Finns djävulen i detaljerna? Om omställningsstudiestödet, Tidöavtalet och semantik

Sverige har nu ett Tidöavtal, som presenterades på förmiddagen fredagen den 14 oktober 2022, och troligtvis också en ny regering på plats snart. Som utredare på OFR tänkte jag spontant att det troligtvis inte står särskilt mycket i detta avtal som direkt påverkar det som jag har på mitt bord. Nyfiken som jag är skrev jag ändå ut avtalet och skummade som hastigast igenom det.

En av de frågor jag arbetar med är reformen kring omställningsstudiestödet som nu genomförs och som är resultatet av förhandlingar mellan parterna på svensk arbetsmarknad. Närmare bestämt är jag mest intresserad av hur utvecklingen nu kommer se ut under den närmaste tiden kopplat till omställningsavtalet i statlig sektor samt dess motsvarighet i kommuner och regioner, KOM-KR (av förklarliga skäl då jag ju arbetar på OFR).

När jag då under avsnittet ”Direktiv samarbetsprojekt Tillväxt och hushållsekonomi” i punkten 3 ”Företagande och produktivitet” hittar en skrivning om omställningsstödet i Tidöavtalet hajar jag till. Jag slutar att skumma och läser noga (kanske för noga?) igenom vad som står skrivet. Så här står det: ”Omställningsstödet, som är en följd av parternas överenskommelse, ska förvaltas på så sätt att det används till utbildningar med hög efterfrågan på arbetsmarknaden och därmed motverkar kompetensbrist och stärker näringslivets konkurrenskraft”. Skrivningen gör att jag faktiskt sätter kaffet i vrångstrupen lite.

För mycket av det som står i meningen är korrekt, bra och det är toppen att partierna som träffat överenskommelsen utlovar att reformen ”ska förvaltas”. Men samtidigt brukar man ju säga att djävulen finns i detaljerna och att inte skriva något specifikt om offentlig sektor känns oerhört märkligt om man nu skriver specifikt om ”näringslivets konkurrenskraft” (för ett alternativ hade så klart varit att i stället uttrycka sig i allmänna termer kring svensk arbetsmarknad). Och nej, jag är inte obekant med industriavtalet och att skatteintäkter från näringslivet är centralt i svensk ekonomi.

Men denna reform är väldigt viktig för såväl medarbetare som arbetsgivare i offentlig sektor. Och då menar jag inte bara att personer som redan arbetar i offentlig sektor kan nyttja omställningsstudiestödet utan även att personer som inte jobbar i sektorn kan använda omställningsstudiestödet för att ställa om och börja arbeta i sektorn och vice versa. Det här är en sammanhållen reform till gagn för hela den svenska arbetsmarknaden och minst lika viktigt för samtliga arbetstagare på densamma, oberoende av vilken bransch och/eller sektor man befinner sig i.  Men ska man läsa meningen som skrivits i Tidöavtalet om denna reform med de snälla glasögonen på så är detta bara en oavsiktlig lapsus.

Än märkligare och oroväckande är dock valet att formulera sig kring ”hög efterfrågan på arbetsmarknaden”. Återigen kan man tycka att jag här läser avtalet som fan läser bibeln. Det är dock de facto så att CSN när de nu kontaktar omställningsorganisationer på svensk arbetsmarknad, för att få ett yttrande kring de som sökt omställningsstudiestöd, uttrycker sig i termer av ”hård konkurrens eller överetablering”. Ja, CSN öppnar rentav upp för att det även kan råda hård konkurrens eller överetablering på arbetsmarknaden inom det arbetsområde en utbildning avser men att det ändå kan vara lämpligt för en individ (givet ingångsvärdena) att kompetensutveckla sig inom det området.

CSNs agerande är helt i enlighet med att detta handlar om en reform kopplad till individer och en omställning som stärker individer till gagn för hela arbetsmarknaden (i enlighet med det parterna avtalat). En frihetsreform för individen om man så vill. Man får heller inte glömma att detta var en förhandling som också innehöll förändringar av LAS. Ska man återigen prata om ord som enligt min mening saknas i denna skrivning i avtalet, kan man därför också lyfta ordet individ.

För det blir faktiskt bakvänt att tänka att en massa utbildningar ska skapas för att fylla en efterfrågan på arbetsmarknaden. Missförstå mig rätt men denna reform kommer aldrig att funka genom att man försöker skapa en massa utbildningsplatser att trycka in individer i. Det måste finnas en symbios i utvecklandet mellan den efterfrågan individer ger uttryck för samt huruvida det stärker såväl individ som arbetsmarknad, när man ska försöka möta detta i utbildningsutbudet framåt.

Semantik kanske någon tänker om hela det här inlägget. Och jag är självfallet beredd att här avvakta och hellre fria än fälla tills Sverige har en ny regering på plats enligt konstens alla regler, då det är först då man kan bekänna färg på riktigt. Samtidigt kan man inte bara avvakta ”färgbekännandet”, då Ulf Kristersson under presskonferensen när Tidöavtalet presenterades tydliggjorde att man kommer att ha exakt 21 dagar på sig att ta fram en budget från det att den nya regeringen tillträder (om allt nu löper på enligt plan).

Oavsett synen på ”reformens förvaltande” – och vad man de facto tänkt (eller inte tänkt) när man formulerat denna skrivning i avtalet – bör regeringen följa planen för finansiering som utredningen bakom reformen föreslog för år 2023 eller utöka detta utrymme ytterligare. Trycket har hittills varit mycket stort hos CSN inför våren. Därför behöver minst en finansiering enligt den ekonomiska plan som utredningen om omställningsstudiestödet föreslog vara vad som presenteras i budgeten för 2023. Inte minst är detta viktigt då Sverige faktiskt kan tacka sin lyckliga stjärna att denna reform genomförs just nu när ekonomin genomgår ett stålbad, då den kan hjälpa till att motverka de allra värsta negativa effekterna på svensk arbetsmarknad framöver.

Under samma avsnitt i Tidöavtalet ”Företagande och produktivitet” finns också en annan skrivning som är positiv kopplat till omställningsstudiestödet, nämligen ”Stärk lärosätens omställningsuppdrag”. Det är precis som det står skrivet i avtalet väldigt viktigt att ”…förutsättningarna för yrkesverksamma att vidareutbilda sig vid högskolor och universitet” förbättras. Det är bra att även detta har fångats upp i avtalet och det ska bli spännande att inte bara följa, utan också försöka påverka, var frågor kopplat till omställningsstudiestödet tar vägen här under den närmaste tiden kopplat till processen kring bildandet av en ny regering och budgetarbetet i riksdagen.

17 oktober 2022

Kristofer Jervinge, utredare OFR