Hållbara medarbetare?

Läser med intresse Dagens Samhälle 14 mars Så kan kommuner handla hållbart och noterar att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är på gång med att ge ut nya råd för mer hållbar upphandling.

Kommunerna är kraftfulla aktörer inom upphandling och i sektorn upphandlas för 300 miljarder kronor per år. Det betyder stor påverkan på de varor och tjänster som köps och i förlängningen på de som erbjuds.

Vilka kriterier som anges i upphandlingen styr hela resultatet och under de år upphandling varit aktuellt har kriterierna/kraven modifierats, inte sällan utan debatt från olika håll. En del krav utgör måsten, andra är möjliga och mer baserade på en önskvärd långsiktig utveckling. Dessa nya råd från SKL som förpackas i en skrift gör det lättare för kommunerna att göra rätt hela vägen, det vill säga både långsiktigt strategiskt och i den aktuella upphandlingen. Jag citerar ur artikeln ”Politiken måste sätta upp mål, ha tydlig policy, skapa en organisation med tillräckliga resurser, följa upp och samarbeta med andra kommuner och näringslivet”.

Det är lysande. Det är långsiktigt. Verkligen bra för hållbart klimat och helt nödvändigt inför framtiden.

Varför inte nyttja begreppet hållbart ännu mer?

Efter detta initiativ ser jag en naturlig utveckling, nämligen SKLs råd vid upphandling för hållbara medarbetare. De upphandlade tjänsterna eller varorna kan direkt eller indirekt påverka medarbetarna att bli mer eller mindre hållbara. Kan ni se devisen framför er – hur upphandlar vi varor och tjänster för att få hållbara medarbetare, den viktigaste ingrediensen i en kvalitetssäkrad välfärd?

Kompetensförsörjningsbehovet i sektorn är en utmaning sedan lång tid. Det betyder också att behovet av att få personalen att hålla längre är stort, det finns ingen poäng med att rekrytera nya om de gamla inte finner anledning att stanna. De som arbetat i våra skolor, i socialtjänsten eller inom vården ett tag behöver omhändertas för att kommunen ska kunna erbjuda kvalitet och för att medarbetarna ska kunna bidra under längre tid. I skriften skulle anges väsentliga faktorer, bland annat: verksamhetsanpassade förmåner, säkerställd och fungerande samverkan, verifierad OSA- och SAM-hantering, förebyggande verksamhet för att motverka ohälsa, individanpassad rehabilitering, som exempel.

Utan tvivel har SKL material hemmavid för att få fram en sådan vägledande skrift. Annars är det helt okej att använda OFRs nya handbok Facklig handbok för BÄTTRE OFFENTLIG UPPHANDLING som vi lanserade tidigare i vår.

(Vi har också tagit fram material om OSA och SAM! )

26 mars 2019

Eva Fagerberg,  kanslichef/1:a ombudsman OFR