Bakgrund
Kommissionens förslag (KOM (2004) 0607) som lades fram den 22 september 2004 innehåller bland annat två nya definitioner, en som inkluderar jour och beredskapstid och en som beskriver tid under jour och beredskap då arbete inte utförs (inaktiv tid). Inaktiv tid ska inte räknas som arbetad tid enligt direktivet om inte annat föreskrivs i nationell lag eller avtal. Medlemsstaterna kan förlänga beräkningsperioden för 48-timmarsveckan till tolv månader utan krav på kollektivavtal.
Komptid enligt art 17 och 18 i direktivet ska tas ut inom 72 timmar.
Reglerna om opt outen, d vs möjligheten för arbetsgivaren att genom individuella avtal med arbetstagarna kringgå bestämmelserna om maximal veckoarbetstid, skrivs om så att medlemsstaterna inte behöver tillämpa 48-timmarsregeln förutsatt att detta uttryckligen förutses i avtal eller överenskommelser mellan parterna på adekvat nivå. Kravet på avtal gäller inte om det inte finns kollektivavtal i företaget. Även den enskilde arbetstagaren måste ge sitt samtycke till att 48-timmarsregeln inte ska tillämpas. Arbetstiden får inte överstiga 65 timmar per vecka. (2004-09-14)
EFS (John Monks) har reagerat starkt. Han anser att Kommissionen givit efter för arbetsgivarnas påtryckningar och påpekar att möjligheten till opt-out snarare utökas än avskaffas. Vidare är EFS kritisk till förslaget att arbetsgivarna får en ensidig rätt att organisera arbetstiden över en 12-månadersperiod. Först efter denna krävs fackets medgivande. Man anser också att den nya definitionen av jourtid (dvs. att vilotid på arbetsplatsen inte ska räknas in) är helt oacceptabel och i praktiken gör många skyddslösa.
Unice (den europeiska organisationen för privata arbetsgivare) är missnöjda med förslaget. De anser det varabyråkratiskt och komplicerat och inte ge tillräcklig flexibilitet.
De svenska fackliga organisationerna är kritiska. SACO anser att jour ska vara arbetstid och ingå i den maximala arbetstiden om 48 timmar, att en begränsningsperiod om 12 månader ska kräva kollektivavtal och att opt-outen ska tas bort.
Enligt uppgift från företrädare från näringsdepartementet anser det ansvariga statsrådet Hans Karlsson att förslaget rörande opt-outen inte kan accepteras, att förlängningen av beräkningsperioden till 12 månader är svår att tänka sig men att övriga förslag är möjliga att diskutera vidare. (2004-10-03)
Inför mötet med arbetsmarknads- och socialministrarna som ägde rum 6-7 december kunde den svenska regeringens inställning enligt en ministerrådspromemoria daterad 2004-11-26 sammanfattas enligt följande:
För det fall att avsteg från regeln om maximal genomsnittlig veckoarbetstid ska kunna ske bör det enligt den svenska regeringens mening endast kunna ske genom kollektivavtal. För att Sverige skall kunna stödja ett förslag som innehåller möjlighet till avsteg från regeln om veckoarbetstid måste det innebära en väsentlig skärpning av villkoren för tillämpning av opt-out som innebär ett fullgott skydd för arbetstagaren. Direktivets regler motiveras av skydd för arbetstagares hälsa och säkerhet. Ett krav på kollektivavtal innebär ett ökat skydd i jämförelse med avtal som enbart grundar sig på överenskommelser mellan individuella arbetstagare och arbetsgivare. Det är ofrånkomligt att enskilda arbetstagare har en avsevärt svagare ställning än arbetsgivaren.
Regeringens uppfattning är således också fortsatt att opt-out bör avskaffas. Regeringen kan dock ha förståelse för att de medlemsstater som idag använder sig av opt-out kan ha behov av en övergångsperiod. Regeringen är beredd att med de medlemsstaterna diskutera längden på en sådan övergångsperiod och vilka regler som skulle gälla under övergångsperioden.
Resultatet av ministerrådsmötet innebar att inget beslut om förslaget till arbetstidsdirektiv fattades. Sverige hade fått tillräckligt många länder med sig för att utgöra en sk. blockerande minoritet. (2004-12-10)
En hearing med EU-parlamentets arbetsmarknadskommitté hölls den 17 januari. Till denna var parterna på Europanivå inbjudna. EFS framhöll sitt missnöje med Kommissionens förslag generellt sett och pekade på riskerna för arbetsmiljön och kollektivavtalens ställning (opt-outen) som förslaget innebär. EFS anser vidare att valet inte kan stå mellan årsarbetstid med kollektivavtalade skyddsregler och årsarbetstid helt utan skyddsregler. Antingen baseras systemet på kollektivavtal eller kringgärdas av lagstadgade skyddsregler. Arbete med en sammanställning av sådana regler pågår nu inom EFS. Tanken är att mängden av behövliga regler ska göra att politikerna då väljer systemet med kollektivavtal istället. (2005-02-08)
EU-parlamentet röstade den 11 maj om arbetstidsdirektivet. Föremålet för omröstningen var ett förslag till betänkande från parlamentets utskott för arbetsmarknad. I förhållande till Kommissionens förslag föreslogs radikala förändringar i utskottsförslaget. Parlamentet antog utskottets förslag vilket var en framgång för den fackliga sidan.
