Statistikavtal stat

OFR/S,P,O – Förhandlingsprocessen i praktiken

Foldern beskriver den statliga förhandlingsprocessen och OFR/S,P,Os roll.

Vill du skicka efter foldern ska du i första hand kontakta ditt fackförbund. Finns den inte på ditt förbund är du välkommen att vända dig till oss.

PA 03

PowerPoint om det statliga pensionsavtalet PA 03.

Statlig pension

Pensionsavtalet för anställda inom staten PA 03, trädde i kraft 1 januari 2003.  PA 03 ersatte då PA 91. Just nu pågår förhandlingar om ett nytt statligt pensionsavtal.

PowerPoint om det statliga pensionsavtalet PA 03

 

Branschfakta – Statlig sektor

      • Cirka 273 000 personer har en anställning inom den statliga sektorn. Av dessa är cirka 81 000 personer anställda inom verksamhetsområdet utbildning, vilket motsvarar ca 29 procent. Cirka 59 000 eller 21 procent arbetar inom verksamhetsområdet samhällsskydd och rättsskipning.
      • Den största myndigheten är Polismyndigheten med cirka 35 000 anställda, följt av Försvarsmakten med drygt 24 000 anställda. Andra stora myndigheter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården och Skatteverket som alla har mer än 10 000 anställda.
      • De månadsavlönade utgör cirka 96 procent av de anställda.
      • Cirka 78 procent inom staten är tillsvidareanställda, övriga är visstidsanställda.
      • Cirka 52 procent av de anställda inom staten är kvinnor. Av de cirka 16 000 anställda som är klassificerade som chef i lönestatistiken är ungefär hälften kvinnor. Andelen kvinnor bland cheferna har ökat kraftigt under de senaste åren.
      • Exempel på stora yrkesgrupper inom staten är universitets- och högskolelärare, poliser, militärer, kriminalvårdare, jurister, utredare och socialförsäkringshandläggare.
      • Bland de anställda är cirka 95 000 eller cirka 35 procent anslutna till OFR via sina fackförbund.

 

Utbildningsnivå inom staten

Bland de statligt anställda har cirka 12 procent forskarutbildning, 43 procent eftergymnasial utbildning på tre år eller mer och 13 procent eftergymnasial utbildning på mindre än tre år. Cirka 11 procent har treårig gymnasial utbildning, 6 procent gymnasial utbildning på högst två år och 1 procent förgymnasial utbildning. (Figur 1)

Figur 1. Utbildningsnivå anställda inom statlig sektor, år 2020


För cirka 15 procent av de statligt anställda saknas uppgift om utbildningsnivå. Enligt Statistiska Centralbyrån ingår anställda inom Polismyndigheten i den gruppen.

Lönenivå och löneökning år 2020

    • Medellönen* bland statligt anställda var i september 2020 cirka 38 800 kronor.
    • 25 procent hade mindre än 30 700 kronor i fast månadslön och 25 procent hade mer än 45 600 kronor i fast månadslön, resterande 50 procent hade en månadslön i spannet 30 700 till 45 600 kronor.
    • Mellan september år 2019 och september år 2020 ökade medellönen med ca 900 kronor eller 2,3 procent.

 

            • *

          Medellönen är beräknad på ”fast månadslön”, det lönebegrepp där eventuella fasta tillägg ingår, och som Statistiska Centralbyrån (SCB) använder som standard i redovisning av lönenivåer. I avsnittet där lönenivåer och lönespridning för olika yrkesgrupper beskrivs, redovisas däremot lönenivåer som bygger på de anställdas ”grundlön”. Här ingår inga tillägg.


    Lönenivåer i staten år 2010-2020 uppdelat på kön

    Medellönen för samtliga anställda inom statlig sektor var cirka 39 800 kronor i september år 2020. År 2010 var medellönen per månad cirka 31 100, det innebär en ökning på cirka 8 700 kronor eller 28 procent. Förändringen är beräknad utan hänsyn taget till förändringar i strukturen avseende sammansättning av ålder, befattningar, utbildning etc.

    Medellönen för alla anställda kvinnor ökade under samma tidsperiod med cirka 9 200 kronor eller 31 procent, från 29 400 kronor år 2010 till 38 600 kronor år 2020. Männens medellön ökade med cirka 8 200 kronor eller 25 procent, från 32 900 kronor till 41 100 kronor. (Figur 2)

    Figur 2. Medellöner statlig sektor år 2010-2020


    Nominell och reell löneökning

    Nominell löneökning

    Medellönen ökade nominellt, dvs. utan hänsyn taget till inflation, med cirka 8 700 kronor eller 28 procent i staten mellan åren 2010 och 2020. I övrig offentlig sektor, kommuner och regioner, var motsvarande ökning 31 respektive 28 procent. (Figur 3)

    Figur 3. Utveckling medellöner år 2010-20120, offentlig sektor, nominellt.


    Reell löneökning staten, kommuner och landsting/regioner

    Reellt, dvs. med hänsyn taget till inflation och med medellönerna omräknade till 2020 års penningvärde, var ökningen cirka 5 400 kronor eller 16 procent mellan åren 2010 och 2020. I kommuner och landsting/regioner var motsvarande ökning cirka 4 500 kronor eller 17 procent respektive 5 200 kronor eller 16 procent. (Figur 4)

    Figur 4. Utveckling medellöner år 2010-2020, offentlig sektor, reellt. Basår 2020.


    Lönenivåer* och lönespridning för ett antal yrkesgrupper

    Lönespridningen, mätt som kvoten mellan 90:e percentilen och 10:e percentilen, var i september år 2017 cirka 2,1 för statliga sektorn totalt. Diagrammet nedan (Figur 5) visar lönespridning för ett antal olika yrkesgrupper. Exempelvis var lönespridningen för gruppen domare cirka 1,9 och för gruppen kriminalvårdare cirka 1,3.

    Figur 5. Lönespridning inom statlig sektor, totalt och för ett antal yrkesgrupper.