Branschfakta

 Primärkommunal sektor

 Landstingskommunal sektor

 Statlig sektorn

Branschfakta – Primärkommunal sektor

  • Ca 890 000 personer är anställda inom landets 290 kommuner. Den primärkommunala sektorn är efter den privata sektorn den näst största arbetsmarknadssektorn.
  • Vård för äldre och funktionshindrade är den största verksamheten inom kommunerna, där cirka 35 procent av alla anställda arbetar. Den näst största verksamheten är skolan, där 26 procent av alla kommunanställda arbetar.
  • Exempel på stora yrkesgrupper är socialsekreterare, lärare på förskola, grundskola, gymnasium eller fritidshem, barnskötare, undersköterskor inom äldreomsorgen, vårdbiträden och personliga assistenter.
  • Cirka 74 procent är tillsvidareanställda, övriga 26 procent har en visstidsanställning i form av vikariat eller annan visstidsanställning.
  • Kvinnorna utgör cirka 77 procent av det totala antalet anställda, men bara 70 procent av cheferna är kvinnor.
  • Drygt 84 procent av de anställda är månadsavlönade. Bland de månadsavlönade arbetar cirka 80 procent heltid. Andelen som arbetar heltid har ökar något under de senaste åren.
  • Cirka 40 procent av de månadsavlönade är medlemmar i OFR via sina respektive fackförbund.

Utbildningsnivå inom kommunerna

Drygt hälften av de som arbetar inom primärkommunal sektor har eftergymnasial utbildning, övriga har förgymnasial eller gymnasial utbildning.

Mer detaljerat så har cirka 36 procent har eftergymnasial utbildning på tre år eller mer och 15 procent har eftergymnasial utbildning mindre än tre år. Cirka 24 procent har treårig gymnasial utbildning, 19 procent gymnasial utbildning på högst två år och 6 procent har förgymnasial utbildning. (Figur 1)

Figur 1. Utbildningsnivå anställda inom primärkommunal sektor, 2018


Lönenivå och löneökning år 2018

  • Medellönen* bland kommunanställda var i november år 2018 cirka 30 500 kronor.
  • 25 procent hade mindre än 25 500 kronor i fast månadslön och 25 procent hade mer än 34 100 kronor i fast månadslön, resterande 50 procent hade en månadslön i spannet 25 500 till 34 100 kronor.
  • Mellan november år 2017 och november år 2018 ökade medellönen med ca 700 kronor eller 2,3 procent.
    • *Medellönen är beräknad på ”fast månadslön”, det lönebegrepp där eventuella fasta tillägg ingår, och som Statistiska Centralbyrån (SCB) använder som standard i redovisning av lönenivåer. I avsnittet där lönenivåer och lönespridning för olika yrkesgrupper beskrivs, redovisas däremot lönenivåer som bygger på de anställdas ”grundlön”. Här ingår inga tillägg.

Lönenivåer i kommunerna år 2008-2018 uppdelat på kön

Medellönen för samtliga anställda inom primärkommunal sektor var cirka 30 500 kronor i november år 2018. År 2008 var medellönen per månad cirka 23 200, det innebär en ökning på cirka 7 300 kronor eller 32 procent. Förändringen är beräknad utan hänsyn taget till förändringar i strukturen avseende sammansättning av ålder, befattningar, utbildning etc.

Medellönen för alla anställda kvinnor ökade under samma tidsperiod med cirka 7 500 kronor eller 33 procent, från 22 800 kronor år 2008 till 30 300 kronor år 2018. Männens medellön ökade med cirka 6 500 kronor eller 26 procent, från 24 700 kronor till 31 200 kronor. (Figur 2)

Figur 2. Medellöner primärkommunal sektor  2008-2018


Nominell och reell löneökning

Nominell löneökning

Medellönen ökade nominellt, dvs. utan hänsyn taget till inflation, med cirka 7 300 kronor eller 32 procent i kommunen mellan åren 2008 och 2018. I övrig offentlig sektor, statlig och landstingskommunal, var motsvarande löneökning 31 procent. (Figur 3)

Figur 3. Utveckling medellöner  2008-2018, offentlig sektor, nominellt


Reell löneökning

Reellt, dvs. med hänsyn taget till inflation och med medellönerna för år 2018 omräknade till 2008 års penningvärde, ökade medellönerna med cirka 4 700 kronor eller 20 procent mellan åren 2008 och 2018 i kommunen. I statlig och landstingskommunal sektor var motsvarande löneökning cirka 5 700 kronor eller 19 procent respektive 5 700 kronor eller 20 procent. (Figur 4)

Figur 4. Utveckling medellöner  2008-2018, offentlig sektor, reellt


Lönenivåer* och lönespridning för ett antal yrkesgrupper

Lönespridningen, mätt som kvoten mellan 90:e percentilen och 10:e percentilen, var i november år 2017 i den primärkommunala sektorn som helhet cirka 1,8. (Figur 5) visar lönespridning för ett antal olika yrkesgrupper.

