OFR » Branschfakta

Branschfakta

I OFRs branschfakta samlar vi statistik om de anställda inom den offentliga sektorn. Här hittar du bland annat uppgifter om lönenivåer, anställningsform, utbildning och könsfördelning.  

Uppgifterna är hämtade från flera källor och uppdateras årligen. Mer information finns på sidorna för respektive sektor.  

 Primärkommunal sektor

 Regioner

Statlig sektor

,

Branschfakta – Primärkommunal sektor

  • Ca 890 000 personer är anställda inom landets 290 kommuner. Den primärkommunala sektorn är efter den privata sektorn den näst största arbetsmarknadssektorn.
  • Vård för äldre och funktionshindrade är den största verksamheten inom kommunerna, där cirka 35 procent av alla anställda arbetar. Den näst största verksamheten är skolan, där 26 procent av alla kommunanställda arbetar.
  • Exempel på stora yrkesgrupper är socialsekreterare, lärare på förskola, grundskola, gymnasium eller fritidshem, barnskötare, undersköterskor inom äldreomsorgen, vårdbiträden och personliga assistenter.
  • Drygt 76 procent är tillsvidareanställda, övriga 24 procent har en visstidsanställning i form av vikariat eller annan visstidsanställning.
  • Kvinnorna utgör cirka 77 procent av det totala antalet anställda, men bara 71 procent av cheferna är kvinnor. Det har dock skett en ökning av andelen kvinnor bland cheferna under de senaste åren.
  • Cirka 86 procent av de anställda är månadsavlönade. Bland de månadsavlönade arbetar cirka 81 procent heltid.
  • Cirka 40 procent av de månadsavlönade är medlemmar i OFR via sina respektive fackförbund.

Utbildningsnivå inom kommunerna

Drygt hälften av de som arbetar inom primärkommunal sektor har eftergymnasial utbildning, övriga har förgymnasial eller gymnasial utbildning.

Mer detaljerat så har cirka 36 procent har eftergymnasial utbildning på tre år eller mer och 15 procent har eftergymnasial utbildning på mindre än tre år. Cirka 24 procent har treårig gymnasial utbildning, 19 procent gymnasial utbildning på högst två år och 6 procent har förgymnasial utbildning. (Diagram 1)

Diagram 1. Utbildningsnivå anställda inom primärkommunal sektor, 2019

Lönenivå och löneökning år 2019

  • Medellönen* bland kommunanställda var i november år 2019 cirka 31 400 kronor.
  • 25 procent hade mindre än 26 100 kronor i fast månadslön och 25 procent hade mer än 35 100 kronor i fast månadslön, resterande 50 procent hade en månadslön i spannet 26 100 till 35 100 kronor.
  • Mellan november år 2018 och november år 2019 ökade medellönen med ca 900 kronor eller 3,0 procent.
    • *Medellönen är beräknad på ”fast månadslön”, det lönebegrepp där eventuella fasta tillägg ingår, och som Statistiska Centralbyrån (SCB) använder som standard i redovisning av lönenivåer. I avsnittet där lönenivåer och lönespridning för olika yrkesgrupper beskrivs, redovisas däremot lönenivåer som bygger på de anställdas ”grundlön”. Här ingår inga tillägg..

    Lönenivåer i kommunerna år 2009-2019 uppdelat på kön

    Medellönen för samtliga anställda inom primärkommunal sektor var cirka 31 400 kronor i november år 2019. År 2009 var medellönen per månad cirka 24 100, det innebär en ökning på cirka 7 300 kronor eller 30 procent. Förändringen är beräknad utan hänsyn taget till förändringar i strukturen avseende sammansättning av ålder, befattningar, utbildning etc.

