Lena Svenaeus har skrivit manus till vår fackliga handbok om diskriminering Vad är diskriminering?  En facklig handbok.

 

Lena_S_nyhetsbrev

Lena har en imponerande meritförteckning och har bland annat varit chefsjurist vid Akademikerförbundet SSR och jobbade som JämO på 90-talet. Just nu forskar hon om lönediskriminering vid rättssociologiska institutionen i Lund.

 

Vi har ställt 5 frågor till Lena.

Varför en facklig handbok om diskrimineringslagen?

Det saknas en handbok som fokuserar på ”hantverket” och som riktar sig direkt till fackliga aktörer. Det är praktiska frågor av typen: Hur utreder man en medlems anmälan om diskriminering? Vad ska man tänka på? Hur knyter man samman en diskrimineringsutredning med annan arbetsrättslig lagstiftning och med kollektivavtalen? Jag har försökt göra det svåra lite enklare!

 

Hur ska facken nå större framgång med att driva diskrimineringsärenden?

Facket måste använda diskrimineringslagen i större utsträckning än hittills skett. Vi har stora problem med etnisk diskriminering på arbetsmarknaden, med lönediskriminering och med bristande tillgänglighet, som är en ny diskrimineringsgrund. När det gäller diskriminering på arbetsmarknaden måste vi flytta fram positionerna och utnyttja den kraft och kompetens som finns hos de fackliga organisationerna. Den rättsliga vägen och kollektivavtalsvägen är inte varandras alternativ. De kompletterar varandra.

 

I vissa fall kommer parterna överens på ett tidigt stadium och gör upp i godo, det är väl bra, eller?

Det är väldigt bra med förlikningar, det ska man verkligen arbeta för. Men när det inte fungerar – och det är ingen ovanlig situation när det gäller diskriminering – då måste facket ta striden. Ingen annan kommer att göra det. I vissa typer av situationer är det många medlemmar som är drabbade. Då kan man driva pilotfall. Det saknas inte kunskap om diskriminering. Det är aktörer utrustade med denna kunskap som idag är en bristvara.

 

Kan du ge något exempel på när facken har lyckats driva ett ärende med gott resultat?

I fredags kom ett mycket glädjande beslut från Nämnden mot diskriminering, ett ärende som drivits av Försvarsförbundet och som resulterade i ett vitesföreläggande för Försvarsmakten på två miljoner kronor. Ärendet gällde lönekartläggning. Och i AD 2015 nr 12 som drevs av Handelsanställdas förbund dömde Arbetsdomstolen ut 130 000 kr i diskrimineringsersättning till en medlem i Handels som blivit uppsagd på grund av graviditet. Arbetsgivaren som drev en frisörsalong påstod att det berodde på arbetsbrist men bevisningen sade något annat.

 

Om man blickar framåt, vad tror du kommer att hända inom diskrimineringsområdet?

Jag skulle vilja säga att det i hög grad beror på hur fackförbunden prioriterar arbetet mot diskriminering, vilka frågor som drivs i avtalsrörelserna och hur väl man lyckas med förlikningar och processer. Även ett förlorat mål kan bidra till en positiv utveckling. Då ser man vad som måste ändras i lagstiftningen.