I utskottsbetänkandet är möjligheten till individuellt undantag (opt-out) borta. Däremot införs möjlighet till årsarbetstid utan stöd i kollektivavtal, dock med ganska omfattande skyddsregler. Förslaget är inte bra men avsevärt bättre än Kommissionens. Betänkandet innebär också att parlamentet delar den tolkning av begreppet arbetstid som EG-domstolen gjort. I princip ska all tid som arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande räknas som arbetstid, d v s även jour- och beredskapstid. Dock ska avvikelser kunna göras om detta är motiverat. Passiv jourtid ska kunna räknas som icke-arbetstid inom vissa områden. Inom hälso- och sjukvård bör detta kunna hanteras genom kollektivavtal. (2005-05-24)
Vladimir Spidla, kommissionären för sysselsättningsfrågor, sociala frågor och lika möjligheter, sade vid ett anförande vid EFS styrelsemöte 14-15 juni att problemet med arbetstidsfrågan är att det inte längre bara är Storbritannien som vill ha undantag från EUs arbetstidsregler. Efter utvidgningen finns en nästan gränslös önskan att använda opt-out. Trycket inom vårdsektorn har blivit enormt efter EG-domstolens beslut att all jourtid ska räknas som arbetstid. Frankrike talar mot opt-out men använder den själv inom vården. Kommissionen försöker medla, men det är svårt.
I början av juni lade Kommissionen fram ett kompromissförslag som innebär att opt-out får ett tak på max 55 timmars arbete per vecka och att en utfasning ska ske efter tre år. Därefter ska undantag kunna beviljas om dessa kan motiveras.
John Monks konstaterade att EU-parlamentets beslut om förändringar i arbetstidsdirektivet med bl a slut på möjligheten till individuella arbetstidsavtal (opt-out) var mycket positivt. Tyvärr respekterar inte Kommissionen detta beslut utan skickar ett nytt, inte lika långtgående, förslag till Ministerrådet där läget nu är låst.
Ministerrådet har lämnat frågan till Coreper som återkommer till rådet när det finns något positivt att rapportera. (2005-09-01)
Det engelska ordförandeskapet lade i slutet av november fram ett nytt förslag rörande arbetstidsdirektivet till ministerrådet. Förslaget behandlades vid EPSCO-rådets (arbetsmarknads- och socialministrarna) möte den 8 december.
Trots långa förhandlingar kunde rådet inte enas om ett nytt arbetstidsdirektiv. (2005-12-09)
Det nuvarande ordförandeskapet Österrike och det kommande, Finland, har i sin arbetsplanering utlovat ett försök att nå en slutlig lösning på frågan om arbetstidsdirektivet. Däremot har inget sagts om hur. (2006-01-20)
Enligt arbetslivsminister Hans Karlsson är en uppgörelse möjlig, men att en sådan knappast kommer att medföra märkbara förbättringar för löntagarna. Den lösning som står till buds är att komma överens om en i och för sig för arbetstagarna bra lösning men med en lång övergångsperiod. Alternativet är att en eller flera medlemsstater blockerar överenskommelsen. (2006-03-06)
Vid sitt möte den 1 juni försökte EUs arbetsmarknadsministrar att lösa frågan om ett nytt arbetstidsdirektiv men misslyckades. Det österrikiska ordförandeskapet anser att frågan i det närmaste är olöslig.
Risken är nu att arbetstidsdirektivet faller sönder genom att allt fler länder utnyttjar möjligheten att ställa sig utanför direktivets minimiregler (opt-outen). De flesta medlemsländer inser att direktivet måste förändras beroende på domar i EG-domstolen om att all jourtid ska räknas som arbetstid.
Sveriges tidigare hårda inställning har på senare tid mjuknat något. Om jourfrågan löses skulle undantaget (opt-outen) kunna behållas under längre tid.
Parlamentet, som i huvudsak stödjer de fackliga kraven, har medbestämmande i frågan men är blockerat så länge ministerrådet inte kan enas. (2006-06-09)
Uppgiften att försöka få medlemsstaterna att enas om ett nytt arbetstidsdirektiv åvilar nu Finland, som är ordförandeland i EU t.o.m. 06-12-31. Utsikterna att lyckas får bedömas som små. Den finska utrikesministern har dock sagt att de hoppas på en uppgörelse under det finska ordförandeskapet.
EG-domstolen har nyligen avkunnat en dom som går emot Storbritanniens uppfattning. Saken rör av britterna utfärdade riktlinjer rörande arbetstagarnas rätt till vila. Domstolen anser att innehållet i riktlinjerna strider mot direktivets anda och syfte, eftersom dessa inte slår fast att arbetsgivarna också har skyldighet att se till att arbetstagarna utnyttjar sin vila, inte bara att se till att de kan utnyttja denna. (2006-09-15)
Det finska ordförandeskapets ambition är att åstadkomma en lösning av arbetstidsfrågan. De viktigaste frågorna är jourfrågan och rätten att ställa sig utanför grundregeln om 48-timmars arbetstid (opt-outen). Det ryktas att olika förslag till lösningar diskuteras i Bryssel, däribland att skilja frågorna om jour och opt-out tidsmässigt. Detta har dock avvisats av flera stater. En annan idé är att olika regler ska gälla för länder beroende på om de utnyttjar undantaget eller ej.
Eventuellt kan frågan komma att tas upp på toppmötet i Lahtis den 20 oktober. Ett extra ministerrådsmöte äger också rum den 7 november. Från det tyska ordförandeskapet, som tar över efter Finland, har sagts att de inte avser att ta upp frågan till behandling.(2006-10-13)
Det extra ministerrådsmötet den 7 november lyckades inte komma överens om ändringar i direktivet. Det finska kompromissförslaget avvisades av fem länder Cypern, Frankrike, Grekland, Italien och Spanien.
Det finska förslaget innebar att det skulle vara möjligt att genom avtal mellan parterna tillåta längre arbetstider än 48 timmar per vecka. De fem länderna krävde att undantaget från 48-timmarsregeln skulle tidsbegränsas, vilket majoriteten avvisade. I dag omfattar undantaget (opt-outen) Storbritannien, Estland och Malta, medan Frankrike, Tyskland, Österrike m.fl. har separata undantag för vårdsektorn.