    Medellönen för alla anställda kvinnor ökade under samma tidsperiod med cirka 7 500 kronor eller 32 procent, från 23 700 kronor år 2009 till 31 200 kronor år 2019. Männens medellön ökade med cirka 6 600 kronor eller 26 procent, från 25 400 kronor till 32 000 kronor. (Diagram 2)

    Diagram 2. Medellöner primärkommunal sektor år 2009-2019

    Nominell och reell löneökning

    Nominell löneökning

    Medellönen ökade nominellt, dvs. utan hänsyn taget till inflation, med cirka 7 300 kronor eller 30 procent i kommunerna mellan åren 2009 och 2019. I övrig offentlig sektor, staten och regionerna, var motsvarande löneökning 28 respektive 29 procent. (Diagram 3)

    Diagram 3. Utveckling medellöner  år 2009-2019, offentlig sektor, nominellt

    Reell löneökning

    Reellt, dvs. med hänsyn taget till inflation och med medellönerna omräknade till 2019 års penningvärde, var ökningen cirka 4 500 kronor eller 17 procent mellan åren 2009 och 2019. I staten och regioner var motsvarande ökning cirka 5 000 kronor eller 15 procent respektive 5 200 kronor eller 16 procent. (Diagram 4)

    Diagram 4. Utveckling medellöner år 2009-2019, offentlig sektor, reellt. Basår 2019.

    Lönenivåer* och lönespridning för ett antal yrkesgrupper

    Lönespridningen, mätt som kvoten mellan 90:e percentilen och 10:e percentilen, var i november år 2017 i den primärkommunala sektorn som helhet cirka 1,8. Diagrammet nedan (Diagram 5) visar lönespridning för ett antal olika yrkesgrupper.

    Figur 5. Lönespridning inom primärkommunal sektor, totalt och för ett antal yrkesgrupper.

,

Branschfakta – Landstingskommunal sektor

  • Cirka 300 000 personer är anställda inom någon av Sveriges 21 regioner.
  • Det största verksamhetsområdet är hälso- och sjukvård där cirka 76 procent arbetar.
  • Cirka 85 procent är tillsvidareanställda, övriga har ett vikariat eller annan visstidsanställning.
  • Kvinnorna utgör cirka 78 procent av de anställda inom landstingen men bara 73 procent av cheferna är kvinnor.
  • Exempel på stora yrkesgrupper är läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.
  • Cirka 91 procent är månadsavlönade, övriga 9 procent utgörs av timavlönade och arvoderade. Bland de månadsavlönade arbetar cirka 89 procent heltid.
  • Cirka 49 procent av de månadsavlönade är anslutna till OFR via sitt fackförbund.

Utbildningsnivå inom regionerna

Utbildningsnivån är hög bland de som arbetar inom regionerna. Drygt 70 procent har eftergymnasial utbildning, övriga har gymnasial eller förgymnasial utbildning.

Mer detaljerat så har cirka 3 procent forskarutbildning, 53 procent eftergymnasial utbildning på tre år eller mer och 15 procent eftergymnasial utbildning på mindre än tre år. Cirka 14 procent har treårig gymnasial utbildning, 13 procent gymnasial utbildning på högst två år och 1 procent förgymnasial utbildning. (Diagram 1).

Diagram 1. Utbildningsnivå anställda inom regionerna, år 2019

Lönenivå och löneökning år 2019

  • Medellönen* bland anställda inom regionerna var i november 2019 cirka 38 300 kronor.
  • 25 procent hade mindre än 28 700 kronor i fast månadslön och 25 procent hade mer än 41 200 kronor i fast månadslön, resterande 50 procent hade en månadslön i spannet 28 700 till 42 200 kronor.
  • Mellan november år 2018 och november år 2019 ökade medellönen med ca 900 kronor eller 2,4 procent.
    • *Medellönen är beräknad på ”fast månadslön”, det lönebegrepp där eventuella fasta tillägg ingår, och som Statistiska Centralbyrån (SCB) använder som standard i redovisning av lönenivåer.  I avsnittet där lönenivåer och lönespridning för olika yrkesgrupper beskrivs, redovisas däremot lönenivåer som bygger på de anställdas ”grundlön”. Här ingår inga tillägg.