    • *Lönenivåerna i diagrammet bygger på de anställdas grundlön, dvs. fast månadslön exklusive eventuella fasta eller rörliga tillägg.

Figur 5. Lönespridning inom primärkommunal sektor, totalt och för ett antal yrkesgrupper.

 


Källor

  • Sammansättning avseende verksamhet och personal (anställningsform, yrkesgrupper, könsfördelning etc.): SKL:s hemsida, partsgemensam lönestatistik från SKL bearbetat på OFR samt Statistiska Centralbyrån (SCB).
  • Utbildningsnivåer, lönenivåer och löneökningar: SCB


Mer statistik i ämnet

Anställningar inom primärkommunal sektor

Utbildningsnivåer

Lönenivåer

Löneutveckling och lönespridning


Sidansvarig: lena.janzon@ofr.se

Branschfakta – Landstingskommunal sektor

  • Cirka 295 000 personer är anställda inom någon av de 21 regionerna i Sverige.
  • Det största verksamhetsområdet är hälso- och sjukvård där cirka 77 procent arbetar.
  • Cirka 83 procent är tillsvidareanställda, övriga har ett vikariat eller annan visstidsanställning.
  • Kvinnorna utgör cirka 78 procent av de anställda inom landstingen men bara 73 procent av cheferna är kvinnor.
  • Exempel på stora yrkesgrupper är läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.
  • Cirka 91 procent av de anställda i landstingskommunal sektor är månadsavlönade, övriga 9 procent utgörs av timavlönade och arvoderade. Bland de månadsavlönade arbetar cirka 89 procent heltid.
  • Drygt 50 procent av de månadsavlönade i är anslutna till OFR via sitt fackförbund.

Utbildningsnivå inom landstingskommunal sektor

Utbildningsnivån är hög bland de som arbetar inom landstingskommunal sektor. Drygt 70 procent har eftergymnasial utbildning, övriga har gymnasial eller förgymnasial utbildning.

Mer detaljerat så har cirka 3 procent forskarutbildning, 53 procent eftergymnasial utbildning på tre år eller mer och 15 procent eftergymnasial utbildning på mindre än tre år. Cirka 14 procent har treårig gymnasial utbildning, 13 procent gymnasial utbildning på högst två år och 2 procent förgymnasial utbildning. (Figur 1).

Figur 1. Utbildningsnivå anställda inom landstingskommunal sektor, år 2018


Lönenivå och löneökning år 2018

  • Medellönen* bland landstings-/regionanställda var i november 2018 cirka 37 400 kronor.
  • 25 procent hade mindre än 28 000 kronor i fast månadslön och 25 procent hade mer än 40 100 kronor i fast månadslön, resterande 50 procent hade en månadslön i spannet 28 000 till 40 100 kronor.
  • Mellan november år 2017 och november år 2018 ökade medellönen med ca 800 kronor eller 2,2 procent.
    • * Medellönen är beräknad på ”fast månadslön”, det lönebegrepp där eventuella fasta tillägg ingår, och som Statistiska Centralbyrån (SCB) använder som standard i redovisning av lönenivåer.  I avsnittet där lönenivåer och lönespridning för olika yrkesgrupper beskrivs, redovisas däremot lönenivåer som bygger på de anställdas ”grundlön”. Här ingår inga tillägg.

Lönenivåer i landsting/regioner år 2008 – 2018 uppdelat på kön

Medellönen för samtliga anställda inom landstingskommunal sektor var cirka 37 400 kronor i november år 2018. År 2008 var medellönen per månad cirka 28 500, det innebär en ökning på cirka 9 700 kronor eller 36 procent. Förändringen är beräknad utan hänsyn taget till förändringar i strukturen avseende sammansättning av ålder, befattningar, utbildning etc.