Det finska kompromissförslaget syftade också till att korrigera den tolkning som slagits fast av EG-domstolen och som innebär att inaktiv jourtid räknas som arbetstid. I Sverige är förhållandet att arbetstidslagen fr.o.m. årsskiftet ändras i enlighet med det gällande direktivet, innebärande tvingande regler om att all jourtid ska räknas som arbetstid. Dessutom krävs en sammanhängande dygnsvila om minst 11 timmar.
Nästa ministerrådsmöte är i december, men förutsättningarna ser inte alltför ljusa ut. Tyskland (nästa ordförandeland) har sagt att de inte avser att ta upp frågan. Dessutom har Kommissionen varnat för att de kommer att anmäla de länder som bryter mot direktivet till EG-domstolen.
Den svenske arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorins budskap till parterna vid en träff den 20 november var att lösa arbetstidsfrågorna genom kollektivavtal. (2006-11-24)
Portugal har försökt få igång förhandlingar om ett nytt arbetstidsdirektiv. Man hade förhoppningar om att den nya franska regeringen skulle ge upp sitt motstånd mot Storbritanniens möjlighet (så kallad opt-out) att välja bort gränsen på högst 48 timmars arbetsvecka över en sexmånadersperiod. Storbritannien har inte velat avstå från denna möjlighet vilket fått fler länder att vilja införa något liknande. Men Frankrike tycks inte ha ändrat sin åsikt att så mycket flexiblare arbetstidsregler innebär konkurrens med billigare arbetskraft. Sverige, Spanien och Italien är också motståndare till Storbritanniens opt-out. (2007-10-15)
Ordförandelandet Portugal försöker nå en överenskommelse om ett nytt arbetstidsdirektiv där de nuvarande jourtidsreglerna är borttagna. Frankrike har tidigare motsatt sig direktivet som skulle innebära att Storbritannien får behålla sitt undantag från en maximal veckoarbetstid på 48 timmar. Nu har Frankrike svängt förutsatt att Storbritannien antar förslaget till nytt bemanningsdirektiv. Det direktivet innehåller bland annat en regel om att arbetsgivarna ska ge den som kommer från ett bemanningsföretag lika bra villkor som övriga anställda på arbetsplatsen. Men det är tveksamt om det blir något beslut då Storbritannien inte vill gå med på någon reglering av bemanningsföretagen. (2007-12-03)
Arbetsmarknadsministrarna misslyckades för sjunde gången att nå en uppgörelse om nya arbetstidsregler. Det innebär att tills vidare gäller beslutet från EU-domstolen att all jourtid räknas som betald arbetstid. Denna gång hade man villkorat frågan med bemanningsdirektivet för att på så sett försöka få med sig både Frankrike och Storbritannien. Men britterna vägrade trots att de permanent skulle få en längre schemalagd veckoarbetstid än andra EU-länder. Förslaget gick aldrig till omröstning utan ordföranden föreslog att Slovenien ska försöka nå en ny kompromiss under våren. (2008-01-25)
Vid arbetsmarknadsministrarnas möte den 9-10 juni nåddes en kompromiss om arbetstidsdirektivet. Förslaget presenterades som en paketuppgörelse tillsammans med rättigheter för anställda inom bemanningsföretagen. Uppgörelsen blev möjlig när den brittiska regeringen gav upp sitt motstånd mot bemanningsdirektivet (efter att de brittiska parterna gjort en överenskommelse om bemanningsföretag) mot att de andra medlemsländerna gick med på att behålla möjligheten att göra undantag från arbetstidsdirektivets regel om högst 48 timmas veckoarbetstid (den så kallade opt-outen) genom individuella avtal mellan arbetsgivare och enskild arbetstagare.
För arbetstidsfrågan innebär förslaget att jourtid inte längre behöver räknas som betald arbetstid. Man inför begreppet aktiv och inaktiv jourtid. Anställda som har jour och finns på arbetsplatsen men inte behöver arbeta utan har möjlighet att sova räknas som inaktiv jourtid. Denna inaktiva jourtid kan räknas som arbetstid om nationell lag eller om de sociala parterna kommer överens om det. I annat fall räknas den inaktiva jourtiden som fritid. Den kompensationsledighet man som arbetstagare ha rätt till om dygnsvilan inskränks ska förläggas inom rimlig tid efter avslutat arbetspass. Vad som menas med rimlig tid kan bestämmas i kollektivavtal.
Förslaget ger också länder som önskar ha en väsentligt längre arbetstid rätt till det, vilket Storbritannien har idag. Förslaget ger en möjlighet att kringgå skyddsregeln om maximalt 48-timmars arbetsvecka under förutsättning att den anställde och arbetsgivaren är överens. En arbetsvecka ska enligt förslaget maximalt kunna vara 60 timmar, om inaktiv jourtid räknas som arbetstid är maxgränsen 65 timmar. Överenskommelse om förlängd arbetstid får inte göras under den första anställningsmånaden och arbetsgivarna måste registrera arbetad tid för de som omfattas av undantagen. Undantagen för 48-timmars arbetsvecka gäller inte Sverige som reglerar arbetstiden via kollektivavtal. Kommissionen ska göra en översyn av undantagen för veckoarbetstiden efter sju år.
Förslaget går, efter toppmötets formella beslut i juni, till parlamentet som ska behandla frågan i höst. Parlamentet har tidigare drivit frågan att undantag för veckoarbetstiden ska fasas ut. (2008-09-08)
Vid arbetsmarknadsministrarnas möte i juni nådde man en kompromiss om ett nytt arbetstidsdirektiv genom att presentera det i en paketuppgörelse med rättigheter för anställda inom bemanningsföretagen bemanningsdirektivet. Efter uppgörelsen var kritiken hård mot arbetstidsdirektivet, bland annat för att Storbritannien fått behålla sitt undantag om högst 48 timmars arbetsvecka. Däremot är alla nöjda med bemanningsdirektivet. Ett problem var dock att båda direktiven skulle behandlas tillsammans.