    Lönenivåer i landsting/regioner år 2009 – 2019 uppdelat på kön

    Medellönen för samtliga anställda inom regionerna var cirka 38 300 kronor i november år 2019. År 2009 var medellönen per månad cirka 29 700, det innebär en ökning på cirka 8 600 kronor eller 29 procent. Förändringen är beräknad utan hänsyn taget till förändringar i strukturen avseende sammansättning av ålder, befattningar, utbildning etc.

    Medellönen för kvinnor ökade under samma tidsperiod med cirka 8 800 kronor eller 32 procent, från 27 600 kronor år 2009 till 36 400 kronor år 2019. Männens medellön ökade med cirka 7 100 kronor eller 19 procent, från 37 700 kronor till 44 800 kronor. (Diagram 2).

    Diagram 2. Medellöner landsting/regioner, år 2009 – 2019

    Nominell och reell löneökning

    Nominell löneökning

    Medellönen ökade nominellt, dvs. utan hänsyn taget till inflation, med cirka 8 600 kronor eller 29 procent i landstinget/regionerna mellan åren 2009 och 2019. I övrig offentlig sektor, statlig och primärkommunal, var motsvarande ökning 28 respektive 30 procent. (Diagram 3)

    Diagram 3. Utveckling medellöner år 2009–2019, offentlig sektor, nominellt.

    Reell löneökning

    Reellt, dvs. med hänsyn taget till inflation och med medellönerna omräknade till 2019 års penningvärde, var ökningen cirka 5 200 kronor eller 16 procent mellan åren 2009 och 2019. I statlig och primärkommunal sektor var motsvarande ökning cirka 5 000 kronor eller 15 procent respektive 4 500 kronor eller 17 procent.(Diagram 4)

    Diagram 4. Utveckling medellöner år 2009-2019, offentlig sektor, reellt. Basår 2019.

    Lönenivåer* och lönespridning för ett antal yrkesgrupper

    Lönespridningen, mätt som kvoten mellan 90:e percentilen och 10:e percentilen, var i november år 2017 inom regionerna som helhet cirka 2,2. Diagrammet nedan (Diagram 5) visar lönespridning för ett antal olika yrkesgrupper.

    Figur 5. Lönespridning inom regionerna, totalt och för ett antal yrkesgrupper.

,

Branschfakta – Statlig sektor

    • Cirka 269 000 personer har en anställning inom den statliga sektorn. .
    • Av dessa är cirka 81 000 personer, eller 30 procent, anställda inom verksamhetsområdet utbildning. Cirka 56 000 eller 21 procent arbetar inom samhällsskydd och rättsskipning.
    • Den största myndigheten är Polismyndigheten med närmare 33 000 anställda, följt av Försvarsmakten med cirka 23 000 anställda. Andra stora myndigheter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården och Skatteverket som alla har mer än 10 000 anställda.
    • De månadsavlönade utgör cirka 95 procent av de anställda.
    • Cirka 78 procent inom staten är tillsvidareanställda, övriga är visstidsanställda.
    • Cirka 52 procent av de anställda inom staten är kvinnor. Av ed cirka 15 000 anställda som är klassificerade som chef i lönestatistiken är ungefär hälften kvinnor. Andelen kvinnor bland cheferna har ökat kraftigt under de senaste åren.(Tabell 1)

      •  

      Tabell 1. Andel kvinnor totalt och andel kvinnor bland chefer i lönestatistiken.

         

      • Exempel på stora yrkesgrupper inom staten är universitets- och högskolelärare, poliser, militärer, kriminalvårdare, jurister, utredare och socialförsäkringshandläggare.
      • Bland de anställda är cirka 96 000 eller cirka 36 procent anslutna till OFR via sina fackförbund.

