Branschfakta

Primärkommunal sektor

Landstingskommunal sektor

 Statlig sektorn

Branschfakta – Primärkommunal sektor

  • Cirka 910 000 personer är anställda inom landets 290 kommuner. Den primärkommunala sektorn är efter den privata sektorn den näst största arbetsmarknadssektorn.
  • Vård för äldre och funktionshindrade är den största verksamheten inom kommunerna, där cirka 35 procent av alla anställda arbetar. Den näst största verksamheten är skolan, där 26 procent av alla kommunanställda arbetar.
  • Cirka 84 procent av de anställda är månadsavlönade och 16 procent är timavlönade.
  • Bland de månadsavlönade arbetar cirka 78 procent heltid. Andelen som arbetar heltid har ökar något under de senaste åren.
  • Drygt 73 procent är tillsvidareanställda, övriga 27 procent är visstidsanställda.
  • Kvinnorna utgör cirka 77 procent av det totala antalet anställda men bara 70 procent av cheferna är kvinnor.
  • Exempel på stora yrkesgrupper är socialsekreterare, lärare på förskola, grundskola, gymnasium eller fritidshem, barnskötare, undersköterskor inom äldreomsorgen, vårdbiträden och personliga assistenter.
  • Cirka 36 procent av de kommunalt anställda är medlemmar i OFR via sina respektive fackförbund.

 

Utbildningsnivå inom kommunerna

Hälften av de som arbetar inom primärkommunal sektor har eftergymnasial utbildning och häften har förgymnasial eller gymnasial utbildning.

Mer detaljerat så har cirka 35 procent eftergymnasial utbildning på tre år eller mer och 15 procent har eftergymnasial utbildning mindre än tre år. Cirka 24 procent har treårig gymnasial utbildning, 20 procent gymnasial utbildning på högst två år och 6 procent har förgymnasial utbildning. (Figur 1)

Figur 1. Utbildningsnivå anställda inom primärkommunal sektor, 2017


Lönenivå och löneökning 2017

  • Medellönen* bland kommunanställda var i november 2017 cirka 29 800 kronor.
  • 25 procent hade mindre än 25 000 kronor i fast månadslön och 25 procent hade mer än 33 000 kronor i fast månadslön, resterande 50 procent hade en månadslön i spannet 25 000 till 33 000 kronor.
  • Mellan november 2016 och november 2017 ökade medellönen med cirka 900 kronor eller 3,1 procent.
    *Medellönen är beräknad på ”fast månadslön”, det lönebegrepp där eventuella fasta tillägg ingår, och som Statistiska Centralbyrån (SCB) använder som standard i redovisning av lönenivåer. I avsnittet där lönenivåer och lönespridning för olika yrkesgrupper beskrivs, redovisas däremot lönenivåer som bygger på de anställdas ”grundlön”. Här ingår inga tillägg.


Lönenivåer i kommunerna 2007-2017 uppdelat på kön

Medellönen för samtliga anställda inom primärkommunal sektor var cirka 29 800 kronor i november 2017. År 2007 var medellönen per månad cirka 21 800, det innebär en ökning på cirka 8 000 kronor eller 37 procent. Förändringen är beräknad utan hänsyn taget till förändringar i strukturen avseende sammansättning av ålder, befattningar, utbildning etc.

Medellönen för alla anställda kvinnor ökade under samma tidsperiod med cirka 8 100 kronor eller 38 procent, från 21 400 kronor 2007 till 29 500 kronor 2017. Männens medellön ökade med cirka 7 000 kronor eller 30 procent, från 23 500 kronor till 30 500 kronor.(Figur 2)

Figur 2. Medellöner primärkommunal sektor  2007-2017


Nominell och reell löneökning

Nominell löneökning

Medellönen ökade nominellt, dvs. utan hänsyn taget till inflation, med cirka 8 000 kronor eller 37 procent i kommunen mellan åren 2007 och 2017. I övrig offentlig sektor, statlig och landstingskommunal, var motsvarande löneökning 32 respektive 36 procent. (Figur 3)

Figur 3. Utveckling medellöner  2007-2017, offentlig sektor, nominellt


Reell löneökning

Reellt, dvs. med hänsyn taget till inflation och med medellönerna för  2017 omräknade till 2007 års penningvärde, ökade medellönerna med cirka 5 100 kronor eller 23 procent mellan 2007 och 2017 i kommunen. I statlig och landstingskommunal sektor var motsvarande löneökning cirka 5 400 kronor eller 19 procent respektive 6 100 kronor eller 23 procent.(Figur 4)

