Statlig sektor

PowerPoint om det statliga pensionsavtalet PA 03.

Pensionsavtalet för anställda inom staten PA 03, trädde i kraft 1 januari 2003. PA 03 ersatte då PA 91. Just nu pågår förhandlingar om ett nytt statligt pensionsavtal.

PowerPoint om det statliga pensionsavtalet PA 03

Branschfakta – Statlig sektor

Omkring 290 000 personer är anställda inom den statliga sektorn. Den största myndigheten är Polismyndigheten med cirka 36 000 anställda, följt av Försvarsmakten med drygt 26 000 anställda.

Andra stora myndigheter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Skatteverket och Trafikverket som alla har mer än 10 000 anställda.

Utbildning är det största verksamhetsområdet, där omkring 28% är anställda inom.

Omkring 80% är månadsavlönade och tillsvidareanställda.

Figur 1: Antal anställda per verksamhetsområde och anställnings-/löneform, staten 2022

Källa: Partsgemensam statistik från AGV, bearbetad på OFR

Utbildning

Över 80% av de anställda har en eftergymnasial utbildning och andelen med forskarutbildning är den högsta på arbetsmarknaden.

Figur 2. Utbildningsnivå, anställda inom staten 2022

Källa: SCB

Könsfördelning

Kvinnor utgör 52% av de anställda. Andelen kvinnliga chefer har ökat kraftigt över tid och de är väl representerade på alla nivåer.

Figur 3: Könsfördelning efter ledningsansvar inom staten 2022

Källa: Partsgemensam statistik från AGV, bearbetad på OFR

Lönenivåer och lönespridning

Den genomsnittliga månadslönen (heltidsuppräknad) uppgick till 41 500 kr i september 2022. I begreppet ingår såväl fasta som rörliga tillägg.

Kvinnor tjänar i genomsnitt 5% mindre än männen till följd av flertalet relativt lågavlönade och starkt kvinnodominerade yrkesgrupper. Tar vi hänsyn till effekter av yrke, ålder och utbildningsnivå så minskar denna siffra till 3,2%.

Figuren nedan visar löneläget (10e percentilen, medianlönen och 90e percentilen) för de största yrkesgrupperna inom arbetsmarknadssektorn.

Figur 4. Lönespridning för de största yrkesgrupperna inom staten 2022

Källa: SCB

Nominell och reell löneökning

Figur 5 nedan visar den nominella kollektiva löneutvecklingen (ej rensad för inflation) för alla sektorer under den senaste 10-årsperioden.

Figur 5. Nominell kollektiv löneutveckling efter sektor och år

Källa: SCB

Den kollektiva löneutvecklingen anger lönekostnadsökningen. Från ett år till ett annat så går en viss andel relativt högavlönade i pension och en viss andel relativt lågavlönade nyexaminerade anställs, varför den kollektiva löneutvecklingen, allt annat lika, i genomsnitt är lägre än den enskilde individens löneutveckling.

Avtalsutfallet utvärderas i vissa fall genom att mäta löneökningen för s.k. ”identiska individer” – anställda som inte bytt jobb och/eller arbetsgivare från ett år till ett annat, då det är dessa som vanligen omfattas av revisionen. Yrkesgrupper med en brantare lönekurva behöver, allt annat lika, få ett högre utfall mätt på identiska individer än yrkesgrupper med flackare lönekurvor om lönerelationen mellan grupperna ska vara konstant. Även om avtalsutrymmet skulle vara 0% så behöver de enskilda individerna få ett visst påslag för att lönestrukturen ska vara intakt från ett år till ett annat.

För nya på arbetsmarknaden så är löneutvecklingstakten i genomsnitt avsevärt högre än för gruppen som helhet, för att sedan kontinuerligt avta med åldern.

Reallöneutveckling

Sedan mitten på 90-talet fram till år 2020 har de anställda i Sverige haft en stark reallöneutveckling. Effekterna av pandemin och kriget mellan Ryssland och Ukraina har dock utraderat omkring 10 års reallöneutveckling.

Figur 6 nedan visar den reala kollektiva löneutvecklingen (rensad för inflation) för alla sektorer under den senaste 10-årsperioden.

Figur 6. Kollektiv reallöneutveckling efter sektor och år, basår 2022

Källa: SCB

Mer statistik i ämnet

PA 03

Statlig pension