       

      Utbildningsnivå inom staten

      Bland de statligt anställda har cirka 12 procent forskarutbildning, 43 procent eftergymnasial utbildning på tre år eller mer och 13 procent eftergymnasial utbildning på mindre än tre år. Cirka 11 procent har treårig gymnasial utbildning, 6 procent gymnasial utbildning på högst två år och 1 procent förgymnasial utbildning. (Diagram 1)

      Diagram 1. Utbildningsnivå anställda inom statlig sektor, år 2019

      För cirka 14 procent av de statligt anställda saknas uppgift om utbildningsnivå. Enligt Statistiska Centralbyrån ingår anställda inom Polismyndigheten i den gruppen.
       

      Lönenivå och löneökning år 2019

      • Medellönen* bland statligt anställda var i september 2019 cirka 38 900 kronor.
      • 25 procent hade mindre än 30 000 kronor i fast månadslön och 25 procent hade mer än 44 500 kronor i fast månadslön, resterande 50 procent hade en månadslön i spannet 30 000 till 44 500 kronor.
      • Mellan september år 2018 och september år 2019 ökade medellönen med ca 900 kronor eller 3,0 procent.

        •  

        • *Medellönen är beräknad på ”fast månadslön”, det lönebegrepp där eventuella fasta tillägg ingår, och som Statistiska Centralbyrån (SCB) använder som standard i redovisning av lönenivåer. I avsnittet där lönenivåer och lönespridning för olika yrkesgrupper beskrivs, redovisas däremot lönenivåer som bygger på de anställdas ”grundlön”. Här ingår inga tillägg.

        Lönenivåer i staten år 2009-2019 uppdelat på kön

        Medellönen för samtliga anställda inom statlig sektor var cirka 38 900 kronor i september år 2019. År 2009 var medellönen per månad cirka 30 400, det innebär en ökning på cirka 8 500 kronor eller 28 procent. Förändringen är beräknad utan hänsyn taget till förändringar i strukturen avseende sammansättning av ålder, befattningar, utbildning etc.

        Medellönen för alla anställda kvinnor ökade under samma tidsperiod med cirka 9 100 kronor eller 32 procent, från 28 600 kronor år 2009 till 37 700 kronor år 2019. Männens medellön ökade med cirka 8 000 kronor eller 25 procent, från 32 200 kronor till 40 200 kronor. (Diagram 2)

        Diagram 2. Medellöner statlig sektor år 2009-2019

        Nominell och reell löneökning

        Nominell löneökning

        Medellönen ökade nominellt, dvs. utan hänsyn taget till inflation, med cirka 8 500 kronor eller 28 procent i staten mellan åren 2009 och 2019. I övrig offentlig sektor, primärkommunal sektor och regioner, var motsvarande ökning 30 respektive 29 procent. (Diagram 3)

        Diagram 3. Utveckling medellöner år 2009-2019, offentlig sektor, nominellt.

        Reell löneökning

        Reellt, dvs. med hänsyn taget till inflation och med medellönerna omräknade till 2019 års penningvärde, var ökningen cirka 5 000 kronor eller 15 procent mellan åren 2009 och 2019. I primärkommunal sektor och landsting/regioner var motsvarande ökning cirka 4 500 kronor eller 17 procent respektive 5 200 kronor eller 16 procent. (Diagram 4)

        Diagram 4. Utveckling medellöner år 2009-2019, offentlig sektor, reellt. Basår 2019.

        Lönenivåer* och lönespridning för ett antal yrkesgrupper

        Lönespridningen, mätt som kvoten mellan 90:e percentilen och 10:e percentilen, var i september år 2017 cirka 2,1 för statliga sektorn totalt. Diagrammet nedan (Diagram 5) visar lönespridning för ett antal olika yrkesgrupper. Exempelvis var lönespridningen för gruppen domare cirka 1,9 och för gruppen kriminalvårdare cirka 1,3.

        Diagram 5. Lönespridning inom statlig sektor, totalt och för ett antal yrkesgrupper.

logo-footer Besöksadress: Linnégatan 10 Postadress: Box 5260, 102 46 Stockholm Telefon: Kontakt E-post: ofr@ofr.se