Figur 4. Utveckling medellöner  2007-2017, offentlig sektor, reellt



Lönenivåer* och lönespridning för ett antal yrkesgrupper

Lönespridningen, mätt som kvoten mellan 90:e percentilen och 10:e percentilen, var i november år 2017 i den primärkommunala sektorn som helhet cirka 1,8. Diagrammet nedan (Figur 5) visar lönespridning för ett antal olika yrkesgrupper.

    *Lönenivåerna i diagrammet bygger på de anställdas grundlön, dvs. fast månadslön exklusive eventuella fasta eller rörliga tillägg.

Figur 5. Lönespridning inom primärkommunal sektor, totalt och för ett antal yrkesgrupper.

 


Källor

  • Sammansättning avseende verksamhet och personal (anställningsform, yrkesgrupper, könsfördelning etc.): Partsgemensam lönestatistik från SKL bearbetat på OFR och Statistiska Centralbyrån (SCB).
  • Utbildningsnivåer, lönenivåer och löneökningar: SCB


Mer statistik i ämnet

Utbildningsnivåer

Lönenivåer

Löneutveckling och lönespridning


Sidansvarig: lena.janzon@ofr.se

Branschfakta – Landstingskommunal sektor

  • Cirka 295 000 personer är anställda inom något av de 21 landstingen och regionerna i Sverige. Då ingår också de cirka 20 000 personer som är anställda i ett landstings- eller personalägt bolag.
  • Det största verksamhetsområdet inom landstingssektorn är hälso- och sjukvård där cirka 78 procent arbetar.
  • Cirka 91 procent av de anställda i landstingen är månadsavlönade, övriga 9 procent utgörs av timavlönade och arvoderade.
  • Bland de månadsavlönade arbetar cirka 88 procent heltid.
  • Cirka 83 procent är tillsvidareanställda, övriga har ett vikariat eller annan visstidsanställning.
  • Kvinnorna utgör cirka 79 procent av de anställda inom landstingen men bara 72 procent av cheferna är kvinnor.
  • Exempel på stora yrkesgrupper är läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.
  • Omkring 50 procent av de anställda i landstingssektorn är anslutna till OFR via sitt fackförbund.


Utbildningsnivå inom landstinget

Utbildningsnivån är hög bland de som arbetar inom landstingskommunal sektor. Cirka 70 procent har eftergymnasial utbildning, övriga har gymnasial eller förgymnasial utbildning.

Mer detaljerat så har cirka 3 procent forskarutbildning, 52 procent eftergymnasial utbildning på tre år eller mer och 15 procent eftergymnasial utbildning på mindre än tre år. Cirka 14 procent har treårig gymnasial utbildning, 14 procent gymnasial utbildning på högst två år och 2 procent förgymnasial utbildning (Figur 1).

Figur 1. Utbildningsnivå anställda inom landstingskommunal sektor, år 2017


Lönenivå och löneökning 2017

  • Medellönen* bland landstingsanställda var i november 2017 cirka 36 600 kronor.
  • 25 procent hade mindre än 27 500 kronor i fast månadslön och 25 procent hade mer än 39 000 kronor i fast månadslön, resterande 50 procent hade en månadslön i spannet 27 500 till 39 000 kronor.
  • Mellan november 2016 och november  2017 ökade medellönen med cirka 900 kronor eller 2,5 procent.
      * Medellönen är beräknad på ”fast månadslön”, det lönebegrepp där eventuella fasta tillägg ingår, och som Statistiska Centralbyrån (SCB) använder som standard i redovisning av lönenivåer.  I avsnittet där lönenivåer och lönespridning för olika yrkesgrupper beskrivs, redovisas däremot lönenivåer som bygger på de anställdas ”grundlön”. Här ingår inga tillägg.


Lönenivåer i landstinget 2007-2017 uppdelat på kön

Medellönen för samtliga anställda inom landstingskommunal sektor var cirka 36 600 kronor i november  2017. År 2007 var medellönen per månad cirka 26 900, det innebär en ökning på cirka 9 700 kronor eller 36 procent. Förändringen är beräknad utan hänsyn taget till förändringar i strukturen avseende sammansättning av ålder, befattningar, utbildning etc.