På ministerrådets möte den 15 september bekräftade ministrarna uppgörelsen om bemanningsdirektivet. Direktivet antogs som en så kallad A-punkt vilket innebär att det är en dagordningspunkt som klubbas utan diskussion. Det gav EU-parlamentet sista ordet och möjligheten att bryta kopplingen mellan de två direktiven. Parlamentets sysselsättningsutskott godkände också direktivförslaget utan ändring. Den 20 oktober ska förslaget behandlas i plenum.
Flera länder var kritiska till att ge Storbritannien ett permanent undantag från 48-timmarsregeln i det nya förslaget till arbetstidsdirektiv. Därefter har europaparlamentets socialistgrupp sagt att man är beredd på att ta strid för att stoppa den möjligheten. Även ordförandelandet Frankrike har sagt sig vara öppna för en ny diskussion. Det är därmed osannolikt att parlamentet och ministerrådet kan nå en uppgörelse om arbetstiderna under pågående ordförandeperiod. Förslaget kommer förmodligen att behandlas i vår. Parlamentet har satt ut datum i december för behandling av direktivförslaget. (2008-10-13)
Parlamentets sysselsättningsutskott har antagit en rapport om arbetstiderna som skiljer sig starkt från det som arbetsmarknadsministrarna beslutade i juni. Utskottets förslag, som ligger nära de fackliga kraven, kräver att det brittiska undantaget från 48-timmarsregeln ska avskaffas och fasas ut på tre år. Dessutom ska all jourtid, både aktiv och inaktiv, räknas som arbetstid. Det var huvudsakligen de konservativa från Storbritannien som röstade nej i utskottet. Medan EFS naturligtvis välkomnade resultatet är arbetsgivarorganisationerna rasande över att ett borttagande av undantaget från 48-timmarsregeln skulle beröva dem den flexibilitet de behöver i denna tid av ekonomisk kris. En rad kvinnoorganisationer har tidigare varnat för att undantaget från 48-timmarsregeln innebär en försämring av kvinnans situation på arbetsmarknaden. Detta på grund av att undantaget används för att komma runt arbetstidsbestämmelser, främst inom sjukvården som är en kvinnodominerad sektor.
Parlamentet tidigarelade sitt beslut för att få mer tid för informella samtal med rådet. Samtal som man hoppas ska leda till en överenskommelse innan parlamentet tar ett beslut i plenum den 17 december. Om inte parlamentet och rådet når en överenskommelse kommer det att bli nödvändigt med medlingssamtal vilket kan försena ett beslut om direktivet till efter parlamentsvalen i juni. Rådet kommer att debattera arbetstidsdirektivet den 18 december.
Arbetsgivarverket, SKR och Svenskt Näringsliv har skrivit ett gemensamt brev till de svenska europaparlamentarikerna att utskottets förslag måste stoppas. Man är framförallt kritisk till att utskottsförslaget definierar all jourtid som arbetstid. Man menar att det riskerar den svenska konkurrenskraften.
EFS planerar att ha en demonstration utanför parlamentets lokaler i Strasbourg den 16 december, då parlamentet ska besluta om arbetstidsfrågan. (2008-11-24)
Parlamentet antog med klar majoritet den 17 december sysselsättningsutskottets rapport. Det innebär att parlamentet kräver att opt-outen ska fasas ut och att all jourtid ska räknas som arbetstid, även så kallad inaktiv jourtid, frågor som ministerrådet kom överens om i juni förra året. För att Sysselsättningsutskottets rapport skulle gå igenom krävdes att minst hälften av ledamöterna röstade för den, och det blev en betryggande majoritet. Till stöd för sysselsättningsutskottets förslag ordnade EFS en demonstration utanför parlamentet i Strasbourg. Resultatet blev samtidigt ett bakslag för Arbetsgivarverket, Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och Regioner som hade uppmanat svenska EU-parlamentariker att godkänna ministerrådets överenskommelse.
Eftersom det var parlamentets andra behandling av förslaget ska det nu enligt regelboken bli en förlikning mellan parlamentet och rådet. En förlikning måste påbörjas inom fyra månader och vara avlutad drygt en månad därefter. Parlamentsvalet i början av juni gör att hela processen måste vara avslutad före maj månad. Det tjeckiska ordförandeskapet har sagt att man ska försöka medla i frågan. Men parterna står mycket långt ifrån varandra. Det informella arbetsmarknadsministermötet den 23 januari kommer att behandla frågan. Det Tjeckiska ordförandeskapet har inför mötet ställt en del frågor för att utröna kompromissviljan. Kommissionen ska också göra en analys av läget innan en förlikning kan starta. Om inte parterna når en förlikning under den stipulerade tiden faller förslaget och det nuvarande direktivet fortsätter att gälla. (2009-01-26)
Den formella förlikningen när det gäller arbetstidsdirektivet började den 17 mars. Sedan har man maximalt 8 veckor på sig, det vill säga till mitten av maj. Men parlamentets sista sammanträde är i början av maj, vilket därför i praktiken blir slutdatum. Nästa förlikningsmöte är den 1 april.
Knäckfrågorna är jourtid och opt-outen. Om jourtid finns bas för en överenskommelse. Enligt den ska all jourtid räknas som arbetstid, men med möjlighet till nationell anpassning genom lagstiftning eller avtal mellan parterna. Opt-outen är svårare, att få rådet med på ett avskaffande är inte realistiskt. En möjlig väg skulle kunna vara en klausul att opt-outen ska ses över om några år. Ett argument från ordföranden är att om jourfrågan löses finns mindre behov av opt-out.
