,

Branschfakta – Primärkommunal sektor

Omkring 880 000 personer är anställda inom landets 290 kommuner, vilket gör den primärkommunala sektorn till den näst största arbetsmarknadssektorn (efter privat sektor).

Vård och omsorg (för äldre och funktionshindrade) är den största verksamheten inom kommunerna, där cirka 35% av alla anställda arbetar. Den näst största verksamheten är skolan, där 25% arbetar.

Omkring 80% är tillsvidareanställda.

Figur 1. Antal anställda per verksamhetsområde och anställnings-/ löneform, kommuner 2021.

Källa: SKR – Personalen i välfärden 2021


Utbildning

Över hälften av de anställda har en eftergymnasial utbildning. Andelen forskarutbildade är lägst bland alla arbetsmarknadssektorer.

Figur 2. Utbildningsnivå, anställda inom kommuner, 2021

Källa: SCB


Könsfördelning

Kvinnor utgör 76% av de anställda. Andelen kvinnliga chefer har ökat över tid, men på de högre chefsnivåerna är de fortfarande tydligt underrepresenterade.

Figur 3. Könsfördelning efter ledningsansvar inom kommuner 2021

Källa: Partsgemensam lönestatistik från SKR, bearbetad på OFR


Lönenivåer och lönespridning

Den genomsnittliga månadslönen (heltidsuppräknad) uppgick till 33 000 kr i november 2021. I begreppet ingår såväl fasta som rörliga tillägg.

Kvinnor tjänar i genomsnitt 1,5% mindre än männen. Tar vi hänsyn till effekter av yrke, ålder och utbildningsnivå så minskar denna siffra till 0,4%.

Figuren nedan visar löneläget (10e percentilen, medianlönen och 90e percentilen) för de största yrkesgrupperna inom arbetsmarknadssektorn.

Figur 4. Lönespridning för de största yrkesgrupperna inom kommunal sektor 2021

Källa: SCB


Nominell löneutveckling

Figur 5 nedan visar den nominella kollektiva löneutvecklingen (ej rensad för inflation) för alla sektorer under den senaste 10-årsperioden.

Figur 5. Nominell kollektiv löneutveckling efter sektor och år

Källa: SCB

Den kollektiva löneutvecklingen anger lönekostnadsökningen. Från ett år till ett annat så går en viss andel relativt högavlönade i pension och en viss andel relativt lågavlönade nyexaminerade anställs, varför den kollektiva löneutvecklingen, allt annat lika, i genomsnitt är lägre än den enskilde individens löneutveckling.

Avtalsutfallet utvärderas i vissa fall genom att mäta löneökningen för s.k. ”identiska individer” – anställda som inte bytt jobb och/eller arbetsgivare från ett år till ett annat, då det är dessa som vanligen omfattas av revisionen. Yrkesgrupper med en brantare lönekurva behöver, allt annat lika, få ett högre utfall mätt på identiska individer än yrkesgrupper med flackare lönekurvor om lönerelationen mellan grupperna ska vara konstant. Även om avtalsutrymmet skulle vara 0% så behöver de enskilda individerna få ett visst påslag för att lönestrukturen ska vara intakt från ett år till ett annat.

För nya på arbetsmarknaden så är löneutvecklingstakten i genomsnitt avsevärt högre än för gruppen som helhet, för att sedan kontinuerligt avta med åldern.


Reallöneutveckling

Sedan mitten på 90-talet har de anställda i Sverige haft en stark reallöneutveckling. En trend som dock nu är bruten i och med de globala störningarna i logistikkedjorna som skett till följd av pandemihanteringen och effekterna av kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Figur 6 nedan visar den reala kollektiva löneutvecklingen (rensad för inflation) för alla sektorer under den senaste 10-årsperioden.

Figur 6. Kollektiv reallöneutveckling efter sektor och år, basår 2021

Källa: SCB


Mer statistik i ämnet

Anställningar inom kommuner och regioner

SKR:s information ”Personalen i välfärden”

Utbildningsnivåer

SCB, utbildning och lön

Lönenivåer

SCB:s databas med strukturlönestatistik

Löneutveckling och lönespridning

Medlingsinstitutets årsrapporter om avtalsrörelsen och lönebildningen

Medlingsinstitutets rapport ”Löneskillnader mellan kvinnor och män”

SKRs information ”Fakta om löner”

SKRs information ”Lönebildning”


Sidansvarig: mikael.johansson@ofr.se

Dela i sociala medier: