Byte från KAP-KL till AKAP-KL

Enligt AKAP-KL § 12 kan arbetsgivare och arbetstagare komma överens om att tjänstepensionsavtalet AKAP-KL ska gälla istället för KAP-KL. De centrala arbetsgivar- och arbetstagarparterna har därför gemensamt tagit fram riktlinjer till arbetsgivarna. Riktlinjer med bilagor finns bifogade till informationen. Riktlinjerna innehåller också partsgemensam information till arbetstagaren.

 

Broschyr om tjänstepensionsavtalet AKAP-KL

Vill du beställa broschyren ska du i första hand kontakta ditt fackförbund. Finns den inte på ditt förbund är du välkommen att vända dig till oss.

Avtal TGL-KL

Avtal Tjänstegrupplivförsäkringen

Avtal. AGS-KL och TGL-KL

Avtal Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) och Tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL)

Avtal KAP-KL

Avtal. 2005-12-08 & 2006-12-19.

Broschyr om tjänstepensionsavtalet KAP-KL

Vill du beställa broschyren ska du i första hand kontakta ditt fackförbund. Finns den inte på ditt förbund är du välkommen att vända dig till oss.

Etikettlista AID 2015

Branschfakta – Primärkommunal sektor

  • Ca 875 000 personer är anställda inom landets 290 kommuner. Den primärkommunala sektorn är den näst största arbetsmarknadssektorn. Den privata sektor har flest anställda.
  • Vård för äldre och funktionshindrade är den största verksamheten inom kommunerna, där cirka 35 procent av alla anställda arbetar. Den näst största verksamheten är skolan, där 26 procent av alla kommunanställda arbetar.
  • Exempel på stora yrkesgrupper är socialsekreterare, lärare på förskola, grundskola, gymnasium eller fritidshem, barnskötare, undersköterskor inom äldreomsorgen, vårdbiträden och personliga assistenter.
  • Nästan 78 procent är tillsvidareanställda, övriga 22 procent har en visstidsanställning i form av vikariat eller annan visstidsanställning.
  • Kvinnorna utgör cirka 76 procent av det totala antalet anställda, men bara 71 procent av cheferna är kvinnor. Det har dock skett en ökning av andelen kvinnor bland cheferna under de senaste åren.
  • Cirka 87 procent av de anställda är månadsavlönade. Bland de månadsavlönade arbetar cirka 83 procent heltid.
  • Cirka 40 procent av de månadsavlönade är medlemmar i OFR via sina respektive fackförbund.

Utbildningsnivå inom kommunerna

Drygt hälften av de som arbetar inom primärkommunal sektor har eftergymnasial utbildning, övriga har förgymnasial eller gymnasial utbildning.

Mer detaljerat så har cirka 37 procent eftergymnasial utbildning på tre år eller mer och 15 procent har eftergymnasial utbildning på mindre än tre år. Cirka 24 procent har treårig gymnasial utbildning, 18 procent gymnasial utbildning på högst två år och 6 procent har förgymnasial utbildning. (Figur 1)

Figur 1. Utbildningsnivå anställda inom kommunerna, 2020.


Lönenivå och löneökning år 2020

      • Medellönen* bland kommunanställda var i november år 2020 cirka 32 200 kronor.
      • 25 procent hade mindre än 26 700 kronor i fast månadslön och 25 procent hade mer än 36 000 kronor i fast månadslön, resterande 50 procent hade en månadslön i spannet 26 700 till 36 000 kronor.
      • Mellan november år 2019 och november år 2020 ökade medellönen med ca 800 kronor eller 2,5 procent.

 

            • *

          Medellönen är beräknad på ”fast månadslön”, det lönebegrepp där eventuella fasta tillägg ingår, och som Statistiska Centralbyrån (SCB) använder som standard i redovisning av lönenivåer. I avsnittet där lönenivåer och lönespridning för olika yrkesgrupper beskrivs, redovisas däremot lönenivåer som bygger på de anställdas ”grundlön”. Här ingår inga tillägg.