Parlamentets förhandlingsgrupp är splittrad. En del är mer kompromissvilliga än andra. De mest kompromissvilliga ser en stor fördel i att jourfrågan löses och att det skulle minska intresset för opt-outlösningar. Den andra gruppen befarar att en kompromiss leder till försämringar. Europafackets åsikt är att det är bäst om förlikningen bryter samman eftersom det nuvarande direktivet är bättre än varje tänkbar kompromiss. (2009-03-23)
Det blev ingen överenskommelse om ett nytt arbetstidsdirektiv. Förhandlingarna mellan rådet och parlamentet avslutades den 28 april utan något resultat. Det är första gången som man inte lyckats nå en överenskommelse genom förlikning. Den stora stötestenen har varit medlemsländernas önskan att avvika från principen om högst 48 timmas veckoarbetstid, den så kallade opt-outen. Parlamentet vill ha en utfasning av den möjligheten. Parlamentet har också motsatt sig rådets förslag att det ska finnas något som heter passiv jourtid som inte räknas som arbetstid. När det gäller jourtid fanns en del kompromissförslag men då rådet inte ville släppa opt-out-möjligheten ville inte parlament acceptera förändringar i jourtiden.
I och med att det inte blev någon överenskommelse fortsätter nuvarande arbetstidsdirektiv att gälla. För att arbetstidsfrågan ska komma upp igen krävs ett nytt förslag från kommissionen. (2009-05-18)
Förhandlingarna för att nå en förlikning mellan rådet och parlament i arbetstidsfrågan misslyckades som bekant. Men kommissionen är ihärdig och informerade i början av juni parterna om att man vill starta en förkortad tvåstegskonsultation i mitten av juni med syfte att ta fram ett direktivförslag under hösten.
EFS har avvisat förslaget. Man tycker inte att det är lämpligt att den nuvarande kommissionen försöker forcera fram ett nytt förslag. Istället borde de vidta åtgärder för att få det nuvarande direktivet införlivat på ett riktigt sätt i alla medlemsländer samt övervaka att det efterlevs. I detta ingår naturligtvis EG-domstolens domar om jourtid. (2009-09-07)
Kommissionen förbereder ett nytt förslag om arbetstider. Man har inlett en konsultation med bland annat ministerrådet och parlamentet om det finns förutsättningar att reglera jourtid och maximal arbetstid på EU-nivå. Genom att kommissionen misslyckades med att nå en förlikning med parlamentet om ett nytt direktiv i våras gäller fortfarande 1993 års arbetstidsdirektiv. Dessutom kvarstår de tre EG-domar som säger att all jourtid på arbetsplatsen ska räknas som arbetstid. Om inte 1993 års direktiv ändras snart kommer kommissionen att tvingas dra de länder (nästan alla) som inte respekterar domarna om jourtid inför domstol, vilket man vill försöka undvika.
I kommissionens skrivelse till parlamentet och medlemsländerna vill man sondera om det är möjligt att runda frågan om ett nytt direktiv genom att reglera frågan genom avtal eller nationell lagstiftning. Utifrån texten i skrivelsen ska man nog utgå ifrån att kommissionen inte släppt tanken på att dela in jourtid i en aktiv betald och en inaktiv obetald arbetstid och att det ska finnas möjlighet till undantag från den maximala arbetstiden på 48 timmar per vecka.
Ett nytt förslag till arbetstidsdirektiv kan komma i början av nästa år. Ett problem är att det troligtvis blir svårare att mobilisera det nuvarande parlamentet för de fackliga ståndpunkterna. (2009-10-19)
Kommissionen ska inom kort konsultera parterna om förändringar i arbetstidsdirektivet. Enligt EFS ordförande John Monks ifrågasätter flera regeringar numera att det ska finnas ett direktiv över huvudtaget. En ny hård strid om arbetstiderna väntar. (2009-11-30)
Kommissionen har gjort en omstart i beredningen av arbetstidsfrågan genom en inbjudan till en förstastegs konsultation med de sociala parterna. Något datum finns dock ännu inte utsatt. I ett meddelande från kommissionen inbjuder man parterna till att i stort reflektera över konsekvenserna av det som man beskriver som fundamentala förändringar och som man redogör för i meddelandet. Man vill att parterna ska fundera över vilken typ av arbetstidsreglering som behövs både på EU-nivån och nationellt för att möta framtida utmaningar.
Det man beskriver som fundamentala förändringar är bland annat att den totala arbetstiden inom EU minskar och att det blivit en polarisering av arbetstid mellan grupper. Exempel på polarisering är att andelen deltidsarbetare ökar men trots det arbetar 10 procent av de anställda mer än 48 timmar per vecka och nästan 7 procent har flera jobb. Det är också färre som arbetar på fastställda arbetstider och fler som omfattas av olika typer av flexibla lösningar. När det gäller strukturella förändringar i stort pekar man på skiftet från tillverkning till service, ökad produktivitet genom tekniska framsteg, ökad konkurrens i affärslivet, mer kvinnor i arbetslivet och mer individualiserade livsstilar. Traditionellt har arbetstidsregleringar utgått från skyddet av hälsa och säkerhet. Fokus numera har flyttats till att reglering av arbetstiden är fundamental för förbättrad produktivitet, ökad konkurrens, stödet av balansen mellan arbete och fritid och ökade individuella önskemål av arbetstiden.
Nyckelfrågor att fundera över är arbetstiden och den begränsning på 48 timmar som finns idag, synen på jourtid, flexibiliteten i den genomsnittliga veckoarbetstiden och flexibilitet i kraven på dygns- och veckovila. I meddelandet har man preciserat sex frågor som man vill ha svar på.
