Nu krävs idéer och verktyg för att stävja ohälsan

Sjukskrivningstalen ökar på ett högst oroande sätt. Hur fort den negativa utvecklingen sker kan tydligast visas genom att kostnaderna för sjukpenning och rehabilitering har ökat med 55 procent sedan 2010 och att om inget görs för att bryta trenden kommer kostnaden inom 4 år totalt sett uppgå till oerhörda 47 miljarder kronor, enligt analys av Försäkringskassan. Det är kvinnor som står för den största ökningen.

47 miljarder kronor! Beloppet är helt ogreppbart och tanken svindlar. Om man ska ha en positiv ingång inser man att idéer och verktyg för att stävja ohälsa är väl värt att investera i. Det är en bra början.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har det tuffa uppdraget att från regeringens sida hantera problemet och göra vad som krävs för att hindra utvecklingen. Som ett led i detta arbete har hon tagit initiativet till att träffa arbetsmarknadens parter för att diskutera lösningar för framtiden. Ett utmärkt initiativ och från OFR får vi möjligheten till dialog den 6 maj. Vi företräder sammantaget 560 000 medlemmar och kan bland våra medlemsgrupper tydligt se att det är den psykosociala arbetsmiljön som främst förorsakar ohälsa, varför vi kommer att fokusera på den.

Först och främst; det finns inga enkla grepp för att få ner sjuktalens utveckling, det är hårt och långsiktigt arbete med utveckling av de kända verktygen som fungerar. Några tankar;

  • Mot bakgrund av den förra förändringen av sjukskrivningsreglerna finns all anledning att följa upp vad som var framgångsfaktorer för att nedbringa sjuktalen. Vi talar då inte om effekten av själva regelförändringen i sig, utan på det faktiskt förebyggande och lyckosamt rehabiliterande. Fanns de faktorerna och hur har de utvecklats?
  • Satsa mer på de förebyggande åtgärderna för det är mest effektivt – anslå mer till forskning och till Arbetsmiljöverket som på övergripande nivå ger nödvändig kunskap och konkret input till arbetsgivarna och till parterna gemensamt.
  • Relansera SAM – systematiskt arbetsmiljöarbete – samtidigt som den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö införs. Dessa föreskrifter fångar in hela den psykosociala arbetsmiljön. Se till att Arbetsmiljöverket har avsatt resurser för att implementera och följa upp dem om och om igen.
  • Det förebyggande arbetet ska fokusera på organisatoriska faktorer och inte på individen. Som Arbetsmiljöverket konstaterar ” Problemen med ohälsosam arbetsbelastning bottnar ofta i organisatoriska brister när det gäller att balansera mål och krav med tillgängliga resurser för arbetets utförande”.
  • Jobba hellre med ”tuff push” i förhållande till arbetsgivarna än att återinföra nygamla avgifter, det senare underlättar inte för sjuka att rehabiliteras och få nytt jobb.
  • Oaktat att arbetsgivarna bär det huvudsakliga ansvaret behöver parterna ställa arbetsmiljöfrågorna högre på agendan. Det kan bland annat innebära att arbeta intensivare och tydligare med rehabiliteringskedjan.
  • Arbetsplatsernas kompetens och arbete kan behöva kompletteras med företagshälsovård. Resursbrist och inte sällan brist på relevanta krav/innehåll vid upphandling gör att företagshälsovården inte utgör det tydliga verktyg som de skulle kunna utgöra både i det förebyggande och rehabiliterande arbetet.

Vi tror att riksdag och regering behöver ha en partipolitisk bred och långsiktig strategi i dessa frågor och ja, faktiskt behöver även vi parter hållas på tå för att vara fokuserade i arbetsmiljöarbetet framöver. Ser rent av fram emot det!

/Eva Fagerberg

2015-04-29

Dela: