätt på identiska individer än yrkesgrupper med flackare lönekurvor om lönerelationen mellan grupperna ska vara konstant. Även om avtalsutrymmet skulle vara 0% så behöver de enskilda individerna få ett visst påslag för att lönestrukturen ska vara intakt från ett år till ett annat.
För nya på arbetsmarknaden så är löneutvecklingstakten i genomsnitt avsevärt högre än för gruppen som helhet, för att sedan kontinuerligt avta med åldern.
Sedan mitten på 90-talet fram till år 2020 har de anställda i Sverige haft en stark reallöneutveckling. Effekterna av pandemin och kriget mellan Ryssland och Ukraina har dock utraderat omkring 10 år av reallöneutveckling.
Figur 5 nedan visar den reala kollektiva löneutvecklingen (rensad för inflation) för alla sektorer under den senaste 10-årsperioden.
Figur 5. Kollektiv reallöneutveckling efter sektor och år, basår 2022
Källa: SCB
SKR:s information ”Personalen i välfärden 2022”
SCB:s databas med strukturlönestatistik
Medlingsinstitutets årsrapporter om avtalsrörelsen och lönebildningen
Medlingsinstitutets rapport ”Löneskillnader mellan kvinnor och män 2022”
SKRs information ”Lönebildning”
Sidansvarig: Mikael Johansson, OFRs statitiker
OFR består av tretton förbund som tillsammans representerar drygt 566 000 medlemmar inom offentlig sektor.
Besöksadress: Linnégatan 10 Postadress: Box 5260, 102 46 Stockholm
Telefon: Kontakt | E-post: ofr@ofr.se