Kommissionen kommer efter den första konsultationen att fundera över vad som framkommit och sedan besluta om det är önskvärt med ett initiativ på EU-nivån. Om man finner att det är så kommer man att fortsätta med en andrastegs konsultation med parterna. Parallellt med konsultationerna ska kommissionen genomföra en omfattande utvärdering av effekterna av arbetstidsdirektivet. Kommissionen lovar att utvärderingen inte ska förekomma resultatet av konsultationerna. (2010-03-15)
Kommissionen skickade för ett par månader sedan ut ett meddelande som var en omstart i beredningen av arbetstidsfrågan. Meddelandet var en inbjudan till en förstastegskonsultation med parterna och innehåller bland annat ett antal frågor som man ville ha svar på. Nu har dessutom datum för när svaren ska vara inne kommit och det är den 19 maj.
Förhandlingarna om att ändra arbetstidsdirektivet misslyckades för ett år sedan då rådet och parlamentet inte kunde enas. Framförallt lyckades man inte enas om synen på jourtid och synen på undantag för gränsen på 48 timmars arbetsvecka. Nu försöker den nye kommissionären få denna fråga löst, bland annat genom att hänvisa till att det skett stora förändringar på arbetsmarknaden sedan förra direktivförslaget togs fram och att det kräver mer flexibla lösningar.
Europafacket har i en första kommentar hänvisat till att det fortfarande finns ett klart samband mellan långa, oregelbundna arbetstider och ökade arbetsrelaterade hälsoproblem. Detta som ett svar på kommissionens meddelande där man lyfter fram förändringar i arbetslivet som motiv till att direktivet från 1993 behöver ändras bland annat när det gäller jourtid och veckoarbetstidens längd. Dessutom är Europafacket kritiskt till att kommissionen tillåtit det nuvarande Arbetstidsdirektivet erodera genom att inte dra länder som bryter mot direktivet inför EU-domstolen. I vanliga fall är man noga med att rätta sig efter EU-domstolens domar men i detta fall har man underlåtit att göra det. En av förklaringarna till att man nu återigen tar upp arbetstidsdirektivet, trots motsättningarna för ett år sedan, är att om man inte gör det måste man gå till domstolen med alla medlemsländer som bryter mot direktivet idag.
En tredjedel av parlamentsledamöterna har i en skrivelse uppmanat kommissionen att införa söndag som arbetsfri dag vid revideringen av arbetstidsdirektivet. Det vanligaste argument för lediga söndagar är religiösa men även att det har en positiv effekt för hälsan och det sociala livet att människor har en bestämd dag ledig tillsammans. Tidigare försök med arbetsfria söndagar har stoppats av EU-domstolen på grund av svaga samband med hälsa och säkerhet. Att man i Bryssel skulle ta ett sådant beslut strider också mot subsidiaritetsprincipen som säger att beslut ska tas så när medborgarna som möjligt. Frågan är om det blir ett bättre beslut om EU tar det än om det beslutas av medlemsländerna. (2010-05-10)
I sitt meddelande om en omstart i beredningen av arbetstidsfrågan var en av frågorna från kommissionen till parterna om man kunde överväga att lösa frågan i den sociala dialogen. EFS har i sitt svar skrivit att man inte tror att förutsättningarna finns för att sådana samtal skulle leda fram till något fruktbart. EFS anser att det inte är möjligt med något initiativ för att ändra i arbetstidsdirektivet om det inte först blir ett stop för möjligheten till opt-out (innebär att regeln om maximal veckoarbetstid på 48 timmar kringgås genom individuella avtal med arbetstagare) och att EU-domstolens domar om jourtid respekteras. EFS anser också att anställdas skydd mot hälso- och säkerhetsrisker vid långa och oregelbundna arbetstider är, och ska förbli, det huvudsakliga syftet med arbetstidsdirektivet.
BusinessEurope vill inte i detta första steg av kommissionens konsultation svara på om de vill förhandla eller inte. Det ska de göra i nästa steg. Vidare anser de att möjligheten till opt-out från den maximala veckoarbetstiden är avgörande för företagen och att den legala basen för direktivet även i fortsättningen ska vara hälsa och säkerhet. Nyckelfrågan i den fortsatta hanteringen av direktivet anser de vara den om jourtid.
CEEP (de offentliga arbetsgivarnas organisation) anser att arbetstidsfrågan bäst skulle lösas i förhandlingar mellan parterna. Endast om inte det är möjligt bör kommissionen komma med ett förslag. De vill föra in i direktivet att inaktiv jourtid inte är arbetstid. När det gäller opt-out anser de att fokus ska ligga på att förhindra en övertro på denna lösning snarare än att ta bort det. De tror att opt-out kommer att minska om en definition på att inaktiv arbetstid inte är arbetstid förs in i direktivet. CEEP stödjer målet om hälsa och säkerhets i direktivet men anser att det behövs en balans mellan det målet och flexibla arbetstidsarrangemang. (2010-09-13)
Kort före jul presenterade kommissionen ett meddelande om en revidering av arbetstidsdirektivet. Det är steg två i den obligatoriska konsultationen med parterna. Resultatet från den första fasen visade att arbetsmarknadens parter hade stora åsiktsskillnader i huvudfrågorna vilket skulle göra det omöjligt att nå en överenskommelse om vad som skulle prioriteras i en revision eller vad ett nytt direktiv skulle innehålla. Därför vill man nu i steg två ha åsikter från arbetsmarknadens parter på två alternativ för översyn, antingen revidering av några enskilda frågor eller en total översyn. Kommissionen vill även ha in synpunkter på detaljfrågor som jourtid, förläggning av vila, långa arbetstider, möjligheten att kombinera arbete och familj samt områden där rättsläget är oklart. Man frågar också om parterna i den centrala sociala dialogen eller någon sektorsdialog vill förhandla om hela eller delar av det som tas upp i meddelandet. Konsultationen ska pågå till februari och kommissionens ska sedan komma med ett reviderat direktivförslag under tredje kvartalet i år.
