Hur formar SKL arbetsmiljön i välfärden?

Sveriges kommuner och landsting, SKL, stöttar politiker och höga tjänstemän i kommuner och landsting att forma verksamheterna. På så vis bidrar man också till att forma arbetsmiljön för de 1 150 741 anställda i sektorn. Gräver man i SKLs olika stöd kring ledning och styrning syns det knappast. Faktum är att det nästan inte syns att (mer…)

SAM – metoden för en bättre arbetsdag

Så här ”på det nya året” hoppas vi på ett nyårslöfte om nystart i de systematiska arbetsmiljöarbetet. Och som stöd erbjuder vi något bättre än ett gymkort –  broschyren  – Systematiskt arbetsmiljöarbete. Metoden för en bättre arbetsdag.

På uppdrag av medlemsförbunden har vi tillsammans med en referensgrupp tagit fram en folder om SAM – det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi vill att foldern sprids till skyddsombud och andra som jobbar med arbetsmiljöfrågor bland medlemsförbunden och att på så sätt underlätta det fackliga jobbet med att göra SAM bra.

 Som bäst är SAM ett synligt uttryck för en arbetsgivares vilja att de som jobbar ska göra det med god hälsa och en känsla av välbefinnande. Eller som arbetsmiljölagen uttrycker det: strävan att ”förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö”.

När SAM däremot är som sämst, är det som en fossiliserad rit: man gör sina skyddsronder, enkäter, har sina möten och skriver sina årsrapporter utan att något egentligen händer. Arbetsmiljöverket visar i en kunskapsöversikt att detta är särskilt vanligt i kommunerna. Samtidigt är det mer regel än undantag att beslut på högsta ledningsnivå om till exempel budget, övergripande mål eller verksamhetsplaner, fattas utan hänsyn till vilka konsekvenser de får för arbetsmiljön. Men det får konsekvenser för arbetsmiljön. Björn Cardenas, på Lärarnas Riksförbund, tar upp ett exempel: ”Arbetsmiljöverkets inspektionsrapport visar att det är dags för skolorna att undersöka arbetsbelastningen och arbeta med den frågan inom ramen för SAM”.

Arbetsmiljöverket inleder nästa år arbetet med en strategi runt SAM på hög nivå inom kommuner och landsting. Vår broschyr är därför tydlig med arbetsgivarens samlade ansvar, särskilt högst upp i en tänkt hierarki.

Vi tar oss också längst fram i organisationen och försöker illustrera SAM ur den anställdes perspektiv. Man ska uppmuntras att uppmärksamma risker och tillbud, bli tillfrågad om sin arbetssituation och få del av strävan mot en allt bättre arbetsvardag. Som enskild anställd kanske man inte måste känna till varje led i varje process, men var och en ska vara trygga i ”att arbetsgivaren tar hälsa och arbetsmiljörisker på allvar”. Annars är det något fundamentalt fel.

För det är ytterst denna kulturfråga som det handlar om. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska hjälpa anställda och arbetsgivare att uppmärksamma och omhänderta alla typer av arbetsmiljöproblem. Som Pelle Avelin på Officersförbundet påpekar så har detta blivit väldigt tydligt nu under våren: #metoo visar att det finns oerhört mycket kvar att göra på många arbetsplatser. Arbetsgivare som vetat att det finns missförhållanden, eller som inte är mottagliga för signaler, visar att de inte tar de anställdas arbetsmiljö på alvar.

Pelle fortsätter: Samtidigt behöver skyddsombuden själva reflektera över sitt uppdrag: vad kan jag som skyddsombud göra för att tydligare omfamna diskrimineringsfrågorna inom det systematiska arbetsmiljöarbetet? Hur kan jag ställa tydligare krav på arbetsgivarens arbete med jämställdhet och jämlikhet? Och hur ska jag som skyddsombud bli det självklara stödet för den som är utsatt för sexuella trakasserier eller andra kränkningar?

Och här pekar Pelle ut ett syfte med broschyren: Att öka vår förmåga att ställa anspråk på den arbetsplatskultur som vi alla är med och skapar, men som ledningen ansvarar för, bland annat genom att knyta an till viktiga föreskrifter, som Organisatorisk och social arbetsmiljö och till näraliggande lagstiftning som diskrimineringslagen.

Broschyren är gjord som ett dragspelsutvik, så att man lätt kan lägga det mellan sig när man vill diskutera olika aspekter på SAM.

I arbetet med broschyren har vi haft stor hjälp av en referensgrupp med Björn Cárdenas från Lärarnas Riskförbund, Pelle Avelin från Officersförbundet och Marie Martinsson från Fackförbundet ST. Stort tack till er! Broschyren går att ladda ner från OFRs hemsida. Hoppas den kommer till nytta!

 

Finns det anledning att gilla jobbet?

Gilla Jobbet är namnet på ”arbetsmarknadens parters unika satsning för att inspirera till ett förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete”. Närmaste året syns Gilla Jobbet i en större konferens i Stockholm, i morgon 26 oktober och regionala konferenser i vår i Malmö (10 april), Falun (19 april), Umeå (24 april) och  Göteborg (26 april). Konferenserna har temat ”den hållbara arbetsplatsen”. (mer…)

Arbetsmiljö och målstyrning

I en tidigare bloggpost har jag visat att ohälsan är störst i offentlig sektor, i branscher som regleras av offentlig styrning och/eller till stor del är skattefinansierad. Där lovade jag också att återkomma med en förklaring till varför, och jag gav en hint; det har delvis med oönskade effekter av målstyrning att göra.

(mer…)

Kan man lära något av sjuktalen?

Med jämna mellanrum blommar diskussionen om offentlig sektors höga sjuktal upp. En rapport och en efterföljande debatt; är det kvinnorna? Och är det i så fall deras privatliv eller genetik? Är det nedskärningarna? Är det kontakten med människor? Debattens vågor gick till exempel höga när regeringen för ett år sedan presenterade sin arbetsmiljöstrategi och pekade ut ”kontaktyrken” som riskbranscher. (mer…)

Är det offentlig sektors alla kriser som genererar krisen?

Sjukskrivningar i stressrelaterade diagnoser driver den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden och det är tydligare i offentlig sektor än på arbetsmarknaden som helhet.Trenden har hållit i sig under några år och sammanställningar från Försäkringskassan visar att utvecklingen är snabbast i yrken som kräver längre utbildning. (mer…)

OM BLOGGEN

Våra bloggare

Cecilia Curtelius Larsson

Pensions- & försäkringsexpert

Eva Fagerberg

Kanslichef / 1a ombudsman

Lars Fresker

Ordförande

Erik Hallsenius

Arbetsmiljöexpert

Karin Lundmark

Kommunikationsansvarig

Svante Uhlin

Pensions- & försäkringsexpert