    Lönenivåer i kommunerna åren 2010-2020 uppdelat på kön

    Medellönen för samtliga anställda inom primärkommunal sektor var cirka 32 000 kronor i november år 2020. År 2010 var medellönen per månad cirka 24 500, det innebär en ökning på cirka 7 700 kronor eller 31 procent. Förändringen är beräknad utan hänsyn taget till förändringar i strukturen avseende sammansättning av ålder, befattningar, utbildning etc.

    Medellönen för alla anställda kvinnor ökade under samma tidsperiod med cirka 7 800 kronor eller 32 procent, från 24 200 kronor år 2010 till 32 000 kronor år 2020. Männens medellön ökade med cirka 6 900 kronor eller 27 procent, från 25 700 kronor till 32 600 kronor. (Figur 2)

    Figur 2. Medellöner primärkommunal sektor år 2010-2020.


    Nominell och reell löneökning

    Nominell löneökning kommuner, landsting/regioner och staten

    Medellönen ökade nominellt, dvs. utan hänsyn taget till inflation, med cirka 7 700 kronor eller 31 procent i kommunerna mellan åren 2010 och 2020. I övrig offentlig sektor, staten och regionerna, var motsvarande löneökning 28  procent. (Figur 3)

    Figur 3. Utveckling medellöner  år 2010-2020, offentlig sektor, nominellt.


    Reell löneökning kommuner, landsting/regioner och staten

    Reellt, dvs. med hänsyn taget till inflation och med medellönerna omräknade till 2020 års penningvärde, var ökningen cirka 5 100 kronor eller 19 procent mellan åren 2010 och 2020. I staten och landsting/regioner var motsvarande ökning cirka 5 100 kronor eller 16 procent. (Figur 4)

    Figur 4. Utveckling medellöner år 2010-2020, offentlig sektor, reellt. Basår 2020.


    Lönenivåer* och lönespridning för ett antal yrkesgrupper

    Lönespridningen, mätt som kvoten mellan 90:e percentilen och 10:e percentilen, var i november år 2019 i den primärkommunala sektorn som helhet cirka 1,9. Diagrammet nedan (Figur 5) visar lönespridning för ett antal olika yrkesgrupper.

    Figur 5. Lönespridning inom primärkommunal sektor, totalt och för ett antal yrkesgrupper.

Branschfakta – Regioner

  • Cirka 302 000 personer är anställda inom någon av Sveriges 21 regioner.
  • Det största verksamhetsområdet är hälso- och sjukvård där cirka 76 procent arbetar.
  • Cirka 86 procent är tillsvidareanställda, övriga har ett vikariat eller annan visstidsanställning.
  • Kvinnorna utgör cirka 78 procent av de anställda inom landstingen men bara 73 procent av cheferna är kvinnor.
  • Exempel på stora yrkesgrupper är läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.
  • Cirka 92 procent är månadsavlönade, övriga 8 procent utgörs av timavlönade och arvoderade. Bland de månadsavlönade arbetar cirka 90 procent heltid.
  • Cirka 49 procent av de månadsavlönade är anslutna till OFR via sitt fackförbund.

Utbildningsnivå inom regionerna

Utbildningsnivån är hög bland de som arbetar inom regionerna. Drygt 70 procent har eftergymnasial utbildning, övriga har gymnasial eller förgymnasial utbildning.

Mer detaljerat så har cirka 3 procent forskarutbildning, 53 procent eftergymnasial utbildning på tre år eller mer och 15 procent eftergymnasial utbildning på mindre än tre år. Cirka 14 procent har treårig gymnasial utbildning, 13 procent gymnasial utbildning på högst två år och 2 procent förgymnasial utbildning.