Det fackliga kravet att ta bort möjligheten till opt-out vill kommissionen inte tillgodose. Man för fram ett resonemang om att det inte är rimligt att kräva av de 16 stater som använder sig av opt-out att upphöra med det om man inte erbjuder alternativa möjligheter. Däremot tror man att förändringar i jourtid och kompensationsvila, eller andra möjligheter till mer flexibilitet i arbetstiden, är parametrar som skulle kunna minska användandet av opt-out. Att det ska finnas olika jourtider, som aktiv och inaktiv, tycks man dock ha givit upp. EFS har i en första kommentar uttryckt sin besvikelse över meddelandet. Främst för att man inte visar någon politisk vilja till att få ett slut på möjligheten till opt-out.(2011-01-24)
I den konsultationsprocess om arbetstidsdirektivet som nu pågår har kommissionen ställt frågan om parterna i den centrala dialogen eller i någon sektorsdialog vill förhandla om hela eller delar av det som kommissionen tagit upp i sitt meddelande. Kommissionen väntar ännu på svar från parterna. EFS diskuterar frågan på styrelsemötet den 8-9 mars. EFS har satt som villkor för förhandling att man eliminerar opt-outen. (2011-03-14)
På EFS-styrelsens möte i mars behandlades frågan från kommissionen, i andra steget i konsultationsprocessen, om EFS är beredda att förhandla om antingen en begränsad revidering av direktivet (skulle i huvudsak koncentrera sig på jourtid) eller en omfattande revidering. Styrelsen beslutade att EFS under vissa villkor kan säga ja till förhandlingar. EFS mandat i förhandlingarna är att det ska vara en omfattande revidering, som avslutar eller fasar ut möjligheten till opt-out från kravet på maximalt 48 timmars arbete per vecka, behåller den nuvarande referensperioden på 4 månader och som respekterar EU-domstolens domar om jourtid och kompensation för vilotid.
Även BusinessEuro lär vara beredda att förhandla men då framförallt om jourtid, vilket är det område där man tror att man ska kunna nå en lösning. Om förhandlingarna kommer igång kan de tidigast starta i juni och senast i september. (2011-05-11)
EFS och Businesseurope ska träffas i september för att planera förhandlingstillfällen. Ingen av parterna vill säga nej till förhandling trots att förutsättningarna för att nå en överenskommelse är väldigt små. EFS kräver att det individuella undantaget (opt-out) ska bort och att EU-domstolens domar om att jourtid ska räknas som arbetstid ska respekteras. Businesseurope har motsatt ståndpunkt. Bedömare tror att förhandlingarna kommer att stranda och att kommissionen får ta vid och ta fram ett nytt direktivförslag. Men det finns många olika synpunkter på frågorna bland medlemsländerna varför det inte kommer att bli någon lätt fråga för kommissionen heller. (2011-09-06)
Grekland och Irland håller inte arbetstidsdirektivets begränsningar för arbetstid för läkare inom offentlig hälsovård. Kommissionen har, efter formellt brev till de båda länderna 2008 och 2009, nu gått vidare till steg två i EU:s överträdelseprocess som innebär att man i september i år bett de båda länderna att följa gällande regler. Länderna har nu två månader på sig att rätta till felen. Om de inte gör det kan kommissionen ta ärendet till EG-domstolen.
Irland har ett regelverk för läkares arbetstid men det följs i praktiken inte av den offentliga sjukvården. Framförallt är det läkare under utbildning som regelbundet måste arbeta 36-timmars skift eller 70 -75 timmars arbetsvecka i genomsnitt utan adekvata stop för vila och sömn. I Grekland måste läkare på offentliga sjukhus och hälsocenter ofta arbeta minst 64 timmar i veckan, eller i vissa fall mer, utan någon begränsande maxtid. Även här utan avbrott för vila eller sömn.
Varken Grekland eller Irland använder sig av möjligheten till opt-out (arbetsgivare har då möjlighet att kringgår arbetstidsbegränsningen på 48 timmar i snitt genom individuell överenskommelse med arbetstagaren). När det gäller direktivets krav på vilotid finns dessutom ingen möjlighet till opt-out.
Det finns ännu inget datum fastlagt då de europeiska parterna ska börja förhandla om ett reviderat arbetstidsdirektiv. Tidigast kan de bli i början av december. När förhandlingen väl startar har parterna nio månader på sig att komma fram till ett resultat. (2011-11-02)
Parterna inledde den 9 december förra året förhandlingarna om en revidering av 1993 års arbetstidsdirektiv. Enligt Lissabonfördragets regler har de sedan 9 månader på sig att nå en uppgörelse. Om parterna enas om ett nytt förslag kommer kommissionen att omvandla resultatet till ett lagförslag. Det första förhandlingstillfället ägnades åt att parterna redovisade vilka olika delar av direktivet som man uppfattar som problematiska. Sedan tidigare har framgått att det främst är frågan om det individuella undantaget från arbetstidsreglerna, den så kallade opt-out samt effekterna av EU-domstolens beslut om jourtid och kompledighet. Möjligheten att parterna ska nå en överenskommelse bedöms som små. Om de misslyckas kommer kommissionen troligtvis att lägga fram ett förslag.
Kommissionen har på sista tiden blivit lite tuffare mot länder som bryter mot arbetstidsdirektivet. Förutom mot Grekland och Irland, som man anser bryter mot direktivet när det gäller arbetstid för läkare, har man nu även bett Belgien att ändra sin nationella lagstiftning när det gäller semesteruttag. Där kan en nyanställd i vissa fall få vänta över ett år innan personen kan ta ut någon som helst semester. Enligt kommissionen strider det mot EU:s arbetstidsregler som säger att man ska ha rätt att ta ut den minsta årliga semesterrätten inom rimlig tid för att få en effektiv vila och återhämtning.