Medellönen för landstingsanställda kvinnor ökade under samma tidsperiod med cirka 9 600 kronor eller 38 procent, från 25 000 kronor  2007 till 34 600 kronor  2017. Männens medellön ökade med cirka 9 100 kronor eller 26 procent, från 34 500 kronor till 43 600 kronor (Figur 2).

Figur 2. Medellöner landstingskommunal sektor år 2007-2017



Nominell och reell löneökning

Nominell löneökning

Medellönen ökade nominellt, dvs. utan hänsyn taget till inflation, med cirka 9 700 kronor eller 36 procent i landstinget mellan åren 2007 och 2017. I övrig offentlig sektor, statlig och primärkommunal, var motsvarande löneökning 32 respektive 37 procent. (Figur 3)

Figur 3. Utveckling medellöner 2007-2017, offentlig sektor, nominellt.



Reell löneökning

Reellt, dvs. med hänsyn taget till inflation och med medellönerna för  2017 omräknade till 2007 års penningvärde, ökade medellönerna med cirka 6 100 kronor eller 23 procent mellan 2007 och 2017 i landstinget. I statlig och primärkommunal sektor var motsvarande löneökning cirka 5 400 kronor eller 19 procent respektive 5 100 kronor eller 23 procent. (Figur 4)

Figur 4. Utveckling medellöner  2007-2017, offentlig sektor, reellt.



Lönenivåer* och lönespridning för ett antal yrkesgrupper

Lönespridningen, mätt som kvoten mellan 90:e percentilen och 10:e percentilen, var i november 2017 i den landstingskommunala sektorn som helhet cirka 2,2. Diagrammet nedan (Figur 5) visar lönespridning för ett antal olika yrkesgrupper.

      * Lönenivåerna i diagrammet bygger på de anställdas grundlön, dvs. fast månadslön exklusive eventuella fasta eller rörliga tillägg.

Figur 5. Lönespridning inom landstingskommunal sektor, totalt och för ett antal yrkesgrupper.

 


Källor

  • Sammansättning avseende verksamhet och personal (anställningsform, yrkesgrupper, könsfördelning etc.): Partsgemensam lönestatistik från SKL bearbetat på OFR och Statistiska Centralbyrån (SCB).
  • Utbildningsnivåer, lönenivåer och löneökningar: SCB

Mer statistik i ämnet

Lönenivåer

Löneutveckling och lönespridning

 

Sidansvarig: lena.janzon@ofr.se

Branschfakta – Statlig sektor

      • Cirka 267 000 personer har en anställning inom den statliga sektorn. Av dessa arbetar cirka 34 procent i mellersta Sverige, 30 procent i Stockholms län, 20 procent i södra Sverige och 15 procent i norra Sverige.
      • Cirka 79 000 personer är anställda inom verksamhetsområdet utbildning, vilket motsvarar drygt 29 procent. Cirka 54 000 eller 20 procent arbetar inom verksamhetsområdet samhällsskydd och rättsskipning.
      • Den största myndigheten är Polismyndigheten med cirka 31 000 anställda, följt av Försvarsmakten med drygt 21 000 anställda. Andra stora myndigheter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården och Skatteverket som alla har mer än 10 000 anställda.
      • De månadsavlönade utgör drygt 94 procent av de anställda.
      • Cirka 76 procent inom staten är tillsvidareanställda, övriga är visstidsanställda.
      • Cirka 52 procent av de anställda inom staten är kvinnor men bland cheferna är bara 44 procent kvinnor.
      • Exempel på stora yrkesgrupper inom staten är universitets- och högskolelärare, poliser, militärer, kriminalvårdare, jurister, utredare och socialförsäkringshandläggare.
      • Bland de anställda är närmare 99 000 eller cirka 37 procent anslutna till OFR via sina fackförbund.

 

Utbildningsnivå inom staten

Utbildningsnivån är hög bland de som arbetar inom statlig sektor. Tre av fyra har eftergymnasial utbildning, övriga har gymnasial eller förgymnasial utbildning.