Medellönen för landstingsanställda kvinnor ökade under samma tidsperiod med cirka 9 000 kronor eller 34 procent, från 26 500 kronor år 2008 till 35 500 kronor år 2018. Männens medellön ökade med cirka 7 900 kronor eller 22 procent, från 36 500 kronor till 44 400 kronor. (Figur 2).

Figur 2. Medellöner landstingskommunal sektor, år 2008 – 2018


Nominell och reell löneökning

Nominell löneökning

Medellönen ökade nominellt, dvs. utan hänsyn taget till inflation, med cirka 8 900 kronor eller 31 procent i landstinget mellan åren 2008 och 2018. I övrig offentlig sektor, statlig och primärkommunal, var motsvarande löneökning 31 respektive 32 procent. (Figur 3)

Figur 3. Löneutveckling, nominellt, offentlig sektor, år 2008–2018


Reell löneökning

Reellt, dvs. med hänsyn taget till inflation och med medellönerna för år 2018 omräknade till 2008 års penningvärde, ökade medellönerna med cirka 5 700 kronor eller 20 procent mellan åren 2008 och 2018 i landstinget. I statlig och primärkommunal sektor var motsvarande löneökning cirka 5 400 kronor eller 19 procent respektive 5 700 kronor eller 20 procent.(Figur 4)

Figur 4. Löneutveckling, reellt, offentlig sektor, år 2008 – 2018



Lönenivåer* och lönespridning för ett antal yrkesgrupper

Lönespridningen, mätt som kvoten mellan 90:e percentilen och 10:e percentilen, var i november år 2017 i den landstingskommunala sektorn som helhet cirka 2,2. Diagrammet nedan (Figur 5) visar lönespridning för ett antal olika yrkesgrupper.

    • * Lönenivåerna i diagrammet bygger på de anställdas grundlön, dvs. fast månadslön exklusive eventuella fasta eller rörliga tillägg.

Figur 5. Lönespridning inom landstingskommunal sektor, totalt och för ett antal yrkesgrupper.

 

Källor

  • Sammansättning avseende verksamhet och personal (anställningsform, yrkesgrupper, könsfördelning etc.): Sveriges kommuner och landsting (SKL), Partsgemensam lönestatistik från SKL bearbetat på OFR och Statistiska Centralbyrån (SCB).
  • Utbildningsnivåer, lönenivåer och löneökningar: SCB

Mer statistik i ämnet

Anställda i landstingskommunal sektor

Lönenivåer

Löneutveckling och lönespridning

 

Sidansvarig: lena.janzon@ofr.se

Branschfakta – Statlig sektor

  • Cirka 266 000 personer har en anställning inom den statliga sektorn. Av dessa arbetar cirka 34 procent i Mellersta Sverige, 30 procent i Stockholms län, 20 procent i Södra Sverige och 15 procent i Norra Sverige.
  • Cirka 78 000 personer är anställda inom verksamhetsområdet utbildning, vilket motsvarar ca 29 procent. Cirka 55 000 eller 21 procent arbetar inom verksamhetsområdet samhällsskydd och rättsskipning.
  • Den största myndigheten är Polismyndigheten med närmare 32 000 anställda, följt av Försvarsmakten med drygt 20 000 anställda. Andra stora myndigheter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården och Skatteverket som alla har mer än 10 000 anställda.
  • De månadsavlönade utgör drygt 95 procent av de anställda.
  • Cirka 77 procent inom staten är tillsvidareanställda, övriga är visstidsanställda.
  • Cirka 52 procent av de anställda inom staten är kvinnor men bland cheferna är bara 45 procent kvinnor.
  • Exempel på stora yrkesgrupper inom staten är universitets- och högskolelärare, poliser, militärer, kriminalvårdare, jurister, utredare och socialförsäkrings¬hand-läggare.
  • Bland de anställda är drygt 97 000 eller cirka 37 procent anslutna till OFR via sina fackförbund.

 

Utbildningsnivå inom staten

Utbildningsnivån är hög bland de som arbetar inom statlig sektor. Tre av fyra har eftergymnasial utbildning, övriga har gymnasial eller förgymnasial utbildning.