Enligt en rapport från Eurofound om arbetstider 2010 hade de nordiska länderna tillsammans med Frankrike, Storbritannien, Nederländerna och Belgien kortare arbetstid än den genomsnittliga på 38 timmar. De som jobbar mest är bland annat Bulgarien, Estland och Grekland. (2012-01-23)
Förhandlingarna som startade i december fortsätter. Den fackliga sidan vill med förhandlingarna få bort eller fasa ut möjligheten till opt-out (individuella undantag), få klarhet i vilka som ska anses vara autonoma arbetstagare samt lösa livspusselfrågor. Arbetsgivarsidan vill förhandla om semester för sjukskrivna, jourtid och livspusselfrågor. Den svåraste frågan i förhandlingarna är den om opt-out.
Under april planerar parterna för gemensamma seminarier som ska genomföras under maj. De ska belysa effekterna av EU-domstolens domar om jourtid och kompledighet inom olika sektorer på arbetsmarknaden. Resultatet från seminarierna kommer att vara underlag till hur frågan om opt-out ska hanteras. Parallellt med seminarierna diskuteras frågorna om hur arbetstidsregler kan underlätta att förena arbetsliv och privatliv samt frågan om rätten till betald semester vid långtidssjukskrivning. (2012-03-19)
Den 20 mars hade parterna ett nytt förhandlingstillfälle. Man diskuterade då bland annat de kunskapsseminarier som ska hållas den 10 – 11 maj för att belysa effekterna av EU-domstolens domar om jourtid och kompledighet inom olika sektorer på arbetsmarknaden. Arbetsgivarsidan har meddelat att man vill höja tempot i förhandlingarna och därför vill börja diskutera texter till ett direktiv efter seminarierna den 11 maj.
Även om det är kärvt i förhandlingarna i den centrala sociala dialogen finns exempel på avtal om arbetstid i sektorsdialogerna. Den 15 februari slöts ett arbetstidsavtal mellan parterna inom sektorsdialogen för inlandssjöfart. Avtalet innebär bland annat att arbetsdagen ska vara 8 timmar lång och att den totala veckoarbetstiden inte får överskrida 48 timmar med en referensperiod på12 månader. Antalet arbetade nattimmar får inte överskrida 42 per vecka. Arbetstagarna har rätt till minst 10 timmars vila per dag varav 6 timmar sammanhängande och minst 4 veckors årlig semester. I avtalet har man inte utnyttjat arbetstidsdirektivets möjlighet om individuella undantag för maximal veckoarbetstid, så kallad opt-out. Liknande särskilda avtal om arbetstidsregler finns också för mobila arbetstagare i den civila flygsektorn, för gränsöverskridande järnvägstransporter och för sjömän. (2012-05-15)
Partena fortsätter förhandlingarna. Efter de gemensamma kunskapsseminarierna har man nu bildat en redaktionskommitté (drafting group) som ska göra en lista på vilka frågor som ska förhandlas. Parterna har också bett kommissionen om utökad tid. Det har de fått så förhandlingarna fortsätter fram till sista december.(2012-09-04)
Förhandlingarna om ett nytt arbetstidsdirektiv är nu avslutade utan att en uppgörelse har kunnat nås. Den fackliga sidan uppfattade arbetsgivarsidans sista förhandlingsbud så obalanserat att det inte var meningsfullt att fortsätta. Men det var inte en enig ståndpunkt från Europafacket. När budet diskuterades på EFS styrelsemöte fanns en oenighet om hur man skulle gå vidare. De svenska facken hörde till den grupp som anser att en uppgörelse med Businesseurope vore bättre än att överlåta frågan till kommissionen. Men facken i Spanien, Italien, Tyskland och de offentliganställdas EU-fack EPSU delade inte den åsikten.
När parterna nu har misslyckats att nå en uppgörelse går frågan tillbaka till kommissionen. De måste nu lägga fram ett förslag som ska beslutas i rådet och parlamentet. Parlamentet har sagt att de inte tar emot och behandla förslag som kommer efter juni i år på grund av EU-valet 2014. Om kommissionen kommer att presentera något under våren är ännu oklart. Vad det i så fall skulle innehålla vet vi naturligtvis inte heller men det finns en risk att det innehåller förslag om de två stora stötestenarna, opt-out och jourtid, som försämrar arbetstidsdirektivet ur facklig synvinkel. (2013-01-29)
Eftersom parterna inte lyckades nå en uppgörelse om ett nytt arbetstidsdirektiv i december förra året är frågan nu tillbaka hos kommissionen. Senast i juni måste ett förslag presentera för att frågan ska hinna behandlas av parlamentet före valet i maj 2014. Det är kort om tid men kommissionens ambition är att hinna ta fram något till juni. Kommissionen hade ett möte med parternas förhandlare i februari (2013-03-20)
Det är troligt att kommissionen inte hinner få fram något förslag till nytt arbetstidsdirektiv före juni i år. Parlamentet har ställt som krav att frågor som ska behandlas före valet i maj 2014 måste ha kommit till parlamentet senast i juni . Och ännu har inget utkast från kommissionen synts till. När förhandlingarna om ett nytt avtal sprack i december förra året hade ETUC förhoppningar om att kommissionen inte skulle hinna lägga fram något och att frågan därmed skjuts fram och behandlas av det nya parlamentet. Som man hoppas lyssnar mer på fackets åsikter.
Nästa gång frågan om ett nytt arbetstidsdirektiv kommer upp igen blir gissningsvis inte förrän våren 2015. Efter parlamentsvalet i maj nästa år ska också en ny kommission tillträda den 1 november 2014.(2013-05-13)
Det kommer inget nytt förslag till arbetstidsdirektiv innan valet till EU-parlamentet i maj 2014. Det står klart då kommissionen nu förbereder en konsekvensanalys av arbetstidsdirektivet. Det är ett uppdrag som ska göras av upphandlade konsulter. Arbetet är tänkt att ta sex månader och vara klart i maj 2014. (2013-09-03)
OFR består av tretton förbund som tillsammans representerar drygt 573 000 medlemmar inom offentlig sektor.