Figur 1. Utbildningsnivå anställda inom regionerna, år 2020


Lönenivå och löneökning år 2020

  • Medellönen* bland anställda inom regionerna var i november 2020 cirka 38 900 kronor.
  • 25 procent hade mindre än 29 000 kronor i fast månadslön och 25 procent hade mer än 42 400 kronor i fast månadslön, resterande 50 procent hade en månadslön i spannet 29 000 till 42 400 kronor.
  • Mellan november år 2019 och november år 2020 ökade medellönen med ca 600 kronor eller 1,6 procent.
        • *

      Medellönen är beräknad på ”fast månadslön”, det lönebegrepp där eventuella fasta tillägg ingår, och som Statistiska Centralbyrån (SCB) använder som standard i redovisning av lönenivåer.  I avsnittet där lönenivåer och lönespridning för olika yrkesgrupper beskrivs, redovisas däremot lönenivåer som bygger på de anställdas ”grundlön”. Här ingår inga tillägg.


    Lönenivåer i landsting/regioner år 2010 – 2020 uppdelat på kön

    Medellönen för samtliga anställda inom regionerna var cirka 38 900 kronor i november år 2020. År 2010 var medellönen per månad cirka 30 300, det innebär en ökning på cirka 8 600 kronor eller 28 procent. Förändringen är beräknad utan hänsyn taget till förändringar i strukturen avseende sammansättning av ålder, befattningar, utbildning etc.

    Medellönen för kvinnor ökade under samma tidsperiod med cirka 8 800 kronor eller 31 procent, från 28 300 kronor år 2010 till 37 100 kronor år 2020. Medellön för de anställda männen ökade med cirka 6 700 kronor eller 17 procent, från 38 500 kronor till 45 200 kronor.

    Figur 2. Medellöner landsting/regioner, år 2010 – år 2020


    Nominell och reell löneökning

    Nominell löneökning landsting/regioner, kommuner och staten

    Medellönen ökade nominellt, dvs. utan hänsyn taget till inflation, med cirka 8 600 kronor eller 28 procent i landstingen/regionerna mellan åren 2010 och 2020. I övrig offentlig sektor, statlig och primärkommunal, var motsvarande ökning 28 respektive 31 procent.

    Figur 3. Utveckling medellöner år 2010–2020, offentlig sektor, nominellt.


    Reell löneökning

    Reellt, dvs. med hänsyn taget till inflation och med medellönerna omräknade till 2020 års penningvärde, var ökningen cirka 5 400 kronor eller 16 procent mellan åren 2010 och 2020. I statlig och kommunal sektor var motsvarande ökning cirka 5 400 kronor eller 16 procent respektive 5 000 kronor eller 19 procent.

    Figur 4. Utveckling medellöner år 2010-2020, offentlig sektor, reellt. Basår 2020.



    Lönenivåer* och lönespridning för ett antal yrkesgrupper

    Lönespridningen, mätt som kvoten mellan 90:e percentilen och 10:e percentilen, var i november år 2017 i den landstingskommunala sektorn som helhet cirka 2,2. Diagrammet nedan (Figur 5) visar lönespridning för ett antal olika yrkesgrupper.

    Figur 5. Lönespridning inom landstingskommunal sektor, totalt och för ett antal yrkesgrupper.

Kommunal pension

Den 4 oktober 2013 träffade OFR och SKR/Sobona en överenskommelse om ett nytt pensionsavtal för födda 1986 eller senare, A-KAP-KL. Viss revidering gjordes i avtalet den 17 december 2013. Avtalet som trädde i kraft 1 januari 2014 är ett av arbetsmarknadens bästa avgiftsbestämda tjänstepensionsavtal. Bland annat innebär avtalet ett pensionsintjänande som följer livsinkomstprincipen i kombination med stor trygghet.

Information om AKAP-KL

 

Information om KAP-KL

Pensionsavtalet för anställda i kommun eller region, KAP-KL, trädde i kraft 1 januari 2006. KAP-KL ersätter avtalet PFA 98.  Det finns mer att läsa om det kommunala pensionsavtalet under Våra uppdrag/Pension.