Mer detaljerat så har cirka 12 procent forskarutbildning, 45 procent eftergymnasial utbildning på tre år eller mer och 21 procent eftergymnasial utbildning på mindre än tre år. Cirka 12 procent har treårig gymnasial utbildning, 7 procent gymnasial utbildning på högst två år och 2 procent förgymnasial utbildning. För cirka 1 procent av de statligt anställda saknas uppgift om utbildningsnivå (Figur 1)

Figur 1. Utbildningsnivå anställda inom statlig sektor, 2018


Lönenivå och löneökning år 2018

  • Medellönen* bland statligt anställda var i september 2018 cirka 38 000 kronor.
  • 25 procent hade mindre än 29 400 kronor i fast månadslön och 25 procent hade mer än 43 500 kronor i fast månadslön, resterande 50 procent hade en månadslön i spannet 29 400 till 43 500 kronor.
  • Mellan september år 2017 och september år 2018 ökade medellönen med ca 1 100 kronor eller 3,0 procent.
    • * Medellönen är beräknad på ”fast månadslön”, det lönebegrepp där eventuella fasta tillägg ingår, och som Statistiska Centralbyrån (SCB) använder som standard i redovisning av lönenivåer. I avsnittet där lönenivåer och lönespridning för olika yrkesgrupper beskrivs, redovisas däremot lönenivåer som bygger på de anställdas ”grundlön”. Här ingår inga tillägg.

Lönenivåer i staten år 2008-2018 uppdelat på kön

Medellönen för samtliga anställda inom statlig sektor var cirka 38 000 kronor i september år 2018. År 2008 var medellönen per månad cirka 29 100, det innebär en ökning på cirka 8 900 kronor eller 31 procent. Förändringen är beräknad utan hänsyn taget till förändringar i strukturen avseende sammansättning av ålder, befattningar, utbildning etc.

Medellönen för alla anställda kvinnor ökade under samma tidsperiod med cirka 9 100 kronor eller 33 procent, från 27 700 kronor år 2008 till 36 800 kronor år 2018. Männens medellön ökade med cirka 8 400 kronor eller 27 procent, från 31 000 kronor till 39 400 kronor. (Figur 2)

Figur 2. Medellöner statlig sektor år 2008-2018


Nominell och reell löneökning

Nominell löneökning

Medellönen ökade nominellt, dvs. utan hänsyn taget till inflation, med cirka 8 900 kronor eller 31 procent i staten mellan åren 2008 och 2018. I övrig offentlig sektor, primärkommunal och landstingskommunal sektor, var motsvarande löneökning 32 respektive 31 procent. (Figur 3)

Figur 3. Utveckling medellöner 2008-2018, offentlig sektor, nominellt.


Reell löneökning

Reellt, dvs. med hänsyn taget till inflation och med medellönerna för år 2018 omräknade till 2008 års penningvärde, ökade medellönerna med cirka 5 700 kronor eller 19 procent mellan åren 2008 och 2018 i staten. I primärkommunal och landstingskommunal sektor var motsvarande löneökning cirka 4 700 kronor eller 20 procent respektive 5 700 kronor eller 20 procent. (Figur 4)

Figur 4. Utveckling medellöner år 2008 – 2018, offentlig sektor, reellt. 


Lönenivåer* och lönespridning för ett antal yrkesgrupper

Lönespridningen, mätt som kvoten mellan 90:e percentilen och 10:e percentilen, var i september år 2017 cirka 2,1 för statliga sektorn totalt. Diagrammet nedan (Figur 5) visar lönespridning för ett antal olika yrkesgrupper. Exempelvis var lönespridningen för gruppen domare cirka 1,9 och för gruppen kriminalvårdare cirka 1,3.

    • * Lönenivåerna i diagrammet bygger på de anställdas grundlön, dvs. fast månadslön exklusive eventuella fasta eller rörliga tillägg.

Figur 5. Lönespridning inom statlig sektor, totalt och för ett antal yrkesgrupper.

Källor

  • Sammansättning avseende verksamhet och personal (anställningsform, yrkesgrupper, könsfördelning etc.): Partsgemensam statistikrapport Arbetsgivarverket (AgV), partsgemensam lönestatistik från AgV bearbetat på OFR och Statistiska Centralbyrån (SCB).
  • Utbildningsnivåer, lönenivåer och löneökningar: SCB

Mer statistik i ämnet

Utbildningsnivåer

Lönenivåer

Löneutveckling och lönespridning

 

Sidansvarig: lena.janzon@ofr.se