Arbetslivet 4.0 – Det nya hotet – Att arbeta bland molnen

Två nya hot mot jobben och arbetslivet i Sverige tornar upp sig och hoten kommer inte utifrån, politiken eller från någon arbetsgivarorganisation. Nej, istället kommer det nya hotet inifrån oss själva och sättet som arbetet organiseras på. Det handlar om digitaliseringen i arbetslivet och kompetensutveckling i arbetslivet. I två olika bloggar ska jag försöka fånga upp några av de problem som kan komma att få större betydelse för den fackliga rörelsen i framtiden. Till stora delar handlar det om positiva förändringar på arbetsmarknaden men det ställer nya utmaningar på arbetsrätten, hur vi ser på anställningar och fackens förmåga att attrahera och behålla medlemmar.

  • Fakta- Globaliseringen leder till att varor och tjänster i Sverige blir globalt konkurrensutsatta. Arbeten och arbetstillfällen har, eller är på väg att lämna Sverige.
  • Fakta – Digitalisering i arbetslivet leder till att ny teknik och innovationer ökar efterfrågan på arbetskraft med längre utbildning.
  • Fakta- Automatisering i arbetslivet minskar behovet av arbeten där det inte ställs krav på någon högre utbildning eller fortbildning. Istället har den typen av arbeten ersatts, effektiviserats, av maskiner, ny programvara eller flyttats till länder med lägre kostnadslägen.
  • Fakta – Den utbildning man har med sig in på arbetsmarknaden räcker inte till för hela det långa arbetslivet.
  • Fakta – Den snabba teknikutvecklingen gör att gamla kunskaper och kompetenser snabbt blir föråldrade.
  • Fakta – De utbildningsaktiviteter som arbetstagare deltar i består till stora delar av kortare, icke formella utbildningar så som kurser och konferenser.
  • Fakta – Antalet utbildningar för yrkesverksamma (kortare kurser, kurser på deltid eller distans) som är av vidareutbildningskaraktär har sedan 2008 minskat med 27 procent.
  • Fakta – Antalet sommarkurser och – friståendekurser som universitet erbjuder har minskat.
  • Fakta – Komvux vänder sig främst till personer som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden och utbudet på yrkesinriktad vuxenutbildning är relativt begränsad.
  • Fakta – Dagens system med studiemedel ses inte som ett alternativ för arbetstagare mitt i arbetslivet.

Dessa oroande fakta och mer, går att hitta i den av regeringen tillsatta arbetsgruppens – Arbetet i framtidens rapport – Livslångt lärande för framtidens arbetsmarknad. Inte blir det bättre av att den digitaliseringsvåg som kommit över oss men nu på allvar utmanar både jobben och arbetets organisering. Digitaliseringen kan också komma att förändra arbetsrätten och socialförsäkringar när det framöver kan komma att bli svårt att avgöra vem som är arbetsgivare och vem som är arbetstagare eller vilka försäkringar och förmåner som betalas in.

I USA har frågan redan blivit het och i Europa verkar Tyskland få känna av den första vågen. Där har också tyska fackförbundet, IG-Metall börja vidta åtgärder bland annat genom lanseringen av sin platt form FairCrowdWork Watch. Det är förbundets försök att erbjuda någon form av kvalitetssäkring av de digitala plattformar som erbjuder uppdrag åt arbetare. Misstänker att liknande tjänster hägrar runt hörnet i Sverige. På  Unionen är man redan på bollen vilket bland annat framgick på det seminariet som nyligen anordnas i Berlin av Nordens fackliga samorganisation (NSF) och Friedrich-Ebert Stiftung (FES) på temat – Framtidens arbete i digitaliseringens tidsålder. Kanske kan man någonstans här spåra bakgrunden till Unionens ökade antal egen företagare, när före detta anställda kommer tillbaka som anställda konsulter eller egen företagare.

evo

I en nära framtid får vi vänja oss vid nya ”anställningsformer” och arbetssätt så som ”plattformsarbete”, ”crowdworking” och ”cloudworking”. Crowdworking innebär att arbetsgivare (eller uppdragsgivare?) slänger ut ett uppdrag eller beställning till en crowd (folkmängd) på en digital plattform. Sedan är det bara att hugga för individen och förhandla sig fram bäst det går. Cloudworking ska tolkas som att arbetstagaren sitter på ett fik, företagshotell eller hemma i köket och via olika molntjänster har sin programvara, kontakter och andra verktyg till hands så att de kan utföra ett arbete (eller uppdrag?) på distans åt någon anonym beställare (eller arbetsgivare?). Hur arbetsmiljön, arbetstider eller socialförsäkringar hanteras…ja, det står nog skrivet i molnen. Det dessa arbeten har gemensamt är att arbeten utgår ifrån en gemensam digital plattform, därav begreppet- plattformsarbetare. Egentligen en digital marknad! En av de mest uppmärksammade digitala marknaderna just nu är nog Amazons Mechanical Turk. Där kan du som ”digi-worker” få ett påhugg på något uppdrag eller som ”uppdragsgivare” lägga ut ett uppdrag. Hur det blir med skatter, sjukförsäkringar, arbetsskadeförsäkringar, pensioner, arbetstider, kompetensutveckling med mera vet nog ingen i nuläget. Det är här som fackliga initiativ behöver komma in. Förutom att facken riskerar att gå miste om medlemmar som blir av med sina fasta anställningar så är frågan – vad kan facket göra för mig som ”digital entreprenör”?

Den digitala åldern är här för att stanna vare sig vi ur ett fackligt perspektiv gillar det eller inte. Vi kan inte heller krossa Internet eller molnbaserade tjänster så som 1700-talets arbetare som gav sig på spinnmaskinen, Spinning Jenny när de såg sina jobb hotade. Digitala åldern för naturligtvis med sig en mängd positiva saker med sig och varje industriell revolution har inneburit en välståndsökning. Vi i Sverige ska känna oss stolta och glada över den digitala kapaciteten som vårt samhälle har. Men visst ställer det saker på sin spets och väcker nya frågor. Glädjande nog ser också arbetsgivarorganisationer liknande problem och nyligen presenterade arbetgivarorganisationer för offentliga sektorn på EU-nivå sin;  Joint declaration on digitalisation . Där slår organisationen fast att social- och arbetsmarknadsregleringar måste förändras för matcha förändringarna i arbetets- och arbetstagarnas villkor. –  A fair labour market requires that all workers, including workers in non-standard forms of employment, are covered by and have access to labour market institutions, skriver Public Services’ Employers’ Forum (PSEF)

En fråga är därför – vilken roll kommer fack- och arbetsgivarorganisationer att fylla här? En annan är – vad innebär det här för mig som individ, min anställningstrygghet och min anställningsbarhet? Om det handlar blogg del 2 om.

/Jaime Aleite

2016-03-22

 

 

Dela: