fbpx

40 miljoner till forskning om friskfaktorer inom kommuner, regioner och kommunala företag. Nio nya forskningsprojekt utsedda!

Nu är forskningsprojekten utsedda som får 40 miljoner kronor under en treårsperiod med start juni 2024! Frågeställningen är: Vad är det som främjar friskfaktorer på en organisatorisk nivå? Och det ska de nio forskningsprojekten forska om i det nya FoU-programmet Friskfaktorer – inom kommuner, regioner och kommunala företag. Programmet är en del av en satsning där parterna i kommun- och regionsektorn har enats om en avsiktsförklaring för friska arbetsplatser. Det genomförs i syfte att bidra till långsiktigt friska, hållbara och attraktiva arbetsplatser.  De nio projekten är:

Nya perspektiv på framtidens hälso- och sjukvård – hur utformas ett attraktivt arbete?  Åsa Tjulin, Mittuniversitetet, tilldelas 4 259 445 kronor för att granska och identifiera vad som kännetecknar en attraktiv arbetsplats och ett attraktivt arbete utifrån studerandes, läkares, sjuksköterskors och arbetsgivares perspektiv – och om dessa perspektiv är förenliga.   

Kan politiken utgöra en organisatorisk friskfaktor i kommunal verksamhet?  Thomas Andersson, Högskolan i Skövde, tilldelas 2 998 033 kronor för att studera och öka förståelsen för politiken som potentiell organisatorisk friskfaktor i kommuner. Utgångspunkten i projektet bygger vidare på det tidigare forskningsprojektet Chefios och inkluderar politiken i chefers strukturella förutsättningar. Verktyget Chefeoskopet ska också kunna vidareutvecklas utifrån denna aspekt.

När är det bäst att stressa? Hur kommuner och regioner kan strukturera arbetsdagen för att främja återhämtning? Tina Sundelin, Stockholms universitet, tilldelas 2 440 704 kronor för att studera och fastställa hur timingen av stressande aktiviteter på jobbet påverkar sömn och återhämtning. Data från tidigare studie inom socialtjänst, vård- och omsorg i olika kommuner och regioner ska analyseras med fokus på variationer under dagen i relation till återhämtning och hälsa. Målet med projektet är att klargöra hur en arbetsdag bäst struktureras för att främja just återhämtning och hälsa.  

Hållbara arbetsplatser: Organisatoriska friskfaktorers roll i engagerade, tillfredsställda och friska sjuksköterskor genom hela yrkeslivet. Ann Rudman, Högskolan Dalarna, tilldelas 4 995 011 kronor för att genom en nationell kartläggning undersöka hur friskfaktorer påverkar sjuksköterskors arbetstillfredsställelse, arbetsengagemang och hälsa under yrkeslivet.  

Långtidsfriska arbetsplatser inom socialtjänsten. Hur skapas och vidmakthålls en hälsofrämjande arbetsmiljö?  Pia Tham, Uppsala universitet, tilldelas 4 713 857 kronor för att undersöka hur friska arbetsgrupper inom socialtjänsten kan skapas och bibehållas. Vad utmärker arbetsgrupper som är friskare än övriga vid mätningar 2018 och 2024? Vilka har utvecklats från att vara sjukare än övriga till att vara friskare än övriga mellan 2018 och 2024? Vilka strategier har använts för att skapa eller bibehålla en hälsofrämjande arbetsmiljö?   

Läraravlastande yrkesroller – en friskfaktor för lärare? En mixed-metodstudie om implementering och effekter av avlastande yrken på lärares arbetshälsa. Lydia Kwak, Karolinska Institutet, tilldelas 5 314 600 kronor för att studera effekterna av läraravlastande tjänster för lärares arbetsbelastning och stress samt hur implementering och organisering av läraravlastande tjänster i skolor kan förbättras. Projektets övergripande syfte är att öka kunskapen om effekter av läraravlastande tjänster som en potentiell central friskfaktor för lärare.  

Mätbar ORganisationshälsa genom Friskfaktorer som leder till hållbar ARbetsmiljö – MORFAR-projektet. Jens Wahlström, Umeå universitet, tilldelas 3 936 030 kronor för att identifiera mätbara organisatoriska friskfaktorer som förutser organisationshälsa utifrån data som idag redan finns tillgängliga inom många kommuner och regioner. Med detta som grund ska projektet utveckla en metod utifrån organisatoriska friskfaktorer som kan användas för att mäta organisationshälsa. Detta ger möjlighet för organisationen att kunna prioritera verksamheter och arbetsplatser med störst behov av stöd och på ett systematiskt sätt mäta och följa organisationshälsan över tid.   

Från årliga mätningar till dagliga förbättringar: Utvärdering av en metod för uppgradering av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Marta Roczniewska, Karolinska institutet, tilldelas 4 217 886 kronor för att testa och utvärdera en praktisk metod för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan växlas upp, från nuvarande tyngdpunkt på kartläggning av brister, till mål med friskfaktorer i fokus. Genom GAS-metoden (Goal Attainment Scaling) kan organisationer få hjälp med att formulera ett konkret, skräddarsytt, önskvärt läge relaterat till specifika insatser och därigenom följa upp och driva förbättringsarbete av friskfaktorer.   

Kommunikationskapabilitet: Betydelser av flödande kanaler för röst, lyssnande och återkoppling för välbefinnande och utveckling av hållbart arbete. Lotta Dellve, Göteborgs universitet, tilldelas 3 502 097 kronor för att identifiera olika former av kommunikationsflöden och dess betydelser för anställdas välbefinnande och för utveckling av hållbart arbete. Vilka former finns för kommunikationsflöden och hur används digitala rapporteringskanaler? Vilken betydelse har kommunikationsflöden för upplevelsen av välbefinnande i arbetet, arbetstillfredsställelse, värdigt arbete och intentionen att stanna i arbetet? Vilken betydelse har de för verksamhetens förmåga att analysera och hantera utmaningar?   

Läs mer om projekten och programmet på Afa Försäkrings hemsida!

Våra medlemsförbund

OFR består av tretton förbund som tillsammans representerar drygt 566 000 medlemmar inom offentlig sektor.