Mer detaljerat så har cirka 12 procent forskarutbildning, 44 procent eftergymnasial utbildning på tre år eller mer och 20 procent eftergymnasial utbildning på mindre än tre år. Cirka 13 procent har treårig gymnasial utbildning, 8 procent gymnasial utbildning på högst två år och 2 procent förgymnasial utbildning. För cirka 1 procent av de statligt anställda saknas uppgift om utbildningsnivå (Figur 1)

Figur 1. Utbildningsnivå anställda inom statlig sektor, 2017


Lönenivå och löneökning 2017

  • Medellönen* bland statligt anställda var i september 2017 cirka 36 900 kronor.
  • 25 procent hade mindre än 28 500 kronor i fast månadslön och 25 procent hade mer än 42 100 kronor i fast månadslön, resterande 50 procent hade en månadslön i spannet 28 500 till 42 100 kronor.
  • Mellan september 2016 och september 2017 ökade medellönen med cirka 900 kronor eller 2,5 procent.

 

Lönenivåer i staten 2007-2017 uppdelat på kön

Medellönen för samtliga anställda inom statlig sektor var cirka 36 900 kronor i september  2017. År 2007 var medellönen per månad cirka 27 900, det innebär en ökning på cirka 9 000 kronor eller 32 procent. Förändringen är beräknad utan hänsyn taget till förändringar i strukturen avseende sammansättning av ålder, befattningar, utbildning etc.

Medellönen för alla anställda kvinnor ökade under samma tidsperiod med cirka 9 700 kronor eller 37 procent, från 26 000 kronor  2007 till 35 700 kronor  2017. Männens medellön ökade med cirka 8 400 kronor eller 28 procent, från 29 800 kronor till 38 200 kronor. (Figur 2)


      * Medellönen är beräknad på ”fast månadslön”, det lönebegrepp där eventuella fasta tillägg ingår, och som Statistiska Centralbyrån (SCB) använder som standard i redovisning av lönenivåer. I avsnittet där lönenivåer och lönespridning för olika yrkesgrupper beskrivs, redovisas däremot lönenivåer som bygger på de anställdas ”grundlön”. Här ingår inga tillägg.

Figur 2. Medellöner statlig sektor år 2007-2017


Nominell och reell löneökning

Nominell löneökning

Medellönen ökade nominellt, dvs. utan hänsyn taget till inflation, med cirka 9 000 kronor eller 32 procent i staten mellan 2007 och 2017. I övrig offentlig sektor, primärkommunal och landstingskommunal sektor, var motsvarande löneökning 37 respektive 36 procent. (Figur 3)

Figur 3. Utveckling medellöner 2007-2017, offentlig sektor, nominellt.


Reell löneökning

Reellt, dvs. med hänsyn taget till inflation och med medellönerna för  2017 omräknade till 2007 års penningvärde, ökade medellönerna med cirka 5 400 kronor eller 19 procent mellan åren 2007 och 2017 i staten. I primärkommunal och landstingskommunal sektor var motsvarande löneökning cirka 5 100 kronor eller 23 procent respektive 6 100 kronor eller 23 procent. (Figur 4)

Figur 4. Utveckling medellöner 2007-2017, offentlig sektor, reellt.


Lönenivåer* och lönespridning för ett antal yrkesgrupper

Lönespridningen, mätt som kvoten mellan 90:e percentilen och 10:e percentilen, var i september år 2017 cirka 2,1 för statliga sektorn totalt. Diagrammet nedan (Figur 5) visar lönespridning för ett antal olika yrkesgrupper. Exempelvis var lönespridningen för gruppen domare cirka 1,9 och för gruppen kriminalvårdare cirka 1,3.

      * Lönenivåerna i diagrammet bygger på de anställdas grundlön, dvs. fast månadslön exklusive eventuella fasta eller rörliga tillägg.

Figur 5. Lönespridning inom statlig sektor, totalt och för ett antal yrkesgrupper.

Källor

  • Sammansättning avseende verksamhet och personal (anställningsform, yrkesgrupper, könsfördelning etc.): Partsgemensam statistikrapport Arbetsgivarverket (AgV), partsgemensam lönestatistik från AgV bearbetat på OFR och Statistiska Centralbyrån (SCB).
  • Utbildningsnivåer, lönenivåer och löneökningar: SCB

Mer statistik i ämnet

Utbildningsnivåer

Lönenivåer

Löneutveckling och lönespridning

 

Sidansvarig: lena.janzon@ofr.se